Etikettarkiv: Kudroc

Efter matchen: Brynäs – Rögle

Publicerat av
2

Brynäs – Rögle var en riktig skitmatch. Båda lagen började dåligt i den första perioden och så fortsatte det i stort sett hela matchen.

Brynäs är ett bättre lag än Rögle och det syntes på isen. Trots dåligt spel från båda lagen så dominerade Brynäs och parkerade i offensiv zon. Tyvärr hade man svårt att gå på mål eller skapa chanser. Rögle spelade förvisso ett kompakt försvarsspel, men det var också hemmalagets oförmåga som hindrade chanserna att komma.

Denna matchbild stod sig i stort sett hela matchen. Brynäs höll puck men hade svårt att komma till lägen. Trots detta trillade ett par mål in. Det första målet blev Rögles. Kaos i Brynäs försvarszon utnyttjades på ett effektivt sätt av gästerna. Resultatet 0-1 efter den första perioden speglade inte på något vis matchen.

Den andra perioden fortsatte som den första – dåligt spel och grishockey mot ineffektivitet. Jag skriver ineffektivitet eftersom Brynäs i den andra perioden faktiskt lyckades skapa chanser. Utdelningen var dock inte den bästa och det enda mål som föll var när Dixon slog in en retur från Hietanens skott. Återigen visar det sig hur viktigt det är att gå på mål i alla lägen. Dixon är tyvärr en av få som gör det i Brynäs.

I den tredje perioden hände det saker. Först fick en av matchens bästa spelare, Anton Rödin, göra sitt debutmål i Brynäs och Elitserien. Rödin har raddat upp bra insatser och visat initiativförmåga och vilja. Det var bara en tidsfråga innan han skulle få sätta första målet.

Den sista perioden slutade dock olyckligt. Först gjorde Rögle 2-2 på en fösare, eller ”myra” om man så vill, från blå som letade sig in bakom Markström. Sedan åkte Bertilsson, som återigen var en av Brynäs bästa backar, ihop med Andrée Brendheden som skadade sig svårt. Från där jag satt såg det ut som en pååkning, och på jumbotronen såg det faktiskt ut som att han touchade höft-mot-höft. På stillbilder efteråt, bland annat på aftonbladet, så ser det däremot ut som en knä-träff. Det är mycket synd att Brendheden skadade sig svårt, dessutom i knät som är speciellt känsligt för hockeyspelare. Att det blev matchstraff kan jag till viss del också förstå, om Bertilsson tog Brendheden med knät. Men att det skulle vara flera matchers avstängning för en oavsiktlig knätackling ställer jag mig mycket kritisk till.

Hur som helst så fick Rögle spela 5 mot 4 de sista 3-4 minuterna i den sista perioden. Eftersom man inte utnyttjade detta så fick man även spela 4 mot 3 i början av förlängningsperioden.

I sudden spelade Brynäs som sagt BP i början men klarade det bra. När man sedan blev fulltaliga togs spelet snabbt över och ett avgörande kom av Stephen Dixon som gjorde sitt andra mål för kvällen. Skönt för Dizon som alltid jobbar hårt för laget och förtjänar utdelning.

Från matchen kan konstateras att Kahnberg återigen gjorde en stark insats men fortfarande inte hittar målet. Den största anledningen skulle jag vilja säga är otur.

Bäst i Brynäs var Rödin, Bertilsson, Kudroc, Dixon och Silfverberg. Det tydliga mönstret i detta är att de unga spelarna kliver fram när de får chansen – precis som jag tidigare skrivit. Det är bra att de får chansen och att de tar den, men det är synd att det krävs flera skador för att Czarnecki ska våga låta dem spela i avgörande lägen. I fortsättningen hoppas jag att en spelare som Rödin, som ger motståndarna stora svårigheter och tvingas dom dra på sig utvisningar om de ska få stopp på honom, får spela mer.

Idag är det match mot LHC. Spelar Brynäs lika dåligt som mot Rögle så är det kört. Vi får hoppas att de rycker upp sig…

Efter matchen: Brynäs – Luleå

Publicerat av
Svara

Brynäs – Luleå var sen lördagsmatch igår vilket så klart drog ner antalet besökare kraftigt då Danmark – Sverige började mitt i hockeymatchen. Tack vara ”Hockeyfesten” som ett par gånger om året besöker Läkerol Arena landade besökarantalet på 5000 och stämningen var på topp. Ett roligt inslagg var också att ”Hockeyfesten” stod för nationalsången – allsång alltså! Kanske hade den normalt så tråkiga kareokie-slingan passat här, även om det blev ganska enhetligt efter ett par rader.

