Silly Season-uppdatering

Min ”säkra källa” som sa att Dixon var muntligt överens med Brynäs visade sig ha fel. Utan att avslöja för mycket kan jag säga att källan var den näst bästa Dixon-källan, förutom Dixon själv. Det är synd att Dixon inte skrivit på, eftersom jag tror Brynäs hade behövt den spelartypen.

Istället för Dixon gjorde Brynäs klart med Daniel Widing. Widing är omtyckt i Gävle och är både en skarpskytt och en kämpe. Personligen gillar jag honom mest för hans sätt att stå upp för laget och för sina lagkamrater, men självklart är målskyttet det som Brynäs framförallt behöver nu när Somervuori och Kahnberg försvunnit. Förhoppningsvis kan några unga spelare bidra till att fylla de luckor som uppstått, för jag tror inte att tex Lavander ersätter någon av de två spetsspelarna. Lavander kommer snarare att kunna hjälpa spelare som Silfverberg, Järnkrok, Larsson eller Widing att producera.

Apropå SIlfverberg så är det väldigt ovisst hur det blir med honom. Här om dagen sa han, till Geflesporten, att han gärna ville skriva kontrakt med Ottawa men bli utlånad till Brynäs under den kommande säsongen. Det arrangemanger, som Brynäs tidigare gjort med både Rödin och nu senast Johan Larsson, passar bra. Det är bättre, för Brynäs, att behålla spelaren ett år till än att han väljer AHL som NHL-förberedelse. Det senare har ju som bekant Ekholm valt att göra.

Ekholm ja. Tyvärr så försvinner han lika snabbt som han slog igenom. Det är riktigt synd för Brynäs, som såg ut att få en riktigt bra backbesättning, men ett förståligt beslut. Jag antar att Ekholm räknar med att spela i AHL under nästa säsong för att sedan försöka ta en plats i NHL. Tyvärr länar det ett stort hål på backsidan, som inte kommer att kunna fyllas.

Som jag tidigare skrivit så ser jag Gunderson som Hietanens ersättare. Den tilltänkte ersättaren, Dale Clarke, lyckades inte alls fylla hålet som Hietanen lämnat. Istället klev Ekholm fram som lagets förste/andre back tillsammans med Lars Jonsson. Eftersom Brynäs alltid är fattiga och aldrig värvar för att förbättra laget så försöker man i vanlig ordning att ersätta en bra spelare med en annan. Därutöver hoppas man att några unga spelare ska slå igenom, precis som Ekholm gjorde. När nu Ekholm sticker så tror jag inte att han ersätts med en spelare i liknande kaliber. Jag kan faktiskt tänka mig att han inte ersätts alls.

Med Dixon, Widing, Ekholm och Silfverberg i laget hade jag väldigt stora förhoppningar inför nästa säsong. När nu varken Dixon eller Ekholm finns med så måste förväntningarna sänkas. Brynäs förhoppning måste vara att fler unga spelare slår igenom, samt att Silfverberg och Jernkrok fortsätter att vara tongivande spelare. Bara då kan man bli ett topplag. Som Brynäsare måste jag tro på att det kan gå vägen, men jag kan konstatera att drömmarna om SM-Guld som kom för ett par månader sedan inte riktigt finns kvar. Om Silfverberg dessutom försvinner så kanske vi istället får börja blika nedåt…

Dixon klar för Brynäs?

Enligt GD och AB så är Dixon i stort sett klar för Brynäs. Mina källor stämmer in och påstår att Dixon letar boende i Gävle.

Enligt Geflesporten, som jag kommer att behandla här nedan, så innebär värvningen av Dixon att Brynäs värvat klart. Det skulle i så fall innebära att Lavander är Somervuoris ersättare och den förhoppning som vissa haft om att Brynäs skulle värva en etablerad målskytt försvinner.

Dixon vann Brynäs poängliga förra säsongen, men gjorde ett katastrofalt misslyckat slutspel vilket gjort att folk inte riktigt tänker på honom som en matchvinnare. Min förhoppning är att Dixon fortsätter att producera i Brynäsdressen men att han denna gång också producerar i slutspelet.

