Inför slutspelet 2013

Efter säsongen kommer jag att summera upp hela säsongen och då även slutspelet, med en tillhörande analys. Men redan nu kan jag säga att jag var nöjd med Brynäs spel de första 15-20 omgångarna, för att sedan bli mycket missnöjd. Hur som helst har man tagit sig till slutspel och med facit i hand så får man som Brynäsare vara nöjd. Lite längre ned i detta inlägg analyserar jag just Brynäs kvartsfinalserie, men jag tänkte försöka mig på att analysera även de andra kvartsfinalerna…

HV71 – Linköping

HV71 slutade fyra i Elitserien och fick därför inte välja sitt kvartsfinalmotstånd. Det lag som blev kvar efter lagen med slutplacering 1-3 valt fick helt enkelt bli deras motståndare. Tråkigt nog möts därför lag 4 och 5 i en kvartsfinal som jag anser vara väldigt oviss. HV71 är naturligtvis favoriter, men Linköping har imponerat den här säsongen har har några spelare som kommer att kunna kliva fram. I slutspelet tillåts mer hårt spel (läs: fult spel) och det är någonting som båda dessa lag kan dra fördel av. Just detta tror jag därför inte är en fördel för det ena eller det andra laget. För spänningens skull hoppas jag på sju matcher i den här matchserier. HV71 får som sagt stå som lite utav en favorit, men som Brynäsare vet vi att Roger Melin kan vara skillnaden mellan vinst och förlust, men jag tror ändå att HV71 går vidare. Skulle HV åka ut här så skulle det vara ett oerhört hårt slag för föreningen som förra året blev utslagna av AIK (med just Roger Melin i båset).

Luleå – Frölunda

Luleå har inte lyckats i de senaste årens slutspel, trots ett bra resultat i seriespelet. Detta beror nog inte så mycket på Luleå som det beror på att motståndare skruvar upp tempo och intensitet. Luleå, som är kända för att spela med just tempo och intensitet, har inte en extra växel och misslyckas därför när det blir lite tuffare. Samtidigt är Luleå en lagmaskin och har inte lika många matchvinnare som sina motståndare. Trots detta tror jag att Luleå slår ut Frölunda tämligen lätt. Hade motståndet hetat Skellefteå, Färjestad, HV71 eller Linköping hade det varit annorlunda…

Färjestad – MoDo

MoDo har tuffe Uffe i båset och kommer säkerligen att spela stenhårt i slutspelet. Det kan till och med bli så att grishockey får en ny dimension i och med årets MoDo. Dock är Färjestad för bra för MoDo som inte kommer att kunna rubba Karlstads-laget. Även om MoDo har de spelartyper och den tränare som passar sig i ett slutspel så är Färjestad för starka.

Skellefteå – Brynäs

Hittills har jag varit tråkig och inte tippat någon skräll. Så har vi lite tur kommer den i matchserien mellan Skellefteå och Brynäs. Tyvärr är det väldigt, väldigt lite som pekar på någonting annat än en storseger av Skellefteå. Det enda som skulle kunna hindra detta är att de går ned sig totalt, och att Brynäs spelar som man gjorde i början av säsongen. Jag tror att Brynäs har fler spelare som höjer sig i slutspelet än vad Skellefteå har, men nivåskillnaden är för stor och det spelar ingen roll att spelare som Widing och Granström, som varit mer eller mindre anonyma i serien, kliver fram och blir framträdande. Brynäs har inget att hämta.

Skulle Brynäs lyckas höja sig och få med sig de två första matcherna så kan detta förändras. Lyckas man spela som man gjorde i början av säsongen med de blixtsnabba kontringarna och avväpningarna i mittzon så kan man ta ett par matcher. Skulle Skellefteå förlora två raka matcher i inledningen av matchserien så kan nerverna sätta in och då kan vad som helst hända- Tyvärr ser jag inga tendenser till detta, men jag hoppas så klart att så blir fallet.

För att Brynäs ska lyckas förbättra sig kräver det att alla backar kliver upp ett snäpp och att man slipper skador, satidigt som Honken börjar spela så som vi stundtals sett honom gjort och som han t.ex. gjorde -99 när han var en stor del i Brynäs guld. Samtidigt måste laget producera och där har jag vissa förhoppningar om att Brynäs har den typen av spelare som kliver fram när det gäller. Jag tror att Enterfeldt, Widing och Granström blir värdefulla spelare och att Brynäs måste börja spela mer grisigt för att rubba Skellefteå.

