Kategoriarkiv: Efter matchen

Efter matchen: Brynäs – Luleå

Publicerat av
Svara

Lördagseftermiddag i Monitor ERP Arena, första hemma-SHL-matchen för säsongen, och Brynäs gjorde precis det man vill se: styrde spelet, vann skotten med 34–18 och tog tre poäng. 4–2 mot Luleå. Inte alltid vackert i andra perioden, men rättvist.

Det märktes tidigt. Efter drygt en och en halv minut hade Kieffer Bellows gjort 1–0. Luleås lagkapten Erik Gustafsson hade just träffats av ett skott och tvingats av – och plötsligt fanns det ytor. Silfverberg var inblandad där, precis som han skulle bli senare. I slutet av perioden gjorde kapten Johan Larsson 2–0. Då hade Luleå redan hunnit jubla för ett mål som inte blev mål.Mathias Bromé styrde in vad han själv och halva Luleåbåset såg som 1–1 i powerplay.

Videogranskning, målgård, störning på Magnus Chrona. Bortdömt. Bromé var inte nådig efteråt: ”Vi vill inte göra mål i svensk hockey.” John Klingberg höll med i SVT och tyckte bedömningen var fel. Snackisen var given – men den ändrade inte att Brynäs redan då var det mer drivande laget.

Andra perioden blev rörigare. Anton Levtchi reducerade tidigt, Larsson svarade nästan direkt till 3–1 (igen med Silfverberg), och Levtchi satte 3–2 på en backhand som såg lite billig ut. Där hade Luleå sin bästa stund. Men det räckte inte. I tredje perioden körde Julien Gauthier in sitt första mål i Brynäströjan – stort, tungt, rakt in framför kassen – och matchen var i praktiken avgjord. 4–2

.https://twitter.com/Brynas/status/2103871969305285111

Leif Boork, som såg matchen live, sammanfattade det ungefär så här: första perioden var helt Brynäs, andra blev ”raggarhockey” där Luleå fick 3–2, och det tidiga 4–2-målet i tredje avgjorde. Det stämmer ganska bra med vad man såg. Brynäs vann skotten överlägset, hade mer puck och mer vilja att gå mot mål. Luleå reagerade oftare än de agerade.

Det bortdömda målet kommer att diskuteras ett tag till. Fair enough. Men det vore snedvridet att säga att det avgjorde matchen. Brynäs var bättre, vann skotten klart och tog hemmapremiären. Nästa match är hemma mot Timrå på tisdag. Då ska det byggas vidare på det här.

Två matcher – två helt olika Brynäs

Publicerat av
Svara

Säsongen är två matcher gammal och redan har vi sett båda sidorna av det här laget. Först en käftsmäll i Skellefteå. Sen en total kross i Linköping. Det är typ så här det känns att följa Brynäs. Det går upp och ner, man känner glädje och hopplöshet. Aldrig tråkigt, sällan lagom.

Lördagen i Skellefteå

Premiär borta mot fjolårets mästare. En stund såg det okej ut. Sen släppte det. På några minuter i andra perioden gick Skellefteå från 2–2 till 6–2. Matchen slutade 7–2.

Johan Larsson sa det som de flesta tänkte:

”Jag vet inte var jag ska börja. Vi bjöd på målen, vi var alldeles för slarviga.”

Källgren byttes ut inför tredje. Gällstedt ville inte lasta honom. Där är jag inte överens.

Källgren såg skakig ut. Det går inte att snacka bort. Samtidigt såg Brynäs försvarsspel ännu skakigare ut. Det är den kombinationen som gör 7–2 till mer än en dålig kväll. Det är två lagdelar som redan nu har en hel del att bevisa.

Vill man nå längre än förra säsongen räcker det inte att offensiven exploderar en tisdag i Linköping. Då måste Källgren vara tryggare än så här, och backarna måste sluta bjuda på mål. Försvaret och målvaktsspelet behöver helt enkelt vara bättre i år. Punkt.

Klubben själv höll det kort efter premiären.

Calle Järnkrok var tillbaka i tävlingsmatch för första gången på 13 år. Kul i teorin. Sen kom en känning som enligt Gällstedt dök upp redan innan Skellefteå. Han missade Linköping. Nu tar de det dag för dag inför lördagen. Bäckström är fortfarande borta. Alltså: stjärnorna på pappret är inte alltid på isen.

Tisdagen i Linköping

Tre dagar senare var det som att titta på ett annat lag. Och ja – då stod Magnus Chrona i stället.

Lindblom gör 1–0 efter två minuter. Silfverberg smäller in 2–0 i krysset. Sen rinner det iväg. Ölund gör två. Rödin plockar fyra assist. 19-årige Gustav Hillström, som klev in som center i Järnkroks kedja, gör ett riktigt drömmål. Nio mål på 35 skott. 9–2. Folk gick hem i Saab Arena med en kvart kvar.

Silfverberg, som själv var inne på fem baklängesmål i premiären, sa det bäst:

”Nu visade upp riktiga Brynäs.”