Appropå ”Hockeyfesten” så får de, med all rätt, mycket beröm för att de höjjer stämningen på de 2-3 matcher de går på per säsong. Men jag tycker också det är viktigt att poängtera att det finns många som går på alla hemmamatcher och bidrar till en höjd stämning hela säsongen. Brynäsklacken, som jag inte är ett stort fan av, visar trots allt stort engagemang match efter match. Brynäsklackens största problem är praktiskt – de klappar för snabbt. De klappar så snabbt att ljudet blir lägre. Dessutom förstör de ofta när sittplatspubliken sätter igång någonting genom att klappa med. Eftersom de klappar mycket snabbare än sittplatspubliken så dör stämningen snabbt ur. Där behöver de definitivt skärpa sig. Det är ingen tävling i att klappa snabbt.

Men nu till matchen!

Brynäs öppnade matchen mot Luleå mycket starkt och tog tag i taktpinnen direkt. I första perioden bombarderades Lulemålet och Brynäs etablerade press i stort sett hela tiden. Att Luleå drog på sig flertalet utvisningar hjälpte inte precis gästerna. Efter halva perioden var ställningen 3-0 och det såg inte ut att mattas. Målen kom logiskt även om Lauritzens 3-0 mål gjordes efter sjabbel i Luleförsvaret när gästerna spelade med en man mer på isen.

I den andra perioden bytte matchen skepnad. Luleå tog över allt mer medans Brynäs fick allt svårare att komma ur egen zon. Dock var försvarsspelet framför mål och i slottet rejält vilket tillät Markström att göra sin grejj. Framförallt Kudroc bidrog här till att Markström fredades från Lulespelare. Ett av förra årets hemmamöte när ”Hockeyfesten” var på besök präglades av Luleås pååkningar på Markström. Med en spelare som Kudroc mellan bortaspelarna och hemmamålvakten blir situationen en annan. Den andra perioden slutade 0-0.

I den tredje perioden klev Brynäs upp mer och den var jämnare än de båda tidigare perioderna. Ju längre perioden gick desto mindre hungriga blev Luleåspelarna eftersom tiden började rinna ut. I slutet av matchen bytte laget chanser och det var Brynäs som, för en gångs skull, var det effektivare laget. Efter ca 16 minuter av den tredje perioden passade Dixon fram Lauritzen som sköt ett skott som räddades men rullade in i målgården. Där höll sig Somervuori påpassligt framme och petade in 4-0. Hans första mål för Brynäs i Elitserien. Skönt för både honom, Brynäs och oss supportrar!

Brynäs tog en välförtjänt seger och klättrade upp till den övre halvan av tabellen. Med tanke på hur spelet sett ut den här säsongen så är det där de hör hemma.

Den här matchen var ändå ett bakslag för Brynäs. Efter en tackling så haltade Lars Jonsson av isen, till synes med en trasig skridsko. Det visade sig att Jonsson skurit upp vaden och förmodligen blir borta i en månad.

Jonsson kan inte ersättas av någon back som finns på marknaden (i alla fall ingen som Brynäs har råd med). Det känns dock som givet att Kudroc ska få förlängt förtroende. Jonsson saknades redan i matchen mot Luleå då Nolander fick gå in som target player i power play. Det går inte att ersätta Jonsson under den månad han blir borta men förhoppningsvis kliver flera andra backar fram. Hietanen, som har gjort flera bra matcher på senare tid, tror jag kan ta mer ansvar och kanske ta över delar av det ansvar som Jonsson tagit. I defensiven hoppas jag Kudroc kan kliva fram ännu mer än vad han faktiskt redan gjort och bli en backjätte.

Som ni kanske förstår så tycker jag att både Hietanen och Kudroc gjorde bra matcher. Även Lauritzen var bra och gjorde kanske sin bästa match i Brynäsdressen. Andersén var tillbaka och gjorde ett stabilt intryck. Annat är svårt att säga om någon back när man inte släpper in mål, även om också Markström gjorde en kanonmatch. Rödin gjorde återigen ett piggt intryck och måste vara den Brynäsare som har orsakat flest utvisningar för motståndare i år. Rödin liknar Kahnberg med pucken och motståndarna måste ofta bryta regler för att få stopp på honom. Kahnberg var däremot blek och verkar lida av måltorkan. Förhoppningsvis får han göra ett mån nästa match och då tror jag det kan släppa. Även om Somervuoris mål var omöjligt att missa så hoppas jag det tänder honom så att han kan bli lika pigg som han var i de inledande omgångarna då enbart otur hindrade honom från att komma med i målprotokollet. Många spelare var bra och jag kan inte nämna alla här, men Silfverberg vill jag också nämna som en frisk fläkt på isen.

Nya tag mot Linköping på torsdag. Så länge man inte börjar bli för nöjda så har man en bra chans mot ett formsvackande LHC.

