Då jag var alltför febrig i går för att skriva något efter matchen så blir det nu dagen efter. Jag hade mig till Läkerolen och såg matchen live men blev allt sämre i förkylningen under kvällen. Det här inlägget blir ett matchreferat blandat med lite olika funderingar. 

Det var en surrealistisk match tycker jag. Bägge lagen hade sina bra perioder i de olika perioderna. Det berodde också mycket på när något lag fick PP. Då bröts ofta en bra anfallsperiod av det och motståndarna tog naturligtvis kommandot.

I första dominerade Brynäs sett till hela. Men som i de andra perioderna så hade Färjestad långa långa anfall som gastkramade Brynäs och Färjestad hade övertaget sett till hela perioderna. Särskilt bra är de tunga färjestadarna att spela efter sargerna. Riktiga sargråttor. Där är de betydligt bättre än brynäsarna. Men betyder det nånting? Knappast menar jag. Det är också lätt att hålla dem kvar där för brynässpelarna. Sällan kommer det passet till någon som har att sätta in pucken. Ofta blockeras det av motståndarna. Det är ett ineffektivt spel som ser ut som om Färjestad har stor press men resulterar sällan. De får gärna hålla på så här i fortsättningen också.

Däremot är Färjestad livsfarliga när de kommer i anfall framifrån. De spelar då ofta passningssäkert och matar på bakifrån med skyttar. Dä gäller det att Svedberg och försvararna hänger med vilket de ofta gjorde i går. En annan svaghet som motståndarna hade är att inte de heller skjuter inom målramen så ofta att det blir farligt. Men om man jämför den här matchen mot matchen i måndags så var Brynäs mycket bättre att hitta målramen men knappast Färjestad.

Det om man kan kalla det för det periodiska spelet som jag försökt beskriva ovan gör att det blir verkligen sevärt för publiken. Den var salig i går och det var fullsatt i Läkerolen. Vilken stämning.

Vad jag kommer ihåg i första perioden var Johan Larssons fina solonummer som resulterade i 1-0. Sedan kommer jag ihåg Lars Jonssons fina raid som mycket väl hade kunnat resultera i mål . Och så kommer jag ihåg den fina inledningen av Brynäs i perioden.

I andra tyckte jag att Färjestad dominerade men med avbrott av fina perioder av Brynäs också. Det var därför inte orättvist att kvitteringen kom genom Rickard Wallin. Martin Johansson kunde göra 2-1 efter ett otroligt bra förspel av Jesper Ollas. Sedan 2-2 målet som var en bjudning. Men det var också det enda misstag av någon betydelse som försvaret gjorde under matchen enligt mig.

Misstagen i försvaren jämnades ut sig då ett liknande felpass gjordes av en färjestadare i 3:e perioden. Nu var det 3-2 då Brynäs genom Granström och Nordquist vilka utnyttjade misstaget. Tredje perioden dominerades långa stunder av Färjestad och det såg illa ut för Brynäs som dess bättre redde ut stormen. Silferberg kunde göra 4-2 efter en snabb uppåkning där färjestadarna inte hängde med.

Det är snabbhet och offensivlusta  mot erfarenhet och tung lagmaskin som är en match i matchen i den här semifinalserien. Att Brynäs kunde stå emot och vinna berodde också på ett utmärkt målvaktsspel av Svedberg och ett försvar som trots att de var pressat gjorde bra ifrån sig. Alla försvararna ska ha kredit i den här matchen. De blev också rejält manglade av de tungt tacklande färjestadarna. Mest Bertilsson råkade ut för det och jag undrar hur det kändes i kroppen för honom efteråt. Men han är ju också själv ingen dununge när det gäller att spela hårt.

Det var längesedan jag såg Brynäs tidvis vara så tillbakapressat men ändå hålla ställningarna. Silfverberg sade efter matchen att trots att Brynäs inte gör någon bra match så vinner man vilket är bra betyg för laget.

Färjestad har en tung bra kedja i Wallin, Berglund och Lundh. De hade sina långa gastkramande anfall men som jag redan nämnt så vinner man inga matcher efter sargerna.

Sedan tror jag inte att något lag i längden kan vinna genom att spela hårt med massor av tacklingar. Det är ändå ett bra spel som gäller. Och det har Brynäs i år. Offensivlusta  snabbhet och bra inställning väger över framför hårt spel. Jag tycker också att domarinsatsen var bra i matchen. Allt kan domarna inte hinna med och se men jag tycker att utvisningarna var rättvisa.

Bäst framåt var Johan Larsson, Jesper Ollas och Calle Järnkrok. Silfverberg var hårt uppvaktad men kunde ändå göra det fjärde målet som punkterade matchen. Det som han och de andra i hans kedja också bidrar med är att motståndarna får dra på sig utvisningar när de försöker stoppa dem. 

Fortsättning följer i Karlstad på söndag. En sak som jag tänkte på i går är att om du har hjärtproblem håll dig då borta från Läkerol Arena. Då är det nog bäst att höra på sportradion.