Och sen:

”Vi har ett rutinerat gäng som kan behålla lugnet. Vi vet vad vi kan. Det var skönt både för oss själva och fansen.”

Rödin till SVT:

”Vi fick oss en käftsmäll senast och pratade om att studsa tillbaka. Det tycker jag att vi gör.”

Ölund:

”Vi var väldigt revanschsugna och hade bestämt oss för att vi skulle göra en bra match i 60 minuter – och det tycker jag att vi gjorde.”

Hillström, som fick chansen när Järnkrok saknades:

”Den satt skönt. Man vill visa vad man går för när man får chansen.”

Sen kom det enda ordet som behövdes från det officiella kontot.

Lite senare, när dammet lagt sig:

På läktarsidan var det samma känsla. Alex satte ord på det många tänkte:

Dagen efter var det fortfarande efterfest i flödet.

Vad det här faktiskt betyder

Två matcher, tre poäng, 11–9 i mål. Tabellen säger inte mycket än. Det som säger mer är hur laget ser ut när det fungerar – och när det inte gör det.

Järnkrok borta. Bäckström borta. Ändå nio mål i Linköping. Forslund hem från Almtuna och assist i SHL-debuten. Hillström på en NHL-centers plats. Offensiven finns där. Det är inte den som oroar.

Det som oroar är spelet bakåt. Skellefteå visade hur det ser ut när backarna slarvar och målvakten inte räddar det extra. Linköping visade hur det ser ut när pucken stannar framåt. Ett lag som ska slåss högre upp än i fjol kan inte luta sig mot den andra versionen varje gång. Källgren och försvaret måste ta ett steg. Annars räcker inte ens nio mål på bortais i längden.

Sen ska man inte glömma bakgrunden. Gällstedt lämnar efter säsongen. Det är hans sista varv bakom bänken. Två matcher är för tidigt för att säga något stort om det. Men mönstret är redan synligt. När Brynäs är noggranna räcker offensiven långt. När de slarvar bakåt blir det fult. Snabbt.

Nu väntar Gävle

Lördag 26 september, 15.15, Monitor ERP Arena. Hemmapremiär mot Luleå. Första gången den rena tröjan åker på hemma den här säsongen. Då får vi se mer än om Hillström kan göra mål igen. Då får vi se om Källgren eller Chrona står, och om backarna ser ut som i Skellefteå eller som i Linköping.

Tills dess: njut av 9–2. Såna kvällar kommer inte varje vecka. Men blunda inte för 7–2:an. Den sa minst lika mycket.

Efter matchen: Brynäs – Luleå

Publicerat av
Svara

Luleå kom till Gävle med en kross i bagagaet, och inte en positiv kross från ett Luleå-perspektiv. Brynäs krossade Luleå senaste de kom till Gävle och även om man som Brynäsare inte kan låta bli att gilla Bulan så hoppades man på ännu en kross.Kvällens match blev dock jämnare än så…

Den första perioden tillhörde till större delen Brynäs. Clark, som kan vara osynlig i delar av matcher, skapar alltid farligheter när han får pucken i offensiv zon. En annan spelare som visade framfötterna i den första periode var Aaron Palushaj. Palushaj är både en avslutare (även om Clark är snäppet giftigare) och en framspelare. Som jag ser det hamnar han ofta för långt ner i banan och blir därför framspelare när han kanske hellre skulle finnas långt fram och agera avslutare. Oavsett så var både Clark och Palushaj farliga i den första perioden. Dock var det Lukas Carlsson som gjorde 1-0 efter ett läge i 3 mot 2 där Carlsson tog ett avslut som gick via en Luleåback mellan benen på Lassinnanti i Luleåmålet. Målet var lite slumpartat, men inte helt oförtjänt av Brynäs som va det bättre laget i den första perioden.

Några andra reflektioner från den första perioden är att Miller mer och mer kommer in i det svenska spelet och visar sig vara nyttig för Brynäs. En annan reflektion är att Sundqvist tagit en ordinarie plats i laget trots en hel säsongs skadefrånvaro. Oavsett vad man tycker om Sunkans insats så är detta imponerande. Jag trodde hans karriär va slut efter den förra säsongen, men han visar återigen vilken kämpe han är!

En annan spelare som är värd att analyser är Ikonen. Ikonen kan vara osynlig stora delar av en match men sedan blixtra till med en genialisk assist eller ett solomål.

Oavsett individuella prestationer kan jag konstatera att Brynäs hade ett riktigt robust försvarsspel i den första perioden. Luleå va inte nära.

I den andra perioden tog Luleå över och jagade kvittering. Harju, med förflutet i Brynäs, var en framträdande spelare i bortalaget. Det är intressant att se hur en spelare som Harju, som visserligen producerade helt ok i Brynäs, kan vara framträdande i Luleå men vara ganska bortkommen när han hamnar i ett lag med ett annorlunda spelsystem. Harju passar inte i Bulans spelsystem pga att han är ganska långsam, men trots detta har han hittat en framträdande plats i årets Luleå.