Rapporteringen från Brynäs silly season har varit patetisk. De heta ryktena har främst funnits i Aftonbladet eller Expressen. Geflesporten, som helt saknar konkurrens i Gävle-regionen, har egentligen bara återgett Sundlövs ord. När spelare har ryktats till Brynäs så har Geflesporten valt att inte skriva om det för att istället helt basera sin rapportering på Brynäs officiella uttalanden. Denna typ av journalistik är naturligtvis förkastlig och jag ber Geflesporten att skärpa till sig – ni skriver för folket och inte för Brynäs IF.

Den patetiska repporteringen från Geflesporten hade inte infunnit sig om man haft konkurrens. När GD och AB hade olika sportredaktioner så rapporterades det friskt om olika rykten och potentiella värvningar. Anledningen till att man inte gör samma sak nu är naturligtvis att man saknar konkurrens och inte behöver vara oroliga för vilka som knäcker en story först.

Inför Elitserien 10/11

Nu är det äntligen dax – Elitserien sätter igång!

Här ska jag försöka ge mig på att, i ett blogginlägg, summera försäsongen och mina tankar inför Brynäs säsong.

Brynäs har spelat ett antal träningsmatcher under försäsongen, med resultat enligt följande:

Brynäs-Södertälje 3-5
Visby Roma-Brynäs 3-11
Brynäs-Timrå 3-3 (3-4 e.str)
Mora-Brynäs 3-8
Leksand-Brynäs 4-3 e.str
Brynäs-AIK 4-2
Sundsvall-Brynäs 5-2
Timrå-Brynäs 3-3
Brynäs-MoDo 4-1
Djurgården – Brynäs 0-5
Leksand-Brynäs 7-1

Försäsongen är därmed ganska intetsägande. En bra trend som inleddes med vinst mot AIk, Sundsvall, oavgjort mot Timrå och vinst mot MoDo och Djurgården avslutades med en praktförlust mot det allsvenska laget Leksand. Det man kan säga generellt om försäsongen är att den inte spelar någon som helst roll när Elitserien drar igång.

Det enda som jag tycker att man kan utläsa från försäsongen är att juniorerna fortsätter visa fin form, precis som i förra säsongens slutspel. De visar att kedjan Silfverberg – Järnkrok – Rödin är att räkna med och ger oss som sett mörkt på den kommande säsongen ett visst hopp. Ur försäsongen kan jag också dra slutsatsen att Bjurling är förstemålvakt när säsongen drar igång, men att Svedberg kommer att få chansen.

Media uttrycker viss oro för att Somervuori inte spottat in mål på försäsongen. Det tycker jag är lite löjligt att hänga upp sig på. Somervuori är rutinerad och vet när målen räknas, och när de är betydelselösa. I träningsmatcherna är de betydelselösa.

Några nyckelfaktorer kommer att vara avgörande för Brynäs prestation den här säsongen:

Ungdomarna
Ungdomarna måste prestera. Brynäs har förlorat Dixon, Hietanen och Markström. Man har således förlorat två av de bästa målskyttarna och samtidigt förlorat den spelare som såg till att laget släppte in få mål (Markström). Det kommer därför bli viktigt att ungdomarna inte bara ersätter Dixon, utan även att de gör Brynäs till ett målgladare lag än förra säsongen. Här är såklart Järnkrok en spindel i nätet som center mellan Rödin och Silfverberg. Men det finns även andra intressanta ungdomar i truppen, på samtliga positioner.

Målvakterna
Målvakterna ja. Efter att ha haft två riktigt bra målvakter i Markström och Läck så har man nu två osäkra kort i Bjurling och Svedberg. Bjurling har en hög högstanivå och kan kliva in som en bra förstemålvakt. Gör han inte det så får vi sätta vårt hopp till Svedberg, och det tror jag inte blir allt för lyckat. Misslyckas Brynäs målvakter så blir det kvalserien.