Brynäs har den senaste tiden gått från sitt offensiva spelsätt till att spela mer defensivt. Detta tror jag är bra i seriespelet och kommer att se till att matcherna blir jämna mot Skellefteå, men jag tror inte att det är ett vinnande recept mot just Skellefteå. I stället tror jag att man skulle tjäna på att gå tillbaka till sin offensiva spelstil med hög forechecking och snabba kontringar. Detta kanske inte fungerar i serielunken, men om alla är på topp och alla gör sitt yttersta så kan det vara det enda som fungerar mot detta motstånd. Är motståndet för bra så kan det dock också leda till storförluster a la 9-1 då det är ett chansartat spelsystem som bygger på att alla gör sitt jobb och att den idé man har faktiskt fungerar… Så jag tror inte det är ett alternativ för ett lag som nyss med nöd och näppe tagit sig till slutspel efter ett ras av sällan skådat slag. Jonsson & co kommer att ta det säkra före det osäkra och ha en defensiv approach.

Som jag ser det är Skellefteå tillsammans med Färjestad favoriter till guldet. Anledningen till det är att Skellefteå varit outstanding i seriespelet och att Färjestad spelar den typen av hockey som ofta lönar sig i ett slutspel. För att säga det på ett mer rakt fram sätt: Färjestad spelar fult och på gränsen. När gränsen flyttas och Färjestad kommer undan med mer så kommer detta också att löna sig.

 

Pinsamt, Brynäs!

Efter att ha sett Brynäs förlora borta mot Skellefteå med 9-1 så är det svårt att fortfarande komma med konstruktiv kritik. Det Brynäs behöver, och förtjänar, är en totalsågning.

Alla lagdelar var dåliga i Brynäs idag. Alla. Jörgen Sundqvist blev matchens lirare, men jag gissar att den som var tvungen att ta ut en ”matchens lirare” i Brynäs tog lagkaptenen i brist på annat. Vem skulle han annars välja?

Från Rahm i målet till samtliga backar och samtliga forwards så var spelet rakt igenom uselt.

Om vi börjar med målvaktspositionen så var Rahm riktigt dålig. Tyvärr är målvakten en så viktig position så det räcker inte att spela så som Rahm gjorde idag. Honken fick aldrig komma in vilket tyder på skada, men han har inte varit mycket bättre den senare tiden. Honken verkar glänsa som mest när han har konkurrens och det har han helt enkelt inte i årets upplaga av Brynäs. Och vem trodde någonting annat? Rahm hade inte spela på väldigt länge efter sin dopingsavstängning och kunde i bästa fall bli en helt okej andremålvakt för att nästa år blomma ut. Nu har Brynäs istället fastnat med två målvakter som tävlar i att tappa in puckar och släppa returer till motståndare framför mål. Det duger inte.

Backbesättningen var inte mycket bättre, och gjorde inte Rahms liv lättare. Där fick SAIKare göra lite som de ville och om markering för en gång hölls så fungerade man istället som skymmande spelare när skott kom. Detta duger inte. Det är inte ens i närheten.

Forwards då? Där är Järnkrok som vanligt ensam om att försöka, men han är alldeles för ensam. Nordquist har petats från laget vilket är helt rätt. Tyvärr finns inte tillräckligt många lovande juniorer för att peta alla som förtjänar att petas. Lauritzen skapar farligheter ibland, men gör också massor av vinna-eller-försvinna saker som t.ex. dragningar i egen zon eller genomskärande passningar som om de bryts leder till ett friläge för dagens motståndare. Widing blixtrade visserligen till vid målet idag, men det var nog första gången jag såg honom göra någonting bra de senaste månaderna. Spelare som Granström och Hansen gör sitt bästa men är inte de spelare som ska kliva fram och göra poäng. Jag såg att Harju spelade eftersom jag såg honom gå i gången i en periodpaus. Hade jag inte gjort det så hade jag nog varit tvungen att dubbelkolla laguppställningen för att veta om han verkligen spelade eller inte. De yngre spelarna tänker jag inte såga eftersom de, like Granström och Hansen, inte är de som ska kliva fram. Det görs inga mål och ingenting skapas framåt förutom några halvchanser. Det duger inte. Inte ens i närheten.

Med dåligt målvaktsspel, dåligt försvarsspel och obefintligt anfallsspel så blir det 9-1 borta mot Skellefteå. Förresten så kan de tacka en indianare för det enda målet. 10-0 hade varit mer rättvist.

Nu tror jag för första gången inte längre på slutspel. Det usla spel som Brynäs visade upp räcker inte till slutspel. Det räcker för AIK att ta 4-5 poäng för att gå om Brynäs, för om ingenting drastiskt händer så kommer Brynäs inte att ta några fler poäng den här säsongen.

Jag tror att det skulle funka att sparka tränaren i det här läget, på kort sikt. Men samtidigt ser jag Jonsson som en långsiktig lösning och jag tycker därför att det vore fel att ge honom sparken. Jag hoppas att Jonsson coachar Brynäs under de kommande 5+ säsongerna och ska man ha den filosofin så fungerar det inte att sparka tränaren när man är inne i en svacka, hur djup den än är.