I den andra perioden gjorde Brynäs 2-0 via en styrning från Granström, efter skott av Carlsson. Det var egentligen Luleås period, men Brynäs fick ett PP via en utvisning som Luleå tog i offensiv zon. Kul att det var en kämpte som Granström som gjorde mål! I vanliga fall ligger han i dvala under seriespelet för att kliva fram som en av lagets viktigaste spelare i slutspelet. Oavsett poängskörden så är han en viktig tekare. Det känns som att domare har något emot ”Granis”, som ofta byts ut som tekare. Men denna match fick han teka och han gjorde det riktigt bra.

I den sista perioden jagade Luleå kvittering. Det är svårt att säga om Brynäs lade sig på försvar eller om det var Luleå som var hungrigare. Luleå gjorde också 2-1 vilket gjorde oss Brynäsare väldigt nervösa. De senaste matcherna har man haft betryggande ledningar som man tappat och visserligen vunnit i övertid, men trots allt tappat poäng på att man inte kunnat hålla ledningar. Efter 2-1 så kunde man bli nervös, men det kändes som att Luleå aldrig kom nära trots skott i ribba och stolpe. Tiden rann på något sätt ut för Luleå.

När Luleå tog ut målvakten så gjorde Brynäs både 3-1 och 4-1 via Alcén och Granström – två riktiga kämpar! Alcén är en kämpte som ofta gör skitjobbet och antagligen inte har jättehög lön och heller inte gör jättemycket poäng men är desto viktigare för Brynäs. Det märks om inte annat på sättet hur Granström i spelarintervjun skämtade om/med Alcen och hur han verkar vara gillad av alla spelare i Brynäs.

I intervju efter matchen tyckte Bulan, som vanligt, att hans lag varit bäst. Det tyckte han allt som oftast när han stod i Brynäsbåse med. Jag måste erkänna att jag saknar Bulan där…

Sammanfattningsvis så var detta ingen toppenmatch av Brynäs, men det finns en styrka i att vinna matcher när man inte gör en toppenmatch. Brynäs började säsongen som ett bottenlag men vinner nu matcher där man presterar medelmåttigt vilket tyder på att Brynäs nu, spelmässigt, är ett toppenlag. Den som lever får se!

Brynäs krossar Leksand i träningsmatch

Publicerat av
Svara

Brynäs spelade igår träningsmatch mot SHL-nykomplingen Leksand i Huddik. Även om matchen bara var en träningsmatch inför SHL-starten där lagen har chansen att spela ihop sig och få fart på benen så är det alltid lite prestige inblandat när de två ärkerivalerna möts. Till glädje för oss Brynäsare så vann Brynäs klart i en match där ett annat resultat vore orättvist. Det var också glädjande att flera av de spelare som ”ska” göra mål också gjorde det. Målskyttarna var Gunderson, Granström, Clark, Johnson och Blomqvist (ej i den ordningen). Glädjande var också att unge Felix Sandström, vars prestation jag tror kan bli skillnaden mellan botten och toppen i år, höll nollan.

Klicka här för att se målen från matchen.

Inom kort kommer en analys av Brynäs värvningar, som ser ovanligt intressanta ut och av Brynäs chanser inför årets säsong!

 

Brynäs har svårt för SAIK och Växjö

Publicerat av
Svara

Brynäs har idag förlorat andra matchen på två dagar mot Skellefteå. Totalt har man förlorat 14 raka matcher mot just Skellefteå.

I Brynäs försvar så vann man 2012 då det var som viktigast, i SM-finalspelet. Då tog vi guldet och Berth, som efter matchen i Gavlerinken stod som en alfahane och visade upp sig för filmkamerorna vid sargkanten, bröstade inte upp sig fullt så mycket. Oavsett detta så är faktum att Brynäs har mycket svårt för Skellefteå denna säsong, och så även för Växjö.

Så vad är det som gör att Brynäs har svårt för just dessa två lag? Visserligen är de topplag, men det är också Frölunda som tills idag toppat tabellen. Färjestad är ett annat lag som jag ser som topplag. Mot Frölunda och Färjestad har Brynäs spelat jämt och tagit trepoängare, men i dubbelmöten med Växjö och Färjestad har man tagit noll poäng,

Jag kan inte riktigt peka på vad dessa två lag gör bra mot Brynäs. De lyckas på något sätt ta udden ur Brynäs anfall samtidigt som man etablerar tryck i långa perioder i Brynäs zon. Skulle jag vara tvungen att ge en övergripande anledning till Brynäs svårigheter för dessa lag så skulle det främst vara försvarsspelet och spelet med puck i egen zon. Få lag har tagit udden av Brynäs som dessa två lag, och förutom ett bra försvarsspel handlar detta också om uppspelsfasen. I Brynäs, eller kanske snarare ”Bulans” hockeyfilosofi ingår aggressiv forechecking som i bästa fall leder till vunnen puck i anfallszon och farliga lägen. För oss supportrar innebär det ett roligt, intensivt, anfallsspel och ett försvarsspel som börjar högt upp i offensiv zon. Svagheten med detta är om motståndarlaget lyckas spela över Brynäs högt forecheckande forwards som då har lång väg hem. Kanske är det detta som Färjestad och Växjö gör bra. Kanske är de helt enkelt två bra lag. Kanske är det snarare så att Brynäs ar lätt för Frölunda och att vi kan förvänta oss svårigheter mot övriga topplag. Förmodligen så handlar det dock om min ursprungliga teori om att Skellefteå och Växjö läst Brynäs offensiva försvarsspel och hittat ett vapen mot detta.