Lars Jonsson
Hietanen är alltså förlorad till HV71. Juuso var försteback under slutspelet under Lars Jonssons skadefrånvaro. När nu Jonsson är tillbaks så är det han som ska leda lagets försvar. Man har i och för sig värvat in Dale Clarke, men han verkar mest vara ett offensivt vapen för PP. Det är Jonsson som ska vara fältherren där bak.

Skulle alla tre nyckelområden brista så kommer Brynäs att slåss om sistaplatsen med AIK och Södertälje. Om Bjurling, Ungdomarna och Jonsson gör succé så är semifinal, som Brynäs satt upp som säsongens mål, inte orealistiskt.

Ikväll får vi en första fingervisning om hur dessa tre nyckeområden ligger till.

Fortsätt läsa bloggen under dagen och kvällen för mitt tips av Elitserien, en inför-rapport inför kvällens Brynäsmatch samt en matchrapport när matchen är spelad.

Brynäsnotiser

Elitseriepremiären kommer allt närmare och innan jag skriver min summering av försäsongen så kan jag konstatera att det hänt endel Brynäsrelaterat de senaste dagarna.

Brynäs slog Djurgården med 5-0 på bortaplan. Enligt rapporter spelade man mycket diciplinerat försvarsspel och ett glatt anfallsspel. Det är mycket bra att vinna mot Djurgården borta, men det gäller att inte få övermod. En träningsmatch är en träningsmatch och en seriematch är en seriematch. Glädjande är att Aftonbladet ser Hansen som en av de bästa spelarna i den här matchen. Jag har ofta tagit upp Mads Hansen som exempel på en spelare som borde fått kicken inför säsongen, men om han överraskar positivt så blir även jag glad. Dock tror jag att Hansen kommer att leda en fjärdekedja med målet att spela 0-0. En annan spelare som uppmärksammas, denna gång i lokaltidningarna, är Johan Larsson som visar framfötterna. Jag hoppas att han kommer in på Järnkrok-manér i år!

Steve Dixon är klar för KHL-laget Amur Khabarovsk. Kul för honom.

Brynäs hamnade sist i omröstningen om vilket lag som spelarna inte vill se som SM-guldvinnare. Det tolkar jag som att Brynäs är minst ogillat. Positivt, får väll sägas?

Kolla in bloggen ikväll för en rapport om tränarnas träff inför den kommande säsongen!

Brynäs lägger allt hopp till juniorer

I dagarna har Brynäs, enligt Micke Sundlöv, spikat sin trupp. Den bästa värvningen är förmodligen den lovande Mora-backen Mattias Ekholm. Även Dale Clark ser intressant ut och även om det är väldigt synd att man förlorar Hietanen (förmodligen till HV71) så verkar Clark vara en bra ersättare.

Där slutar dock listan av bra värvningar.

För att ersätta Eddie Läck och Jacob Markström, som båda sticker till NHL, har man värvat Mattias Modigh och Niklas Svedberg från Luleå respektive MoDo. Förvisso är Modigh 23 år och Svedberg 20, men jag är ändå missnöjd med värvningarna. Modigh har visat sig riktigt ojämn i Luleå och Svedberg tog inte chansen i MoDo när övriga målvakter sviktade. Visst är de unga och utvecklingsbara, men jag är ändå väldigt tveksam till de här värvningarna. Det luktar kvalserien lång väg.

Brynäs väljer även att inte skriva nya kontrakt med Nolander och Dixon. Däremot kontrakteras lagkaptenen Dackell.

I fallet Nolander så har jag full förståelse för att han inte kontrakteras. Det är en ganska anonym back som nog kan ersättas av en ung spelare, läs Ekholm.

Dixon behålls inte, enligt hans agent, på grund av pengabrist. Dixon, som var målkung för Brynäs i Elitserien men blev helt anonym i slutspelet, ville inte förnya sitt kontrakt under säsongen vilket nu verkar straffa sig. Jag vet inte hur det egentligen ligger till, men kanske vill Dixon ha för mycket betalt. Antingen det, eller så har man en mindre spelarbudget än förra året. Som jag ser det förlorar man en högavlönad spelare utan att ta in en ny.

