Brynäs – Rögle var en riktig skitmatch. Båda lagen började dåligt i den första perioden och så fortsatte det i stort sett hela matchen.

Brynäs är ett bättre lag än Rögle och det syntes på isen. Trots dåligt spel från båda lagen så dominerade Brynäs och parkerade i offensiv zon. Tyvärr hade man svårt att gå på mål eller skapa chanser. Rögle spelade förvisso ett kompakt försvarsspel, men det var också hemmalagets oförmåga som hindrade chanserna att komma.

Denna matchbild stod sig i stort sett hela matchen. Brynäs höll puck men hade svårt att komma till lägen. Trots detta trillade ett par mål in. Det första målet blev Rögles. Kaos i Brynäs försvarszon utnyttjades på ett effektivt sätt av gästerna. Resultatet 0-1 efter den första perioden speglade inte på något vis matchen.

Den andra perioden fortsatte som den första – dåligt spel och grishockey mot ineffektivitet. Jag skriver ineffektivitet eftersom Brynäs i den andra perioden faktiskt lyckades skapa chanser. Utdelningen var dock inte den bästa och det enda mål som föll var när Dixon slog in en retur från Hietanens skott. Återigen visar det sig hur viktigt det är att gå på mål i alla lägen. Dixon är tyvärr en av få som gör det i Brynäs.

I den tredje perioden hände det saker. Först fick en av matchens bästa spelare, Anton Rödin, göra sitt debutmål i Brynäs och Elitserien. Rödin har raddat upp bra insatser och visat initiativförmåga och vilja. Det var bara en tidsfråga innan han skulle få sätta första målet.

Den sista perioden slutade dock olyckligt. Först gjorde Rögle 2-2 på en fösare, eller ”myra” om man så vill, från blå som letade sig in bakom Markström. Sedan åkte Bertilsson, som återigen var en av Brynäs bästa backar, ihop med Andrée Brendheden som skadade sig svårt. Från där jag satt såg det ut som en pååkning, och på jumbotronen såg det faktiskt ut som att han touchade höft-mot-höft. På stillbilder efteråt, bland annat på aftonbladet, så ser det däremot ut som en knä-träff. Det är mycket synd att Brendheden skadade sig svårt, dessutom i knät som är speciellt känsligt för hockeyspelare. Att det blev matchstraff kan jag till viss del också förstå, om Bertilsson tog Brendheden med knät. Men att det skulle vara flera matchers avstängning för en oavsiktlig knätackling ställer jag mig mycket kritisk till.

Hur som helst så fick Rögle spela 5 mot 4 de sista 3-4 minuterna i den sista perioden. Eftersom man inte utnyttjade detta så fick man även spela 4 mot 3 i början av förlängningsperioden.

I sudden spelade Brynäs som sagt BP i början men klarade det bra. När man sedan blev fulltaliga togs spelet snabbt över och ett avgörande kom av Stephen Dixon som gjorde sitt andra mål för kvällen. Skönt för Dizon som alltid jobbar hårt för laget och förtjänar utdelning.

Från matchen kan konstateras att Kahnberg återigen gjorde en stark insats men fortfarande inte hittar målet. Den största anledningen skulle jag vilja säga är otur.

Bäst i Brynäs var Rödin, Bertilsson, Kudroc, Dixon och Silfverberg. Det tydliga mönstret i detta är att de unga spelarna kliver fram när de får chansen – precis som jag tidigare skrivit. Det är bra att de får chansen och att de tar den, men det är synd att det krävs flera skador för att Czarnecki ska våga låta dem spela i avgörande lägen. I fortsättningen hoppas jag att en spelare som Rödin, som ger motståndarna stora svårigheter och tvingas dom dra på sig utvisningar om de ska få stopp på honom, får spela mer.

Idag är det match mot LHC. Spelar Brynäs lika dåligt som mot Rögle så är det kört. Vi får hoppas att de rycker upp sig…