En annan lite oroande faktor är att Brynäs spelat back-to-back möten mot båda dessa lag där man spelat relativt jämt i första mötet för att sedan förlora klart i den efterföljande matchen. Vad beror detta på? Är det en fråga om motivation, eller klarar inte Brynäs att spela sitt fysiskt krävande spel mot ett motstånd med högt tempo i två raka matcher? Detta skulle i så fall inte båda gott inför ett slutspel där man kommer stå inför just den situationen.

Inför varje match görs en videoanalys av motståndet och ibland anpassar man coachning eller spelsätt till hur motståndet ser ut. För att Bryn’s ska kunna slå Skellefteå eller Växjö i en matchserie, dvs i ett slutspel, så behöver man anpassa sitt spelsätt. Inte för att jag är motståndare till Bulans spelfilosofi, tvärtom, utan för att den tydligen inte fungerar mot just dessa två lag.

På torsdag väntar Djurgården borta och sedan möter man Rögle hemma innan juluppehåll fram till annandagen. Förhoppningsvis kniper Brynäs nya fina poäng, och förmodligen går man till halvtid med en betryggande topp-4 position. Det är roligt att kunna konstatera detta, och blicka uppåt i tabellen snarare än neråt, med tanke på hur det sett ut tidigare säsonger. Trots två raka förluster så är vintern ovanligt bra för oss Brynässupportrar.

Brynäs ett svårslaget lag 2015/16

Publicerat av
Svara

Sex omgångar har spelats av SHL och Brynäs har hittills bara förlorat en match efter full tid – en förlust som tillkom borta mot Färjestad efter en jämn match som lika gärna kunnat sluta med ett kryss eller en seger. De två senaste matcherna, mot Linköping och Rögle borta, har båda slutat oavgjort med förlust och vinst efter straffar respektive förlängning. Med andra ord har Bulan och Sjöddas mantra om att Brynäs ska vara ett svårslaget lag som kan vinna mot alla lag i serien realiserats. Brynäs är inte längre ett lag som förlorar med 3-4 måls marginal på bortaplan mot de lag som anses vara topplag. Brynäs är istället ett topplag och ett svårt motstånd för alla lag på alla arenor. Självklart bör vi se med tillförsikt på framtiden, men som Brynäsare kan man inte låta bli att mysa!

Alla lagdelar ser starkare ut än förra året, med början på den ack så viktiga målvaktssidan. Starkbaum ser, precis som förra året, stabil ut. Den stora skillnaden är att han i år har konkurrens om målvaktsspaden av Sandström som klivit in och på allvar visat att han vill ta en plats i SHL. Det var detta scenario, med en stabil förstemålvakt och en konkurrerande ung målvakt på väg att slå igenom, som Brynäs sökte förra året. Den gången slogs planerna i spillror på grund av skador och sjukdomar och Honken kom in istället. I år ser Sandström oförskämt orädd och lugn ut. Här har Brynäs fått en konkurrenssituation som förhoppningsvis kan få båda målvakter att utvecklas och kliva fram. Liknande situationer har vi sett när Svedberg, Markström (nåja), Läck och Honken har kommit fram.

Backsidan ser även den starkare ut i år. Salmela har klivit in som den gigant han ska vara och Bertilsson är för ovanlighetens skull inte långtidsskadad. Samtidigt har Zanetti och Pudas klivit in i laget och visat framfötterna mer än vad i alla fall jag förväntat mig. Uppenbarligen gillar Bengtzén vad han sett och Zanetti skrev här om dagen på för ytterligare två säsonger i Brynäs. Om det var ett förhastat beslut eller inte återstår att se, men i bästa fall har sportchefens snabba agerande besparat Brynäs en budgivning i slutet av säsongen.

Den enda försvarare som inte riktigt visat den klass man hoppats på är Porseland. Även där ser det ut att gå framåt, men jag och många med mig hade hoppats på att Porseland skulle bli en toppback i Brynäs. Om så är fallet eller inte får tiden utvisa. Sex matcher är trots allt endast drygt en tiondel av serien.

Inte nog med att målvakts och försvarssidan förstärkts. Även forwardssidan ser starkare ut. Stor oro infann sig i Brynäs supporterläger när Sweatt försvann från laget, men oron verkar obefogad när man ser hur Rödin klivit fram som lagets naturlige storstjärna och spelare som Johnson, Vrana och Scott innebär att Brynäs har minst två toppkedjor och en helt annan bredd än förra säsongen. Tråkigt nog blev Vrana skadad, men han kommer tillbaks i god tid till ett slutspel som jag mer och mer ser fram emot.