Andreas Dackell får kontrakt över ännu en säsong. Dackell, som hade smidighet och snabbhet av en 90-åring i slutspelet, har varit skadad. Hur den skada påverkat honom vet jag inte. Det jag vet är att han alltid har varit långsam och att han inte blir snabbare med åren. I serien, där Brynäs spelar för att dra ner tempot i matcherna, fungerar det. I slutspelet gjorde det inte. Jag är rädd för att ”Dacke”, likt ”Sjödda”, spelar ett år för länge. Jag hoppas att jag har fel! Hur som helst är Dackell, precis som Ove Molin, en Brynäslegend. Jag hoppas att han vet vad han gör.

Anton Rödin ryktas till NHL. Jag tror inte han kommer att hamna där, men man vet aldrig. Skulle han göra det så är det naturligtvis ett till avbräck för Brynäs.

Nu till min åsikt…

Det här räcker inte!

Brynäs förlorar några av sina bärande spelare i Markström, Hietanen och Dixon. Som ersättare får man in två väldigt tveksamma målvakter, en intressant Kanadensisk back och… Alexander Sundström?

Om jag tolkat Sundlöv rätt så är tanken att Sundström ska gå in som center igen och Järnkrok ta över Dixons roll. Då försvagas alltså laget jämfört med det lag som inte klarade sig förbi kvartsfinalerna i år – och då har jag inte ens tagit med Markström i beräkningarna!

Nej, det ser mörkt ut för Brynäs, som verkar förlita sig på att juniorerna ska slå igenom och vara minst lika bra som i slutspelet. Själv hoppas jag att Jonsson, Kahnberg, Somervuori och Nordquist kan bära Brynäs högt nog för att slippa kvalserien. Utan Markström, som räddat många poäng åt Brynäs de två senaste säsongarna, så ser det riktigt illa ut. Ponera att vi haft Korhonen och Sperrle i årets serie. Frågan är om vi hamnat i Södertäljes situation eller ännu värre, i Rögles situation.

Brynäs problem är alltså pengar. Pengar kommer från sponsorer. I Brynäs fall har man inte ens en huvudsponsor. Jag kräver att Brynäs marknadsansvarige, Sven Engwall, knyter upp en huvudsponsor eller avgår efter nästa säsong. Det fungerar inte att man, trots 6000 på varje match, är ett av de fattigaste lagen i Elitserien. Lag som har färre besökare har större värvningsbudgetar.

Det som kan rädda Brynäs från att hamna i kvalserien nästa säsong är dels, som tidigare nämnt, juniorerna, och dels att målvaktstränare Pecka Alcén utför under med de nya målvakterna.

Jag blir riktigt trött när jag läser om Brynäs silly season, när man samtidigt läser om hur AIK och andra lag knyter till sig intressanta namn. Jag förstår att Brynäs siktar på kontinuitet men det fungerar inte att byta ut målkungar med juniorer och världsmålvakter med ojämna målvakter eller andra lags tredjemålvakter. Jag börjar faktiskt bli tveksam till att köpa seriebiljett även nästa säsong…

Efter matchen: Brynäs – Luleå

Har haft fullt upp i helgen, men kommer här ändå med en efter-matchen rapport. Bättre sent än aldrig, va?

Lördagens hemmamatch mot Luleå var intensiv och jämn. Båda lagen visade vilja och med mr Magoo som domare så tilläts det mesta, vilket båda lagen utnyttjade. En match med slutspels-karaktär.

Luleå inledde bäst och gästernas förstakedja dominerade totalt Brynäs förstakedja i det första bytet. Detta var dock temporärt och Brynäs tog över den första perioden totalt. Man gjorde också 1-0 genom Eero Somervuori som fick ett fint pass i slottet och satte pucken efter vad som såg ut att vara en felträff.

Den rättvisa 1-0 ledningen följdes upp av X antal checking from behind från Luleås sida. Bland annat åkte Ove Molin på en open-ice checking from behind som otroligt nog inte resulterade i utvisning. Tydligen är checking from behind okej i dagens elitserie, och att det blir skador struntar man tydligen i.

