Några funderingar kring rättsläget inom hockyn

Den av Brynäs värvade målvakten Robin Rahm har i delar av svensk press gjorts skyldig till att stängas av för resten av livet till att spela svensk elithockey. Eller så har han i många artiklar kallats pillertrillarn m.fl. nedsättande benämningar. Jag tycker det det är oetiskt att offentligt utsätta en person för såna personliga påhopp då det som hände var för 2 år sedan och avstängningen nu snart är över.

Om vi ska sätta tilltro till rättssystemet så anser jag att när man avtjänat ett straff så har man sonat sitt brott.

Rahm har för sitt dopingbrott nu varit avstängd i 2 år vilket går ut i början av augusti. Om man ska följa svensk rätt så har han avtjänat sitt straff och ska nu få rätt att söka vilket jobb han vill. Även som målvakt i Brynäs eller något annan lag. Motsatsen är ju att döma någon till livstidsstraff i den meningen att ha blir bannlyst på arbetsmarknaden som hockeyspelare. Det är också typiskt får jag en tanke om att det är i Norge som han jobbat de senaste åren. I Sverige kanske det varit svårt att få vilket jobb som hellst.

Nej om nu någon har gjort något fel i sin ungdom så ska naturligtvis den eller de få en ny chans att kunna försörja sig i Sverige även i sitt gamla yrke om det gäller ett relativt lindrigt felsteg. I Brynäs har Rahm alla möjligheter att utveckla sig då Alcen visat att han kan göra stormålvakter av många talanger. Och då  Brynäs värvat Rahm så har deras bedömning varit att han har stor utvecklingspotential. Och att han är värd att få en chans i elitsserien.

Jag får önska honom lycka till.

Naturligtvis så är det inte möjligt för alla yrken att återgå till jobb efter avtjänat straff. Men att det skulle gälla det aktuella brottet är bara löjligt att påstå. Det gäller då betydligt grövre brott.

Bra gjort Brynäs och Sundlöv. Att ni sett till det sportliga och inte till moralpredikningarna.

Det finns ändå hopp om det svenska rättssamhället.