Efter matchen: Brynäs – HV71

Publicerat av
Svara

Brynäs kom in till matchen mot HV71 med bra spel i ryggen men utan någon seger. För HV71 såg det annorlunda ut. Jönköpingslaget hade vunnit alla sina matcher och var till synes inne i ett stim.

Det var dock Brynäs som öppnade matchen aggressivast och forcheckade högt direkt. Den press man satt på HV:s backar resulterade i slarviga, eller kanske mer stressiga, uppspel från bortalaget och Brynäs vann ofta över pucken snabbt när man väl tappat den. Hela första perioden bestod i ett Brynäs-tryck mot HV:s Stefan Liv som tillsammans med ett stabilt försvar stod pall. Brynäs har i år varit ineffektiva, men i denna match stod alltså gästerna även för ett stabilt försvarsspel. Trots massivt puckinnehav i offensiv zon fick Brynäs sällan lägen i slottet. Den första perioden slutade mållös 0-0.

Inför den andra började jag misstänka att HV skulle flytta upp sitt spel, spela aggressivare och ta över matchen. I hockeymatcher behöver ofta det spelförande laget göra mål eftersom matcher ofta byter skepnad. Båda lagen har ofta perioder där de skapar tryck och det är det lag som utnyttjar detta tryck bäst som vinner.

Brynäs fortsatte dock sitt tryck i den andra perioden och tidigt i perioden kunde Dackell trycka in 1-0 genom ett välplacerat slagskott i krysset. I dessa lägen brukar Brynäs lägga sig på försvar och bevaka den mycket ostabila ledning som en 1-måls ledning innebär, men mot HV71 var så inte fallet. Brynäs fortsatte tvärt om sin höga press och skapade bra lägen. Även HV71 ryckte upp sig och började skapa lägen. Ställningen efter två perioden bestod dock – 1-0. Värt att notera är att Brynäs klarade av två 3 mot 5 situationer under denna period – mot Elitseriens statistiskt sett bästa PP-lag.

I den tredje perioden klev HV71 upp ytterligare i banan och spelade mer chansartat. Några utvisningar ryckte, precis som i andra perioden, sönder spelet något och retade med all rätt upp supportrar från båda läger. Varje gång ett lag får många utvisningar med sig så vet man att det kommer kompensationsutvisningar senare på situationer som vanligtvis inte resulterar i utvisning. Det är löjligt, förutsägbart och fegt av den svenska domarkåren men det är trots allt likadant för alla lag.

I den sista perioden kvitterade HV till 1-1 i en snygg kontring sedan Kahnberg blivit neddraget i offensiv zon. Hade HV fått fler utvisningar med sig tidigare under matchen hade situationen säkerligen renderat i utvisning, men så var nu inte fallet. Kvitteringen till 1-1 var trots allt ganska rättvis då HV71 kommit upp i ett par fina kontringar som Markström fått göra svettiga räddningar på.

Vid ställningen 1-1 hade jag förhoppningen om att poäng i alla fall kanske kunde räddas. HV kändes hetare då man gjort det senaste målet och 1-1 är trots allt ett ganska bra resultat mot de obesegrade serieledarna.

I detta läge visade Brynäs moral och vilja, när man lyckades resa sig efter den kalldusch som 1-1 innebar. I stället för att försöka spela 1-1 så gick Brynäs till anfall och parkerade återigen i offensiv zon. Det skulle dock bli en kontring som avgjorde. Kahnberg spelade från försvarszon upp till Hansen på kanten som kom i ett till synes ofarligt anfall. Hansen gjorde dock det som många spelare inte vågar göra – han försökte gå runt backen och bryta in mot mål istället för att båga ner i hörnet. Inbrytningen blev ganska lyckad och jag tror att Hansen lyckades komma till avslut på mål. Framstörtande kom Lauritzen som fick returen serverad på bladet och kunde lägga in pucken i öppen kasse. Ett mycket skönt mål som Brynässupporter!

Slutet av matchen bestod i HV-press med några enmanna-kontringar från Brynäs sida, främst från Eero Somervuori. I slutet av matchen drog HV71 på sig en mycket onödig utvisning som sänkte spänningsnivån något. När Brynäs fick tekning i offensiv zon med bara några sekunder kvar så förstod alla att saken var klar, och de 8 000 på läktaren gav hemmalaget stående ovationer.

Bäst i Brynäs var Jakob Markström. Även Kudroc och Rödin överträffade förväntan och imponerade. Mads Hansen bör nämnas på grund av hans prestation vid 2-1 målet och Dackell gjorde ett jättejobb både försvarsmässigt och offensivt. Somervuori hade en ganska otacksam uppgift då han ofta kom i enmanna-anfall och vi väntar fortfarande på det första målet. Jag tror att han behöver en kvalitativ framspelare vid sin sida. Varför inte Nordquist när han kommer tillbaks? Å andra sidan har Kahnberg samma problem och jag börjar så smått sakna Micke Lind.