Efter en hög klubba, som på reprisen såg ut att vara Granströms, fick Brynäs spela PP i 4 minuter. Detta resulterade inte i någonting, och Brynäs missade en bra chans att gå ifrån. I stället fick Luleå ett PP efter en osynlig holding på Hansen. Luleå utnyttjade sitt PP på ett bättre sätt och satte 1-1 efter ett skott från blå som passerade en skymd markström.

Hansens utvisning kom efter en situation som händer 20-30 gånger/period. Att domarna fått ungefär samma funktion som i amerikansk wrestling är allt mer uppenbart. När ett lag spelat PP så ska en spelare från det andra laget åka ut. Brynäs hade, innan Hansens utvisning och Luleås 2+2 min BP, gjort mycket fulare saker än det Hansen gjorde. Det är ingen tillfällighet att Hansen åker ut efter att Luleå spelat BP. Det är nämligen så det fungerar i dagens ishockey. Båda lagen ska ha ungefär lika många utvisningsminuter och om det ena laget spelat PP så kommer de med största sannolikhet att åka ut och spela BP kort därefter. Då domaren släppt allt tidigare i matchen, men varit tvungen att ta en Luleå-utvisning på grund av att blodvite uppstod, så hittade han snabbt en kompencationsutvisning. Patetiskt, men sett över hela matchen inte helt orättvist att Luleå fick ett PP. Förstå mig rätt, det drabbar Luleå precis lika mycket som Brynäs. Spelarna vet inte vilken nivå bedömningen ligger på och vad som helst kan tillåtas precis som att vad som helst kan leda till utvisning. När man fått en utvisning med sig så gör man bäst i att inte nudda motståndarna, för då åker man ut. Har man däremot nytt fått en utvisning mot sig så kan man göra vad som helst.

Luleå tog över i den andra perioden och dominerade precis så som Brynäs gjorde i den första. Att Brynäs inte släppte in mål berodde på en kombination av Jacob Markström, ett uppoffrande försvarsspel och ett ineffektivt Luleå. Luleå kom aldrig riktigt in på mål, så jag skulle vilja ge den största äran till hemmalagets försvarsspel.

Bortalagets spel i den andra perioden var imponerande. Man spelade som ett slutspelslag och Brynäs hade tur som inte släppte in fler mål. Spelar Luleå som i den andra perioden framöver så är man garanterat ett slutspelslag.

Trots Luleås dominans i den andra perioden så var det Brynäs som gjorde målet. I en sekvens där Brynäs spelade PP och pressade Luleå hade man förtvivlat svårt att komma till skott. När man väl gjorde det så var det Jörgen Sundqvist som stänkte in pucken via ribban från blålinjen. Ett fint skott och bra skymt av Granström. Över huvud taget tycker jag att Granström passar bra ihop med Kahnberg och Molin som är lite mer finlirare. När Nordquist kommer tillbaka så tycker jag att Granström ska gå in brevid honom och Kahnberg. Ove Molin kan bilda kedja med Hansen och Lauritzen. 2-1 var inte helt rättvist efter den andra perioden, men å andra sidan så borde kanske Brynäs ha avgjort matchen redan i den första perioden.

Den tredje perioden var den jämnaste perioden. Brynäs hade rimligtvis en defensiv taktik, men det tummades ganska mycket på det och båda lagen kom till lägen. I slutet av den sista perioden pressade Luleå våldsamt mot Brynäs mål och hade bland annat ett stolpskott. Markström fick göra några fina räddningar han också, och Brynäs lyckades hålla undan. En riktigt skön seger med tanke på hur jämn matchen var, och hur båda lagen spelade bra och fysisk hockey. Också inramningen var slutspelsmässig, med ca 7200 på läktaren. Kul!

Bäst i Brynäs var som vanligt förstakedjan. Även Grönholm gjorde en bra match, och Granström bör också nämnas. Hela laget gjorde en bra insats defensivt och som alltid var Markström bra. Egentligen är det överflödigt att nämna namn då hela laget vann en lagseger efter en kämpainsats.