Ikväll skäms jag. Jag skäms inte för att vara Brynäsare, för det har jag alltid och kommer alltid att vara. Jag skäms för det spel som Brynäs visar upp och helt enkelt för hur dåliga Brynäs är. Det är tur att Timrå och Rögle sågats av för annars hade Brynäs riskerat att spela i Allsvenskan nästa säsong. Ja, det är rent ut sagt pinsamt.

Enterfeldt borta flera veckor

Enligt GD blir Sebastian Enterfeldt antagligen borta från match i flera veckor. Detta är inte bra. Det är inte bra alls. Enterfeldt är tre i lagets interna poängliga och en krigare som alltid fullföljer. När han värvades var han tänkt att ersätta Larsson vilket han också till viss del gjort. Nu får Brynäs alltså klara sig utan honom när man dras allt längre in i en kamp om den sista slutspelsplatsen.

Brynäs har ingen brist på centrar. Järnkrok, Nordquist, Enterfeldt, Granström och Hansen har alla spelat center vid något tillfälle under säsongen. Lindholm har dessutom gjort det med mycket stor framgång i Juniorkronorna. När nu Enterfeldt skadas hoppas jag att just Lindholm får gå in som center i en kedja. Järnkrok och Lindholm fungerar bra tillsammans, men ett stort problem är att ingen annan kombination eller lagdel gör det. Det kan därför vara positivt att sätta in Lindholm som center mellan två helt andra spelare. Varför inte prova honom med Widing och Lauritzen, till exempel? Den kedja som tidigare varit framgångsrik med Widing, Lauritzen och Nordquist är nu helt under isen så jag ser ingen anledning till att inte splittra den kedjan. Eller varför inte tillsammans med t.ex. Harju och Ollas? Det tror jag skulle kunna bli en bra kedja.

Den största förlusten när nu Enterfeldt skadas är inte att Brynäs förlorar en center. Det är att dom förlorar en kämpe och en tacklare. Enterfeldt tar kampen överallt på isen och fullföljer alltid en tacklingssituation. Det där med att komma mot en motståndare och båga mitt framför honom verkar han inte ha snappat upp från övriga forwards. Dessa kvaliteter är även speciellt bra framför offensivt mål i t.ex. power play. Jag hoppas därför, och för Enterfeldts egen skull, att han återkommer i spel så fort som möjligt.

Så kommer jag ihåg Wayne Fleming

Wayne Flemming ligger på sin dödsbädd, rapporterar bland annat Expressen och GD. Jag tänkte därför passa på att skriva ett litet inlägg om honom. Läs mer om dagens nyheter här (Expressen) eller här (GD).

Första gången jag stötte på Wayne Fleming var han tränare i Leksand. Som ung hockeyspelare åkte jag flera somrar på träningsläger till Leksand. Leksand/Jofa hockeyskola hade ofta många A-lagsspelare som ledare och bland annat Jonas Bergqvist, Ulf Samuelsson, Kjell Samuelsson med flera som gäster. När vi ungdomar tränade hela dagarna så hängde ofta A-laget runt hallen för att umgås och för att prata med oss unga ishockeyspelare som ville, like dem, bli elitspelare.

En dag när jag i vanlig ordning kom gående med min Brynäs t-shirt på väg till ishallen så mötte jag Wayne Fleming i dörröppningen. Han utbrast ”Brynäs?! Ut härifrån!”. Snacka om att jag, som då var 13-14 år blev chockad, för att inte säga rädd! Dock följde Wayne snabbt upp med ”haha, jag bara skojade” för att sedan prata på mycket knackig svenska om hur bra han tyckte Brynäs var osv. Jag kommer också speciellt ihåg att han pratade om hur Andreas Dackell kommer att få en lång karriär i NHL och att matcherna mot Brynäs var de roligaste matcherna.

För Brynäsare är Wayne mest känd som före detta Leksandstränare och som den tränare som hjälpte Brynäs kvar i Elitserien 2005 då han tog över laget inför Kvalserien. Säsongen hade varit turbulent och Brynäs hade använt sig av en mängd spelare. Tränaren Tomas Jonsson hade gått in i väggen och ersatts av Roger Kyrö. Lockouten förde med sig både spänning och bra spelare så som Kimmo Timonen och Chris Phillips men också bottennapp som Tyler Arnason och Ronald Petrovicky. Totalt hade 39 spelare spelat match för laget under säsongen. Det var med andra ord ett lag i spillror som togs över av Fleming. Dock lyckades Wayne på relativt kort tid styra upp Brynäs så att laget spelade med en tydlig spelidé och varje spelare med en tydlig roll. På det sättet var Fleming lik Boork i sitt ledarskap. Resultatet blev, som bekant, att Brynäs klarade sig kvar i svensk hockeys högsta serie och att Sundlöv resultatlöst försökte knyta upp Fleming som tränare även för kommande säsong.

Efter sejouren i Brynäs har Fleming bland annat varit assisterande coach i både Canadas landslag samt i NHL. Totalt sett har Wayne Fleming större meriter än de flesta Elitserietränare och det är så, samt som den sympatiske transatlanten som skojade med mig om min Brynäs-tröja, som jag kommer ihåg honom när han nu är på väg att bli historia.