Det är dock inte de namnkunniga nyförvärven jag vill lyfta här. Det största lyftet har kedjan med tvillingarna Westerholm och Mannberg stått för. Denna kedja har, precis som många hoppades inför säsongen, tagit ännu ett steg och är nu en toppkedja i laget. Kedjan producerar och står för ständiga hot i offensiv zon. En annan sak som jag gillar med denna unga kedja är att de står upp och orsakar oreda hos motståndarna både före och efter avblåsning. Sånt behöver alla lag, även om Brynäs inte ska göra det till en paradgren.

Vid Brynäs tre senaste SM-guld har man haft lag som bestått av en mix av unga och rutinerade spelare. Vid sidan av köpelag som Växjö och nu Luleå så är detta en mix som behövs för att nå hela vägen. Liks Skellefteå så har Brynäs de senaste guldtillfällena haft en stabil bas med några etablerade spelare (Rödin, Vrana, Johnson, Scott, Salmela, Ollas osv) vilket också de flesta andra lag har, men kompletterat med en handfull unga spelare på väg upp (Westerholmarna, Pudas, Brodecki osv) i karriären som kliver fram och gör laget komplett. Endast då kan ett lag med ungefär samma spelarbudget som alla andra höja sig en nivå och spela långt in på våren.

Jag måste tillägna Rödin ett stycke. Han har verkligen tagit nästa steg och klivit fram. Ledarstaben verkar ha vetat vad de gjorde när de gjorde honom till kapten. Vi får njuta denna säsong, för sedan lär han återfinnas i NHL.

Samtidigt som de olika lagdelarna producerat så vill jag också slå ett slag för Bulans sätt att spela hockey. Den aggressiva och höga forecheckingen stressar de flesta motståndarlagens försvar till misstag och resulterar i en roligare hockey för publiken att titta på, samtidigt som det verkar vara ett fungerande recept. En viss reservering vill jag ge för spelet mot ett fysiskt lag som Rögle. När Rögle spelade ”ryggsäckshockey” så verkade Brynäs höga tempo och aggressivitet avtal vilket gynnade Ängelholms-laget. Där behöver Brynäs ha ett motdrag. Å andra sidan spelar väll inte ryggsäckslag slutspel, eller? Dessutom kan inget lag bibehålla en hög kvalitet i spelet under varje byte, i varje match, hela säsongen. Det viktigaste är att inte hamna på kvalserieplats, placera sig väl inför slutspelet och att toppa formen när slutspelet drar igång.

Nu ska vi inte redan börja hoppas på SM-guld – det är alldeles för tidigt för det. Men vi kan börja hoppas på en rolig serie och ett slutspel där man inte ”vet” att semifinal är en omöjlighet. Det är alltid kul att vara Brynäsare, men det kan bli extra kul den här säsongen!

————————————————————————————————————-

En fördel med att vara talangfabrik är att några talanger blir lite för bra för SHL men inte tar en plats i NHL. Några av dessa spelare tröttnar på AHL och vill hem. Även om jag önskar alla Brynäsare i Nordamerika all lycka, så hoppas jag lite på någon återvändare. Vad sägs om en Jernkrok, Larsson eller Andersén som nyförvärv? Det skulle inte sitta helt fel…

Lovande start för Brynäs

Publicerat av
Svara

SHL har äntligen satt igång och ett inför säsongen nederlagstippat Brynäs har för mig växt och ser starkare ut än på flera år (2011-2012 naturligtvis undantaget). Precis innan säsongen startade värvades backen Anssi Salmela som innan seriestarten röstades fram som seriens bästa back i SHL:s spelarenkät. En stark värvning som stärker upp Brynäs backsida.

Det är inte endast Salmela som gör att jag tycker Brynäs ser starkare ut än på länge. Bengtzén har lagt pengarna på spets-spelare som kompletteras med unga spelare och några grovjobbare. Detta, tror jag, är ett vinnande recept. Värvandet av Vrana och Johnson som ersättare för Nordquist och Sweatt gör att Brynäs nu har minst två offensivt starka kedjor. Tre om Westerholmarna tar ytterligare ett kliv. På backsidan har en revolution genomförts där Pudas och Zanetti sett bra ut hittills och där Salmela och Porseland är starka nyförvärv.

Brynäs inledde hemma mot Malmö i en match där man med sitt aggressiva försvarsspel i offensiv zon tvingade fram misstag hos motståndarna. Misstag som man flera gånger tog tillvara på. Malmö må vara nykomlingar och svåra att bedöma efter två matcher, men oavsett hur deras säsong slutar så kan vi konstatera att Brynäs var numret större i premiärmatchen. Forecheckingsspelet som ”Bulan” tagit in fungerade och förutom att tvinga fram misstag hos motståndarna så blir det också en hockey som är rolig att titta på. Malmö kändes aldrig farliga och Brynäs hade till synes kontroll på matchen rätt igenom. Skön start på säsongen!