Lars Jonsson gjorde återigen ett jättejobb och jag börjar nästan tröttna på att nämna honom som en av Brynäs bäste spelare.

Ove Molin hedrades innan matchen efter att ha gjort 800 matcher i klubben – mest genom tiderna. Det som gjort att Ove kunnat hålla så länge är att han anpassat sig efter kroppen (från att vara en dribblande speedkula har han blivit lugnare och mer defensiv). Det stora antalet matcher har också att göra med att Ove endast varit utlandsproffs en säsong, då i Finland. Hur som helst har Ove Molin gjort mycket för Brynäs och förtjänar uppmärksamheten han fick. Att han coachas alldeles för mycket när Brynäs jagar mål är inte hans fel – det är en coachmiss.

Tråkigt från matchen var att Bertilsson skadade sig under den första perioden. Jag tror han åkte på en hjärnskakning och måste vila. Det känns som att Bertilsson har varit på gång att kliva fram som en framstående Elitseriespelare och jag hoppas att detta inte hämmar honom.

Ikväll är det Södertälje borta. Jag tror på vinst.

Efter matchen: Djurgården – Brynäs

Publicerat av
1

Jag skrev inget inlägg efter MoDo – Brynäs. Anledningen var tidsbrist. Om den matchen kan sägas att Brynäs dominerade men inte lyckades göra mål. MoDo fick ett 5 mot 3 läge och lyckades peta in ett. Därav slutresultatet 1-1.

Nyss avslutades matchen Djurgården – Brynäs, en match som svängde oerhört. Brynäs började uselt och låg under med 0-3 efter första perioden. Den perioden vill man som Brynäsare bara glömma.

I andra perioden vaknade Brynäs till liv samtidigt som domare Vinnerborg hittade konstiga utvisningar åt båda hållen. Båda lagen spelade PP, men det var Brynäs som utnyttjade det bäst. 3-0 till hemmalaget blev till 3-1 i spel 5 mot 3 för Brynäs, som också passade på att göra 2-3 efter ett grovt misstag av Djurgården i egen zon som möjliggjorde Dackell att framspela Dixon i friläge.

Strax efter Brynäs reducering till 3-2 åkte man på en kompensationsutvisning. I det boxplayet gjorde Djurgården 4-2 och matchen verkade avgjord. Så var dock inte fallet. Brynäs gjorde 4-3 och jagade i sista perioden kvittering.

Sista perioden bestod av ett Brynästryck likt det man hade under hela MoDo-matchen. Precis som mot MoDo verkade det inte resultera i någonting när Ove Molin helt plötsligt var fri från halva plan efter en tilltrasslad situation. Ove, som fått spela när laget jagat mål i slutet av de senaste matcherna, motbevisade mig och många med mig som kritiserat att han ens varit på isen sista 10 när Brynäs satsat offensivt, och satte distinkt 4-4.

Förlängningen blev mållös, men Brynäs låg närmast en segerpuck.

Frånsett den första perioden så gjorde Brynäs återigen en bra match. Till skillnad från de senaste matcherna så lyckades man också göra mål. Det är synd att man gjorde en dålig förstaperiod som förstörde vad som kunnat varit en fin seger. Lite oroande är att varken Somervouri eller Kahnberg gör mål. Båda går på avslut ur ganska dåliga positioner även om Kahnberg skapar en del lägen för sig själv. Kanske behöver Somervouri den omgivning han hade i Färjestad? Brynäs får ju in en ”ny” center i form av Nordquist snart. Kanske är det brevid Somervouri han bör starta?

Så hur gick det då för Kristian Kudroc? Jodå, han gjorde ett solit intryck. Han åkte i och för sig ut vid ett tillfälle (hakning) men det var under en period då Vinnerborg tog utvisning för all närkontakt. Hade samma situation inträffat i sista perioden då Brynäs jagade kvittering och allt från armbågstacklingar, interference, checking from behind, slashing osv tilläts så hade Kudroc aldrig ens varit nära att åkt ut.

En situation minns jag framförallt från Kudrocs match. Markström hade släppt retur framför mål och 2-3 djurgårdare grötade med Kudroc och en annan Brynässpelare. Kudroc mosade en efter en vilket tillät Markström att ta sin egen retur utan hot från Djurgårdare. Det är så vi vill att Kudroc, och alla andra för den delen, ska agera. Mycket bra ingripande!

På tisdag är det hemmamatch. Då kommer säsongens första trepoängare!