Så kommer Brynäs ur sin svacka

Tidigare i kväll förlorade Brynäs mot Elitseriens jumbo Rögle… Det sorgliga i det var inte att man förlorade mot just seriejumbon utan att man dessutom förtjänade att göra det. I den tredje perioden när Brynäs jagade reducering och kvittering så sköt man fyra skott på mål. Mer än så tycker jag inte man behöver säga om den specifika matchen.

Brynäs har hamnat i en mycket tung formsvacka. I stället för att vara en typisk medgångssupporter som bara klagar så ska jag försöka vara konstruktiv i min kritik. Därför handlar det här inlägget om varför Brynäs är i en svacka och hur man kan agera för att komma ur den.

Brynäs hamnade i svackan efter ett antal förluster. Före nyår förlorade man en del matcher, men man gjorde det efter att ha spelat jämt och förlusterna var ofta på övertid eller på straffar. Nyårsuppehållet kom lägligt och man kunde där passat på att ladda om och ta nya tag inför det nya året. Tyvärr hade Brynäs ett svårt spelprogram med matcher mot bland annat HV71, Färjestad, Skellefteå och Luleå. I matchen mot HV71 spelade man okej och förlorade på övertid. Sen har det gått sämre, med undantag för matchen mot Luleå som man vann.

Ett lag som får en förlorande trend blir ett sämre lag. Kvällens match mot Rögle är ett bra exempel. Brynäs hade aldrig förlorat på det sätt man nu förlorade om man haft med sig en vinnande trend med 10 raka vinster inför matchen. Nu hade man i stället en negativ trend och ett sänkt självförtroende vilket är den direkta anledningen till att man förlorade. Tyvärr finns det inget recept för hur en tränare fixat ett självförtroende, men att byta tränare brukar vara ett populärt alternativ. Det alternativet anser jag inte ens vara ett alternativ för Brynäs. Att sparka Jonsson vore bara idiotiskt. Däremot kan gruppen förändras genom t.ex. en värvning. En ny värvning som debuterar mot ett lite sämre motstånd där laget vinner kan få gruppen att känna en känsla av nystart.

När Sundlöv letar ersätare så letar han efter en fysiskt back. Det är säkert bra, men här är vad Brynäs behöver just nu:

En ledare

Brynäs behöver en ny spelare som kliver fram och tar ansvar. När ett lag går dåligt behöver det någon som kliver fram, tar ansvaret för det som hänt och tar ansvaret för att vända skutan rätt. Detta tycker jag att Brynäs saknar. Järnkrok, Lauritzen, Lindholm och Gunderson är alla bra spelare, men de är inga ledande spelare som kan gå in och själva vända en trend. Förra året hade Brynäs Silfverberg som med sitt spel och personlighet tog på sig förluster och klev fram för att leda laget i kommande match. Man hade även Dackell. Året innan var Lars Jonsson en sådan spelare som kunde kliva fram och lyfta laget. I år saknas detta, tycker jag. De spelare som skulle kunna kliva fram är Sundqvist och Honken. Honken har till viss del gjort det och förutom några enkla insläppta mål spelat bra, men samtidigt är det svårt för en målvakt att inta denna roll. Sundqvist kan kliva fram och visa kämpaglöd, men han är ingen målskytt eller offensiv kraft så det är svårt för honom att inta den roll som spelare som Silfverberg, Foppa, Sundin och andra stora ledare inom ishockeyn tagit. I Brynäs fall faller detta på Tommy Jonsson, och tränaren kan inte visa vägen på isen. Hittar Brynäs en spelare som kan inta denna roll så gör man det bra, men jag räknar med att alla dessa spelare spelar i NHL eller KHL. Samtidigt är det onaturligt för en ny spelare att inta denna roll när denne kommer till en ny klubb.

En ledande back

Brynäs saknar inte bara en fysisk back. Man saknar också en ledande back. Lars Jonsson kunde ha varit detta om han sluppit sjukdom och varit tillbaka i form. Bertilsson kunde ha tacklat detta ansvar. Ekholm likaså. Men vem ska göra detta i Brynäs? Sundqvist i all ära, men Brynäs saknar en back med pondus på isen. Gunderson är bra offensivt men saknar pondusen i egen zon. Tanken var nog att Cody Franson skulle ta denna roll, och han gjorde det till viss del, men jag sätter inget som helst hopp till att backar som Djoos, Löf eller Berglind skulle inta en sådan roll.

Inför säsongen kritiserade de flesta ”experter” (journalister som skrivit om ishockey i mer än 1 år) Brynäs backbesättning. Nu är Bertilsson och Jonsson borta resten av säsongen. Berglind, Löf och Djoos är alla lovande och gör det jobb man kan förvänta sig av dem, men det skulle räcka med en eller två lovande backar som kunde lära sig av några ledande backar. Nu är det de lovande backarna som måste leda defensiven tillsammans med Gunderson, Sundqvist och Persson.