Tidigare ikväll spelades den andra matchen, borta mot Färjestad. Brynäs inledde bäst och tvingade, precis som mot Malmö, motståndarlaget att göra misstag i egen zon som resulterade i farliga lägen. Tyvärr kom det fina spelet av sig på grund av många utvisningar och en något sönderblåst match. När utvisningskavalkaden väl hade börjat så var det BP & PP som gällde, där Brynäs också gjorde båda sina mål.

Ett starkt powerplay är viktigt och i sin förstaformation (Pudas, Vrana, Johnson, Scott & Rödin) verkar man ha hittat ett vinnande recept. Nederlaget i denna match berodde snarare på att man inte lyckades göra mål i spel fem mot fem, och att spelet i tredje perioden blev avslaget vilket inte gynnar Brynäs taktik med aggressiv och fartfylld forechecking. Det som länge såg ut att kunna bli poäng på bortaplan mot ett tippat topplag blev istället en förlust med 3-2.

I inledningen av en säsong är det viktigaste att ta några trepoängare för att få arbetsro. Fans och media tar väldigt lätt fram krisstämpeln efter några förluster och botemedlet mot detta är att ta några snabba trepoängare. Trots förlusten mot Färjestad ser jag positivt på framtiden. Som sagt har Brynäs minst två offensivt giftiga kedjor (jämfört med förra året då man hade en riktigt giftig kedja) och man verkar också ha ett mer stabilt försvarsspel även om det såg skakigt ut vissa stunder både mot Malmö och Färjestad. Fortsätter det så här så kan vi gå en intressant säsong tillmötes där Brynäs slåss på övre halvan av tabellen. Det är trots allt inte fy skam att förlora med uddamålet borta mot Färjestad.

Suverän vändning i Karlstad

Publicerat av
Svara

Det kändes lite avslaget efter 2 perioder. Men skam den som ger sig tänkte Brynässpelarna och gick ut i 3:e perioden för att vända till seger. Ungefär så tolkar jag att Ollas sa när han blev intervjuad efter matchen.

Ännu mer avslaget kändes det när Enterfeldt fick 2+2 efter 7:53 i tredje. Men Brynäs visade att de också kan komma tillbaka i det läget också. Men mer om det längre ner.

1 perioden

Brynäs började svagt i första perioden med hafsigt och nervöst spel med många felpassningar. Det var därför inte orättvist när Färjestad tog ledningen efter 3:43. Referenten på  C More tyckte att Brynäs såg nojiga ut. Därför kom Johnssons timeout efter 6:26 mycket lägligt. Det blev inte bättre till en början men så småningom. Men det ska också sägas att Färjestad verkligen var på bettet och såg taggade ut. De spelade i det här skedet tätt och välorganiserat.

I 8:e minuten hade Brynäs tryck i Färjestads zon. 8:43 kom den andra utvisningen för Färjestad då Scott fick en klubba i ansiktet. Då hade Brynäs bra tryck och kvitteringen var nära då Rödin sköt i ribban. 10:26  blev Brodin utvisad. Den utvisningen såg billig ut. Såg ut som skådespeleri från Färjestadsspelaren som bara släppte klubban lätt. Färjestad hade i det här PP bra tryck i Brynäszonen.

15:32 utvisning av en färjestadare för slasching. Rödin hade ett bra skott i det PP:et.

Efter 17:49 blev Enterfeldt utvisad.

Om man ska sammanfatta första perioden så började Brynäs svagt men hämtade sig efterhand. Men Färjestad var taggade och det var inte lätt att komma in framför mål för avslut. De vann också de flesta närkamperna och hade bra tekare.

2:a perioden

Det såg ut att ju längre perioden varade började Brynäs ta över mer och mer. Det tempo Brynäs har i matcherna är för det mesta mycket högt och det gäller för motståndarna att inte slappna av och nu började Färjestads tempo att sakta av mer och mer. Eller också var det Brynäs som lade i en högre växel. Men det var fortfarande svårt att komma till avslut då Färjestad höll tätt.

Efter 16:10 gjorde Färjestad 2-0. Knappast rättvist. Det blev lite för stillastående i egen zon och motståndarna fick det alldeles för lätt för sig. Men det var det bästa anfallet av Färjestad hittills i perioden.

3:e perioden

Inför perioden intervjuades Andreas Johansson. Han sade på fråga att de hade en plan för att neutralisera Brynäs´ förstakedja. Och jag tänkte att det har de ju lyckats med bra hittills.

3:23 in på perioden gjorde Sweatt 1-2 efter en pass av Rödin. Det var en backhand som gick in högt till höger om målvakten. Mycket snyggt. Nu kunde man se med tillförsikt på fortsättningen.

I 6:e minuten var kvitteringen nära. Nokelainen passade till Sweatt som var nära att göra mål.

7:53 drabbades Brynäs av en 2+2 utvisning. Enterfeldt åkte ut för hög klubba med blodvite. Nu tänkte jag att det kanske var kört. 4 minuter är lång tid att spela i boxplay. Men vad hände? Brynäs kvitterade genom Scott till 2-2 på en kontring efter snyggt spel.

