Brynäs formtoppar

Nu var det länge sen jag Brynäsbloggade. Anledningen är att jag har haft väldigt mycket jobb och även annat för mig. Jag har dock gått på Brynäsmatcher och twittrat därifrån. De närmaste dagarna kommer jag att bomba bloggen med inlägg, så se till att kolla till bloggen efter nya inlägg då och då!

Brynäs är just nu inne i en formtopp. Även om man inte tagit idel trepoängare så har man spelat väldigt bra. I tisdagens match mot Linköping så dominerade hemmalaget fullständigt och det kändes som att ett poäng förlorades snarare än att två vanns. Linköping hade visserligen en hel del giftiga kontringar, men Brynäs skulle ha avgjort matchen tidigare. Linköping kan tacka en grym Norrena i målet samt en dåligt coachande Czarnecki för att det inte hände. Det senare behöver jag så klart motivera.

I slutskedet av matchen mot Linköping, när Brynäs gjort 2-1, så lade sig laget på försvar. Den lyckade forecheckingen uteblev och man lät LHC komma in i zon. I detta läge spelades defensiva spelare som Dackell och Hansen vilket inte är helt fel, men med facit i hand så straffade sig den allt för defensiva taktiken. När laget sedan skulle jaga ledningsmål efter 2-2 målet så sattes samme Dackell och Hansen, som inte vann en enda närkamp på hela matchen, in för att avgöra. Precis som alla i hela Läkerol Arena förstod, så blev så inte fallet. Czarnecki visade återigen sin övertro till vissa spelare. Varför inte spela Järnkrok som var glödhet hela matchen? Eller Silfverberg som varit bra de senaste 10 matcherna? Eller varför inte Nordquist som förmodligen var bäst på plan tillsammans med Järnkrok? Nej, Czarnecki väljer Dackell som var ett offensivt vapen för 10 år sedan och Hansen som var ett offensivt vapen i Norska ligan. Dessa två spelare gör ett bra defensivt jobb, men de är inga offensiva stjärnor.

Hur som helst så är Brynäs inne i ett stim just nu. Jag hoppas att det håller i sig fram till JVM.

I morgon kommer jag att skriva mer om varför jag tycker att man ska avskaffa vissa regelbrott, som t.ex. slashing, samt ett inlägg om Greiss och Svedberg, Gefletidningarnas pajasaktiga spelarbetyg och ett inlägg om hur juniorspelare som matchas ytterst sparsamt i match efter match oavsett prestation vill gå tillväga för att få matchträning inför JVM.