Fungerande special teams

”Special teams” är namnet på de uppställningar som spelar boxplay och powerplay. Sedan Dackell pensionerat sig har Brynäs boxplay inte varit att känna igen. Spelare som Hansen och Granström gör ett jättejobb, men det räcker inte. Man är 10a i BP-statistiken.

Powerplay är något bättre men inte lika effektivt som med Silfverberg. Brynäs har en bra första-uppställning där Gunderson, Järnkrok och Lindholm är farligast. Men den andra uppställningen där Nordquist och Lauritzen ska vara puckhållare misslyckas kapitalt. Lauritzen är inte sig själv och Nordquist är en genomsnittlig spelare som precis som övriga spelare formtoppade i fjolårets slutspel. När den andra PP-uppställningen kommer in så styr motståndarna spelet till Widing som inte kan klassas som något spelgeni. Widing är på isen för att ta avslut och ska inte fördela passningar. Detta behöver Brynäs styra upp. Lyckas man efektivisera sitt PP så kan detta vara en betydande faktor för att komma ur sin formsvacka.

Skulle Brynäs lycka värva en ledande back, t.ex. låna någon från ett KHL eller NHL lag, och effektivisera sina special teams så kan trenden vändas. I övrigt håller jag med Tommy Jonsson om att det är hårt jobb som gäller. Tyvärr kan jag inte påstå att hårt jobb såg ut att vara en ledstjärna i kvällens match mot Rögle.

Nu glömmer vi förlusten och tar nya tag i matchen mot Timrå på fredag. Vinst där och början på en vändning kan börja. Förlust och formsvackan blir allt djupare. Visserligen är jag inte orolig för att Brynäs ska missa slutspel, men spelar man som nu kan man glömma semifinal.

Brynäs blickar mot guldet

Säsongen 2011/12 är det riktigt roligt att vara Brynäsare. Brynäs är ett topplag och den här gången är det inte bara för ett par omgångar under en formtopp. Den här säsongen är Brynäs verkligen ett topplag. När kunde man som Brynäsare säga så senast?

Jag tror att en stor del i succén är mentaliteten som numera finns hos Brynässpelarna. Man tycker själva att man är en kandidat till guldet. Efter Färjestads-matchen pratade Jacob SIlfverberg öppet om att det vore roligt att slå ut Färjestad i kvartsfinal och att Brynäs satsade på att vinna serien inför slutspelet. Brynäs tror på sig själva och spelar också därefter. Förmodligen är det en förutsättning att tro att man kan göra någonting innan man faktiskt kan göra det.

Brynäs nya mentalitet beror till stor del på dem fortsatt framgångsrika juniorsatsningen. På grund av att man haft vinnande juniorlag så har man fostrat vinnare – vinnare som vet att dom kan vinna. När dessa juniorer nu tagit steget upp i A-laget så gör dom det med stort självförtroende och med vetskapen om att dom kan bli bäst. När dessa spelare blir ledande så smittar mentaliteten av sig och Brynäs är inte längre nöjda med att ta sig till slutspel.

Få har analyserat av Tommy Jonsson gjort för att lyfta Brynäs inför den här säsongen. De flesta har nog antagit att lyftet beror på att de unga spelarna blivit ett år äldre, vilket jag också håller med om. Dock bör också poängteras att Tommy Jonsson bidragit till en vinnande mentalitet. Jag börjar i rätt ände…

När Czarnecki tog över Brynäs så hade man precis klarat sig kvar i Elitserien. Czarnecki själv kom från en underdog i Allsvenskan som genom defensiv precision och fysiskt spel tagit sig längre än vad alla förväntat sig. Med Czarnecki vid rodret så kunde man inte bli mer än en underdog som genom hårt slit kunde ta sig ett snäpp högre än vad som förväntades.

Tommy Jonsson kom till A-laget från juniorlaget där han lett ett lag som år efter år tillhört toppen och det år man inte tog JSM-guldet i alla fall nosat på det. Även om han var oerfaren när han tog klivet upp i A-laget så kom han med en vinnar-mentalitet och en vana av att vara vinnare. Det är också en av de viktigaste saker han tagit med sig till A-laget.

Brynäs har bara ett par poäng upp till seriesegern. Det vore kul om man tog den, men jag måste erkänna att jag är ganska nöjd över att dom ens är där och fightas om att ta hem Elitserien. Men nöjd ska man aldrig vara – nu går vi för guldet!

—————————————————————

Lars Jonsson är tillbaka i startuppställningen. Nu hoppas jag att han får några matcher på sig att växa till den storback med landslagskvalitéer som han är.

—————————————————————

Brynäs och Gävle fortsätter att vara ledande inom juniorsatsningar. Unikt hockeycenter med fokus på unga spelares individuella träning öppnas i Gävle. Läs mer om det här.