Transatlanterna vågar att gå på offensiv fast de är i boxplay så fort de får chansen. Det händer väl att spelare från Sverige gör det också ibland men jag tycker att för det mesta slår man ifrån sig pucken och vågar inte gå framåt eller tänka på att anfalla när det blir en öppning. Visst är det riskfyllt om det blir en snabb spelvändning och ibland dumt men någon gång  är det värt försöket. Som vid det här målet. Och det älskas av publiken. Scott är verkligen snabb. Den mannen kan verkligen få fart under grillerna. Men Sweatt är ännu snabbare.

10:30 tog Färjestad ledningen igen i PP. Det målet var snyggt. 3 brynäsare stod på linje i egen zon men en färjestadare kom med fart på utsidan och kom innanför närmaste brynäsback och slog in pucken.

11:44 in på tredje blev Kylington utvisad för Färjestad. Efter någon halvminut kunde Nokelainen slå in pucken under kalabalik framför kassen. Kvittering en andra gång. Jubel framför tv:n. Hördes säkert hos grannarna som undrar vad som händer.

Efter ett mönsteranfall kunde Gunderson göra ännu ett snyggt mål och Brynäs som legat under med 0-2 och 2-3 hade nu gått upp till ledning. Härligt. Passet som var utmärkt kom från Thuresson.

Ollas kunde göra 5-3 i tom kasse.

Hur kunde nu Brynäs vända på kuttingen? Ja enligt vad jag anser så kunde man inte bara hålla högt tempo hela matchen utan också öka tempot under senare delen av matchen. Jag har tidigare noterat att Brynäs är ett tempostarkt lag i år. Färjestad kunde däremot inte hålla det höga tempo de började med utan mattades av efterhand. Passningspelet som var svagt under första perioden blev bättre ju längre matchen varade. Forwards blev vassare och vassare och försvaret höll måttet. Honken var bra.

Transatlanterna utmärkte sig igen. Alla gjorde var sitt mål. Sundlöv har lyckats bra med värvningarna inför den här säsongen. Nokelainens återkomst efter skada är välkommen. En klasspelare.

I försvaret som gjorde en bättre match än på länge vill jag nämna Bertilsson i första hand.

Förutom transatlanterna vill jag ännu en gång berömma Rödin.

Det ser ut som om Brynäs har något mycket bra på gång i år. Har sagt tidigare att det är betydligt roligare att se hockey i Gävle i år än den bedrövliga förra säsongen men att det skulle bli så här roligt hade jag inte trott. Tack för en bra laginsats i kväll. Och extra roligt var det att det var Färjestad som Brynäs vann över.

 

 

 

Efter matchen: Brynäs – Luleå

Publicerat av
Svara

Nu är Brynäsbloggen tillbaka efter ett kortare uppehåll! Det som hittills har hänt är att Brynäs spelat nio omgångar och senast ikväll tagit tre poäng mot Luleå.

På de första nio omgångarna har Brynäs endast förlorat en match under ordinarie matchtid. Detta är så klart en mycket bra prestation. Mindre bra är att man tappat ett par ledningar för att till slut kryssa matcher med varierande utgång efter sudden eller straffar.

I kvällens match kändes Brynäs bättre än Luleå i alla tre perioder. Hemmalaget skapade mängder av chanser och förstakedjan bestående av Scott, Thuresson och Rödin parkerade stundtals i offensiv zon. Hela laget gjorde en bra match och t.ex. Lauritzen, Sweatt, Brodin och Ollas är ständiga hot mot motståndarna.

En stor skillnad från förra säsongen är att Brynäs har stabiliserat sitt försvarsspel. Det vore lätt att ge Kihlström all credit för detta men även om han är en mycket stabil back så är det hela Brynäs som ryckt upp sig defensivt. Även offensivt känns det bättre med framförallt Thoresson, Scott och Sweatt som kreatörer. En annan spelare som imponerat stort på mig är Nikelainen. Nyförvärvet från Finland inger respekt med moget och intelligent spel.

Nu ska jag inte endast överösa Brynäs med superlativer. Även om man enbart förlorat en match efter ordinarie matchtid och spelat bra i de flesta matcherna så finns saker som oroar. Att tappa ledningar i sista perioden är så klart inte bra, och målvaktssituationen oroar mig fortfarande. Förra säsongen var förklaringen till det svaga målvaktsspelet att Rahm inte fått en riktig försäsong, pga skada, och Honken var småskadad. Detta verkar upprepa sig i år och även om både Honken och Rahm gjort bra matcher så återstår det att se om de håller en hel säsong. Precis som förra säsongen är det inte endast upp till burväktarna och därför känns det lite bättre i år, eftersom defensiven sett bättre ut.

Det spel Brynäs visade upp idag mot Luleå räcker definitivt till en topp-6 placering, vilket ju är det nya skiljestrecket mellan kvartsfinal eller kval till kvartsfinal. Lägre än så ser jag ingen anledning att blicka… än så länge.