I kväll möter Brynäs MoDo borta. MoDo ”måste” vinna och det blir en ytterst svår match.

Efter matchen: Luleå – Brynäs

Först och främst känner jag att jag måste nämna Djurgårdsmatchen som jag inte skrev något referat om. Tyvärr har jag haft fullt upp och inte hunnit skriva. Brynäs vann den matchen rättvist och det var en bra match. Djurgården slarvade bort flera PP vilket avgjorde matchen. Kul med mycket folk i Läkerol Arena och bra stämning.

I kvällens match mot Luleå hoppades jag, som alla andra Brynäsare, på seger. Brynäs har haft oförsjämt lätt mot Luleå på bortaplan och även om Luleå är ett mycket bra lag så har man tappat respekten något. Det är då lätt att sänka guarden och åka på torsk. Just det talade mot Brynäs.

Matchen var ganska avslagen och båda lagen spelade avvaktat. Även om båda lagen skapade endel chanser så hettade det aldrig riktigt till. Båda lagen fick billiga utvisningar med och mot sig, och det var Brynäs som utnyttjade det bäst. Luleå tog ledningen, men Brynäs kvitterade i PP genom Dixon. Assisten kom från Molin, som återigen spelar PP men numer faktiskt producerar.

Även om spelet var ganska avvaktande och avslaget så skapades det som sagt chanser. Detta ledde till att de båda juniormålvakterna fick visa vad de gick för. Anders Nilsson i Lule-målet gjorde en mycket bra match och när jag nu såg honom ”in action” så är jag inte ett dugg förvånad över att han petat Modigh.

Hur som helst så gick Brynäs ifrån i den tredje perioden. 1-1 blev 3-1 efter att numera pålitlige målskytten Jonathan Granström grötat in 2-1 direkt efter ett PP, och den ännu mer pålitlige målskytten Eero Somervuori gjort 3-1 då han tagit sin egen retur i slottet. Med sju minuter kvar kändes 3-1 mycket säkert och jag måste erkänna att jag tog ut vinster i förskott.

Det gjorde nog Brynässpelarna också. Visserligen hade Dackell ett friläge där han drog ner Luleå-målvakten, men misslyckades med att sätta pucken högt. Där hade matchen definitivt kunnat avgjorts. I stället tog Luleå ut målvakten och startade en våldsam press i Brynäs zon. 3-1 blev till 3-2 och med uttagen målvakt och spel 5 mot 5 efter en utvisning lyckades hemmalaget även göra 3-3. Slarvigt av Brynäs att tappa en trepoängare. Desto starkare var det att i sudden death avgöra matchen och ta två poäng trots Luleås upphämtning i slutet av matchen.

Jag skulle vilja säga att Luleå förtjänade poängen. Brynäs ledde visserligen med 3-1 i den sista perioden men sett över hela matchen så var det en jämn match där slutresultatet 3-3 efter full tid inte var helt orättvist. Det var inte heller orättvist att Brynäs tog bonuspoängen, då man gjorde en helt okej match.

Det känns som att Brynäs är klara för slutspel. Jag blickar uppåt i tabellen istället för nedåt. Kanske gör jag samma misstag som i dagens match?

Efter matchen: Skellefteå – Brynäs

Brynäs åkte upp till Skellefteå med grymt bra självförtroende. Efter jul är man seriens formstarkaste lag. Det var därför med stora förhoppningar som man slog på TVn för att se matchen. Tyvärr fick jag ”åtkomst nekad” på PPV och fick inte ens stå i telefonkö hos ComHem, så jag missade större delen av den första perioden. Bland annat missade jag Skellefteås ledningsmål som var ett självmål av Markström.

Målet var otur, men Brynäs spel var bara dåligt. Man skapade knappt någonting på hela matchen och det blev en ganska tråkig match. Några försökte, som t.ex. Somervuori och Dixon, men få lyckades. Hela matchen blev en besvikelse och även om Brynäs faktiskt ett tag kunde ha vänt matchen så kändes det aldrig som att de var riktigt nära.