—————————————————————-

Matchen mot Färjestad drog över 8 000 åskådare och Brynäs fortsätter bidra till Elitseriens ökade publiksiffror. Riktigt kul!

—————————————————————-

Lauritzen slipper operation och kan förhoppningsvis vara tillbaka i spel snart. Jag hoppas vi slipper förra slutspelets skadehelvete i år! Vi behöver ”Gretzky” för att ta guldet.

Juluppehåll

Brynäs tar juluppehåll som ett topp-4 lag. Riktigt bra! Så vad är då orsaken att Brynäs gått från ett lag som krigar för att undvika kvalserien till ett lag som krigar om serieseger? Det beror naturligtvis på en mix av faktorer…

Den enskilt största anledningen skulle jag tillskriva juniorverksamheten och den kontinuitet som den möjliggör. Micke Sundlöv har som sportchef lett en revolutionerade utveckling av Brynäs juniorverksamhet. Från att ha fått upp någon enstaka talang till a-laget med flera års mellanrum så har man nu en kö av unga spelare som väntar på att sparka in dörren till a-laget. Det är oerhört talande att en spelare som knappt får speltid i ett skadedrabbat A-lag står som förstereserv på hemmaplan i jvm-truppen. Den här utvecklingen leder till en bredare trupp då ”utfyllnadsspelare” nu består av juniorer på väg att bli stjärnor. Det leder också till lägre löner då dessa spelare ofta har en relativt låg lön sett till prestation. Det innebär i sin tur att pengar kan läggas på spetskompetens som eventuellt saknas i de egna leden.

Micke Sundlöv har alltså gjort ett grymt arbete med juniorverksamheten. Man ska dock inte glömma att Boork var med vid ritbordet när planen sattes upp och också bör få en del av äran.

Det som ger Brynäs ytterligare spets den här säsongen är också ett par beslut som gått Brynäs väg. Silfverberg valde att stanna en säsong, och Ekholm valde att komma hem. Två nyckelspelare. Brynäs har dessutom lämnat över sin defensiva spelstil till Färjestad och de kreativa spelarna får friare händer i det offensiva spelet. Tränare Jonsson är en del i Brynäs strategi baserad på kontinuitet och att utveckla egna talanger. För i den kategorin, alltså talanger, placerar jag även in honom.

Detta är de största framgångsfaktorerna för säsongen 2011/12. Vi ska dock inte glömma att Brynäs i år har två målvakter som håller hög standard. Förra årets målvaktskarusell är ett minne blott.

——————————

Lars Jonsson får inte speltid. Rätt eller fel? Både och, tycker jag. Ingen ska få speltid pga sitt namn eller tidigare meriter. Samtidigt så tror jag att Jonsson behöver speltid, och jag tror att han kan komma upp i den form som vi är vana att se honom i. Kommer han dit så är han vår bäste back tillsammans med Ekholm.

——————————

Trodde ni jag glömt nämna säsongens värvningar som en del av Brynäs framgångsrecept? Brynäs har värvat riktigt bra och spelare som Johansson, Honken, Ollas och Gunderson är riktigt bra spelare. De är dock inte de spelarna som lyfter hela laget eller har helt avgörande roller för Brynäs framgång. De är riktigt bra komplement till en riktigt bra trupp.

——————————

Foppa-dokumentär ikväll. Den måste ses. Jag ska skrika ”10 matcher” varje gång man får se Foppa hyllas för en hård tackling. Bitter? Javisst! Annars vore jag ingen äkta Gävlebo.

——————————

Brynäs fick inte spela mot AIK på annandagen. Synd, men jag har förståelse för att även poliser vill vara lediga i mellandagarna.

——————————

Jag tror ingen hockeyälskare har missat att JVM sätter igång i mellandagarna. Jag rankar turneringen högre än senior-VM sett till underhållningsvärde. Att Brynäs dessutom har framträdande spelare med år efter år gör inte saken sämre. Ett måste-se!

——————————

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR! Nu går vi för guldet!

Greiss vs Svedberg

Det har varit mycket skriverier i pressen, och då framförallt lokalpressen,  om Brynäs målvaktssituation. Bevakningen har i stort sett gått ut på att säga hur bra Svedberg är och vilket fiasko Greiss stått för. Frågan är om den bild som lokalmedia, som i praktiken utgörs av 3-4 personers åsikter, verkligen stämmer.

När Greiss kom till Brynäs så fick han omedelbart spela. Brynäs ville matcha in tysken och låta honom spela in sig. Det inleddes med ett par riktigt usla matcher där Greiss i stort sett släppte in allt. Efter ett tag spelade han upp sig men hade ofta otur och varvade fantastiska räddningar med tavlor.