——————————————————————————————————————

SHL har infört nolltolerans mot slashing och hooking. Det ör bra. Tyvärr tror jag inte att det håller. Samma sak har införts tidigare i Sverige och under de säsongerna har man gradvis återgått till det normala. Jag ser tendenser till samma sak nu…

——————————————————————————————————————

Publiksnittet har sänkts i SHL vilket stämplats som ett fiasko. Förra året var en succé. Jag tycker det är för tidigt att avgöra. I Brynäs fall är det ganska naturligt att publiksiffran gått ner med tanke på förra säsongens bottennapp. Publiken är skeptisk och laget behöver bevisa att man kan bjuda på bra underhållning innan folk är beredda att betala 2-300 kronor flera gånger i veckan för att komma in.

——————————————————————————————————————

HV71 och Frölunda ligger på kvalserieplatser. Jag är skadeglad. Vad hände med ”de stora fyra”? Men visst, det är lag som hör hemma i Elitserien och dom klarar sig säkert tillslut.

——————————————————————————————————————

Brynäsfans börjar köpa lösmustascher. Kul grej! Thuresson förtjänar uppmärksamheten.

——————————————————————————————————————

Passa även på att läsa om Brynäs på denna blogg: rollo.hockeybloggar.nu

Efter matchen: Brynäs – Rögle

Publicerat av
Svara

Efter bottennoteringen mot Skellefteå (1-9) hoppades jag och många med mig med en mycket behövlig tillbakastuds mot bottenlaget Rögle. Att möta Rögle hemma i Gävle är någonting helt annat än att möta SAIK i Skellefteå.

Brynäs spelade mycket bättre än mot Skellefteå och ägde matchen från start till slut. Ett bevis på detta är att hemmalaget sköt över 50 skott på Rögles målvakt Gerber. Med enbart detta i åtanke så gjorde Brynäs det bra, och man visade att man kan spela hockey. Tyvärr blev resultatet av detta spelövertag och alla dessa skott endast ett mål, vilket är alldeles för lite. Förlust med 1-2 efter sudden speglade inte alls matchen. Ett rättvist resultat hade varit 5-1 till Brynäs, eller liknande.

Problemet är helt uppenbart effektiviteten. Brynäs har den senaste tiden varit hopplöst ineffektiva. Rögle-matchen och den AIK-match där man också förlorade i sudden var väldigt lika ur den aspekten; Brynäs var det bättre laget i båda matcherna men förlorade ändå till följd av sin ineffektivitet. Tyvärr är resultatet att man gått miste om 4 poäng, varav två gavs bort till det lag som man konkurrerar med om den sista slutspelsplatsen.

Det är inte bara ineffektiviteten som är Brynäs problem. Många gånger fick Rögle-spelare åka rakt igenom Brynäs lag och ta avslut på Honken, som var målvakt för kvällen. Vid Rögles ledningsmål missade man totalt markering framför eget mål, någonting som är en dödssynd inom ishockey och som alla hockeylirare får lära sig att inte göra när de är runt 10 år. Visst kan det ske misstag ibland, men samma misstag sker gång på gång vilket inte är acceptabelt.

Järnkrok är den som försöker mest i Brynäs och som är närmast att lyckas. Även Turesson, som ikväll gjorde mål, försöker. En annan spelare som inte gör bort sig helt är Gunderson, som visserligen blev omåkt på sudden-målet, men som ändå är en viktig spelare som får och tar mycket ansvar. Även Honken var bra ikväll och räddade bland annat ett friläge efter en av många försvarsmissar.

Inför säsongen hade Brynäs en svag backbesättning och sade att man skulle värva en toppback under säsong. Nu är Jonsson, Bertilsson, Persson, Löf och Styrman (?) borta samtidigt som Brynäs värvat just Styrman och Jacobsson. Jacobsson tillför välbehövlig tyngd i Brynäs försvar, men varken han eller Styrman är någon toppback a la Ekholm. Franson värvades visserligen men har som bekant försvunnigt. Detta innebär att endast ett fåtal ordinarie backar finns kvar och att många juniorer får spela. Det är roligt med unga spelare som får chansen, men man kan inte basera halva backbesättningen på dessa spelare. Det blir alldeles uppenbart att det inte räcker till. Notera förresten att Brynäs inte tagit en trepoängare sedan Franson lämnade, och att Franson gör succé i NHL senast inatt med en mycket fin framspelning i PP. Brynäs hade behövt honom nu.

Även om försvaret är svagt och gjorde en hel del misstag i kvällens match mot Rögle så kan förlusten inte skyllas på dem. Rögle gjorde ett mål under full tid och släpper man bara in ett mål så ska man kunna vinna, speciellt mot seriens bottenlag. Ineffektiviteten är boven i dramat. Som Brynäsare saknar man Silfverberg och Larsson och hela Gävle, som enligt min partiska åsikt är Sveriges mest utpräglade ishockeystad, mår dåligt av den nuvarande situationen. Nu hoppas jag att Brynäs kan vända detta och säkra sin slutspelsplats, men jag tror inte riktigt på det nya mantrat från spelare och lagledning som lyder ”Vi blir livsfarliga i slutspelet”. Vilket lag tror ni Skellefteå väljer om Brynäs tar sig dit?