Brynäs problem i matchen mot SAIK var att man, trots att man höll puck och spelade bra över större delen av banan, inte kom in på mål för att skapa dom där riktigt farliga lägena som leder till mål. Till exempel hade man ett väldigt svagt PP som inte resulterade i någonting.

Nej, matchen mot Skellefteå är bara att glömma. Det är synd med tanke på att man gått upp på 5e plats vid vinst. Nu är det nya tag mot Djurgården på lördag.

Efter matchen: Rögle – Brynäs

Brynäs kom till Ängelholm som ett lag med självförtroende. Efter ett par förtroendegivande vinster har man tågat på i tabellen och det bottenträsk som man tidigare var en del av ser nu avlägset ut.

Det var också Brynäs som började bäst, och gjorde 1-0 direkt i matchinledningen. Granström flippade fram pucken i sidled till Järnkrok som inte gjorde något misstag. Järnkrok har verkligen presenterat sig för hockeysverige och visar att han är given i Brynäs. Frågan är om han inte borde varit en del av JVM-laget också. Tyvärr så spelade han när detta togs ut i Brynäs J20.

Hur som helst så var 0-1 till gästerna Brynäs en perfekt matchinledning.  Efter det så kändes det ganska komfortabelt. Rögle försökte visserligen framåt, men skapade ingenting som såg allt för svettigt ut för Markström i Brynäsmålet. I stället tycker jag att Brynäs var det bättre laget och skapade flest chanser. 0-1 efter den första perioden var rättvist.

I den andra perioden gjorde Brynäs både 0-2 och 0-3. Dixon låg bakom båda målen. Först gjorde han själv 2-0 efter en tilltrasslad situation där Dackell lyckades snappa upp en retur, gå runt mål och passa fram Dixon. Rögles målvakt hann inte med, eller tappade balansen av någon anledning. Senare i perioden passade Dizon fram Kahnberg i ett sidledspass framför mål, vilket resulterade i 0-3. Matchen kändes punkterad och eftersom detta var den sena matchen så började jag kolla vad resultatet skulle innebära i tabellen.

Den sista perioden spelades i stort sett av. Jag såg uppgivenheten i Rögletränaren Perssons ögon i intervjun inför perioden och han hade, precis som jag, insett att den tredje perioden bara skulle bli en transportstrecka. Så var också fallet… Dock hann Silfverberg göra 0-4 efter en bra framspelning av Nordquist. Skönt att Silfverberg får göra mål och Nordquist ett assist.

Rögle bjöd inte riktigt upp till motstånd i den här matchen. I och med det snabba ledningsmålet för Brynäs så kändes det som att hemmalaget kom efter direkt. Man försökte under en tid skapa någonting framåt, utan resultat. Den andra halvan av matchen verkade man mer ha gett upp och gjorde bara vad som kunde förväntas.

Brynås, å andra sidan, spelade mycket bra och förtjänade de tre poängen. Man visade upp ett mycket stabilt försvarsspel, och skapade lägen framåt. Det känns riktigt stabilt och slutspel blir mer och mer spikat. Idag tog man klivet förbi Luleå och fastän både MoDo och Timrå vinner matcher så ligger Brynäs på bekvämt avstånd från strecken. Ett lag som däremot borde se upp är Frölunda, som återigen förlorade. Jag undrar vad som krävs för att Dahlen ska få sparken egentligen. Får han det när de hamnat under slutspelsstrecket? För Kvalserien har de väll ändå redan säkrat att de ska slippa?

Hur som helst… Bäst i Brynäs idag var kollektivet. Dock måste jag säga att det var kul att se Dizon tillbaka efter pajasnämndens avstängning. Han låg bakom två mål och spelade i stort mycket bra.

Nu går tåget vidare. För Rögle väntar kvalspel.