Svedberg inledde säsongen svagt och tävlade med Bjurling om vem som skulle vakta Brynäs mål. Den konkurrensen gick i stort sätt ut på vem som var minst dålig. När Greiss kom in så såg Brynäs störst potential i Svedberg och behöll honom därför i truppen. Som andremålvakt fick Svedberg träna på sina svagheter och utvecklas med hjälp av målvaktstränare Pecka Alcén. Det var därför en pånyttfödd Svedberg som fick vakta Brynäs mål när Greiss behövde vila.

Det råder ingen tvekan om att Svedberg har utvecklats till en bra Elitseriemålvakt. Det råder inte heller någon tvekan om att han är en bra förstemålvakt som skulle ge alla förstemålvakter i Elitserien ordentligt med konkurrens om förstaspaden. Detta är utom tvivel fastställt av Svedberg själv. Svedberg verkar ha en vinnarskalle i Foppa-klass och har tagit den tuffare konkurrenssituationen på helt rätt sätt.

På samma sätt så råder det ingen tvekan om att Greiss är en bra målvakt. Innan han kom till Brynäs så var Greiss förstemålvakt i det tyska landslaget och andremålvakt i San Jose Sharks. I NHL har Greiss gjort det helt okej när han hoppat in. Om man ska jämföra med andra Elitseriemålvakter så kan nämnas att t.ex landslagsmålvakt Stefan Liv spelade i sitt NHL-lags farmarlags farmarlags juniorlag. Greiss roll i NHL skulle kunna liknas med Honkens under hans tid i Nordamerika, eller med Hedbergs roll i New Jersey idag. I landslaget har Greiss också vart bra, och har bland annat varit Tysklands förestemålvakt i OS.

Nu till min poäng:

I Brynäs så har Greiss tidiga insatser jämförts med Svedbergs senare insatser. Man har t.ex. jämfört statistik mellan Greiss och Svedberg där man exkluderat statistik från innan Greiss anslöt till truppen. Greiss har således mycket sämre statistik än Svedberg eftersom Svedbergs dåliga period är exkluderad medan Greiss dåliga period är inräknad i statistiken. Att tro att Greiss skulle vara grym när han kom är som att tro att Markström skulle gå in som eöfrstemålvakt i NHL när han anlände till Florida. Skillnaderna i spelet är svåra för målvakter att anpassa sig till och kräver ett antal matcher i benen.

I dagsläget så tycker jag att Svedberg verkar vara snäppet hetare än Greiss, även om Greiss också varit väldigt bra den senaste tiden. Svedberg blev, efter påtryckningar från framförallt media, förstemålvakt och Greiss fick egentligen bara chansen igen för att Svedberg blev skadad. När Greiss nu gått in så har han gjort det bra och Brynäs har två bra målvakter, vilket i sig är någonting väldigt positivt.

När Brynäs nu i stort sett är klara för slutspel så behöver man blicka framåt. Det viktiga är inte vilken målvakt som är bäst för kvällen utan vilken som kan komma att vara bäst i slutspelet. Med tanke på den potential som Greiss innehar så tror jag att han är den målvakten. Får han spela 10 matcher innan slutspelet så kan han bli den matchvinnande målvakt som Brynäs behöver för att gå långt i slutspelet. Å andra sidan så tror jag att även Svedberg kan vara väldigt bra i ett slutspel, men jag tror att han nått sin maxpotential för den här säsongen. Kort och gott: Jag tror att Greiss har en växel till.

Så hur kommer då Brynäs göra? Jag tror att man kör med Svedberg. Jag tror att Czarnecki tänker ungefär som mig och därför har vägrat acceptera när journalister försöker påtvinga honom att Svedberg är uttalad förstemålvakt. Jag tror att han är fullt medveten om att Greiss har en högre högstanivå. Dock så tror jag att trycket från media och andra egenutnämnda proffstyckare (ungefär som jag, haha) kommer att bli för stort och Svedberg kommer att spela i ett slutspel.

Det farligaste som Czarnecki kan göra är att vela och varva målvakterna. Om både Greiss och Svedberg står i slutspelet så finns risken att situationen blir densamme som mellan Svedberg och Bjurling där båda sätts in för att den andre gjort misstag och båda målvakternas självförtroende sänks.

I övrigt så tycker jag att Brynäs borde skriva ett kontrakt med Svedberg på 2-3 år. Han har visat att han är en bra förstemålvakt och att hans utveckling går spikrakt uppåt. Vem vet hur bra han kan vara nästa säsong?

Efter matchen: Brynäs – Djurgården

Nu var det ett tag sedan jag skrev, men ni som följer mej på twitter vet att jag ändå varit ganska aktiv. Efter dagens match känner jag dock att jag måste skriva ett inlägg!

Dagens match mellan Brynäs och Djurgården var speciell på många sätt. Mitt första intryck när jag kom upp till Läkerol Arena var hur många idioter med körkort det finns. Parkeringarna utanför Läkerol Arena är under all kritik. Folk parkerar sina bilar rakt framför utfarter och mitt på själva vägen ut från parkeringen utan att någon verkar bry sig. Det är hög tid för Brynäs att dela ut böter till idioterna som stoppar upp hela utfarten från Läkerolens parkeringar efter matcherna.