———————————————————————————————————-

Bertilsson skadade sig idag. Han skulle tackla en Rögle-spelare men fick istället en arm i huvudet som däckade honom helt. Det såg ungefär ut som en wrestling-arm som amerikanska wrestlers sätter ut efter att ha kastat motståndaren i nätet. Jag vet inte om det var medvetet av Rögle-spelaren (i så fall skulle hans fall kunnas ta upp av pajasarna i diciplinnämnden) men det var en svårbedömd situation och jag tycker inte det var fel av kvällens domare att fria. Hoppas dock att Bertilsson är frisk och kry asap.

Någon mer än mig som gillar att höra Boorkens analyser i TV? Han är en riktigt bra kommentator.

Pajasarna i diciplinnämnden har gjort det igen

Svensk hockeys största pajasar, diciplinnämnden, har gjort det igen. Efter Dixons fight mot Färjestads johan Andersson så stängs Dixon av ytterligare en match, medan Andersson är klar för spel i kväll. Detta innebär alltså att Dixon får två matchers avstängning, och Johan Andersson en.

Värt att poängtera i det hela är att Johan Andersson sagt i tidningen att han medvetet tog fight med Dixon eftersom han visste att det var en av de viktigaste spelarna i Brynäs.

Dixon fick matchstraff i FBK-matchen, och likaså Andersson. De blev automatiskt avstängda en match till, vilket i sig var ett ganska hårt straff. Dock är det ”standard” och helt enligt regelboken, så det går inte att klaga på. Extra-matchen som nu Dizon blir avstängd i är enbart ett resultat av diciplinnämndens pajasmetoder. Vad är det som gör att Dixon blir avstängd en match längre än Andersson? Startade han fighten? Nej. Vad är det då som avgör?

Detta är den offeciella förklaringen, från diciplinnämnden:

Disciplinnämnden har tagit del av anmälan, yttranden från Stephen Dixon och Johan Andersson samt filmsekvenser från händelsen.

Av utredningen framgår att Stephen Dixon i inledningen av matchen söker upp och tacklar Johan Andersson och att de därefter börjar slåss. Stephen Dixon är enligt nämndens bedömning den mest aggressive under slagsmålet. Båda spelarna utdelar slag mot huvudet på sin motspelare. Disciplinnämnden finner att Stephen Dixons agerande ska bedömas något allvarligare än Johan Anderssons och att Stephen Dixon ska ådömas en kortare avstängning.

Diciplinnämnden är ett gäng inkompetenta pajasar.

Ska man tolka det som att en del i beslutet är att Dixon tacklar Andersson? Att tackla en motståndare leder alltså till en längre avstängning om ett matchstraff mottas senare under matchen. Härlig bedömning, diciplinnämnden! Jag kan också konstatera att det inte är bra att vinna en fight. Rådet är alltså: Tacklas inte. Förlora fighter. Då slipper du avstängning. Vilken härlig signal diciplinnämnden ger!

Jag skulle kunna slänga ihop ett par avdankade hockeylirare och komma fram till ett bättre beslut än diciplinnämnden. Ändå är det de som gång på gång tillåts ta det ena pajasaktiga beslutet efter det andra. Jag tycker att man bör se över diciplinnämndens konstellation. Skulle jag sitta och göra sådana här idiotiska bedömningar på mitt jobb så skulle jag snart sitta på arbetsförmedlingen.

Ett rimligt straff för Dixon och Andersson, och jag parar ihop de två eftersom jag anser att båda två är lika skyldiga, vore att ge dem 5 minuter i matchen för att sedan kunna spela igen. I NHL har dom fattat att spelare inte kan få matchstraff bara föratt dom råkar tappa handskarna när de fightas (Dixon hade faktiskt den ena handsken på sig). Ge spelarna 5 minuter var och låt dem sedan spela i samma match.

Här i Sverige får spelarna automatiskt en extra matchs avstängning, vilket ofta är alldeles för hårt. Utöver det så ska ett gäng pajasar, som uppenbarligen tar beslut baserade på känsla och/eller slumpen, sitta och bestämma om de ska stängas av ännu mer än den oskäligt långa avstängningen som redan avtjänats.

Nej, det är dax att se över vilka regler vi har vid slagsmål, och vilka pajasar vi har i diciplinnämnden.