När bilen väl parkerats och vi kommit fram till hallen kom nästa chock. Utanför arenan ringlade köer som var flera hundra meter långa. Ökad säkerhet inför matchen innebar långsammare insläpp och uppskjuten matchstart. Det kan jag köpa. Säkerheten är viktig och det finns många idioter där ute.

Väl inne på arenan så var stämningen på topp! Djurgårdsklacken förde liv men överröstades av den många gånger större Brynäsklacken. Även sittplats var på G idag och inramningen runt dagens match kunde inte ha varit bättre. Som hockeysupporter var det bara att njuta!

Även hockeyn som spelades var på hög nivå. Både Brynäs och Djurgården bjöd upp till en tuff och fartfylld match. Efter en förstaperiod där båda lagen hade chanser så tog Brynäs över matchen och vann den rättvist. Höjdpunkten var såklart Anderséns mål som fick hela hallen att skrika rakt ut. Även Rödins pass till Dackell, som storspelade för dagen, var en delikatess. Segern som sådan får dock tillskrivas hela laget som var mycket bättre än Djurgården idag.

Highlights från matchen kommer senare.

Dagens seger var den tredje raka segern under den så kallade ”viktiga veckan” med matcher mot MoDo, Frölunda och Djurgården. Efter dessa tre segrar har Brynäs tagit poäng i nio raka matcher. Trenden pekar således spikrakt uppåt när Elitserien nu tar landslagsuppehåll.

Brynäs säsong påminner om Djurgårdens fjolårssäsong. Stockholmslaget hade en trög inledning på säsongen men klättrade under de sista 10-20 omgångarna kraftigt i tabellen. Djurgården lyckades med det optimala, nämligen att pricka in en formtopp mot slutet av säsongen och viktigast av allt i slutspelet. Jag hoppas att Brynäs lyckas med samma sak i år. Fortsätter man som man gjort nu så kommer målet att gå till semifinal inte vara så långt borta. Brynäs främsta nackdel i ett slutspel är att man har ett ganska litet lag och att slutspelshockey är mer fysisk än hockeyn som spelas i seriespelet. Framtiden får utvisa hur det går…

Att peka ut Brynäs för dagen bästa spelare är lönlöst. Hela laget spelade mycket bra. Några spelare som kanske förtjänar lite extra beröm är de båda målvakterna, Greiss och Svedberg, som båda varit mycket bra på slutet. Hela backuppsättningen har också dom varit mycket stabila. Backar som Jonsson och Ekholm drar såklart ett stort lass, men andra spelare som Carlsson och Clarke har även dom höjt sig ett snäpp och bidrar nu på ett positivt sätt till laget. På forwardssidan så har Johan Larsson, som förväntat för dem som följer min blogg, klivit fram och visat hur bra han är. Även Kahnberg har höjt sig och är en stor anledning till att Brynäs nu har fyra kedjor som kan producera.

Inom kort kommer jag att skriva ett inlägg om Brynäs målvaktssituation, Stockholmssupportrar som knappt satt sin fot i Stockholm samt om mina tankar runt formeringen av laget. Men just nu tänker jag bara njuta av den hockeymatch jag har sett och må allmänt bra över att vara Brynäsare.

Sparka inte Czarnecki!

Det går dåligt för Brynäs. Riktigt dåligt. Sex poäng på sex matcher och ett spel som verkar bli sämre och sämre. Istället för att titta på slutsperiestrecket så börjar jag snegla mot kvalseriestrecket.

Raset började under JVM. Brynäs förlorade 5 man till JVM och fick dessutom sjukdom inom truppen. Detta i kombination med Hockeyligans försök att bekämpa ungdomssatsningar genom att intensifiera spelprogrammet under JVM ledde till att Brynäs rasade… och raser har fortsatt.

Nu har media vaknat, och som vanligt när det går dåligt för ett lag så är det tränaren som står i centrum för skriverierna. Tydligen har Czarnecki ett kontrakt på 1+1 år där båda parter måste säga upp optionsåret senast i februari för att det andra året inte ska gälla. Ett helt vanligt kontrakt alltså, som media nu skriver upp. Notera föresten att Sundlöv svarar på sitt vanliga sympatiska sätt: ”Detaljerna i kontraktet har inte ni något med att göra”. Jag skulle vilja höra Sundlöv och Challe Berglund i en diskussion…

Att sparka Czarnecki nu skulle kunna ge laget den skjuts som behövs för att klara slutspel. Men sen då? Satsningen på Czarnecki är en långsiktig satsning och en del av den kontinuitet som Sundlöv söker i Brynäs. Kontinuitet är bra. Kontinuitet ger trygghet inom gruppen och kan höja laget på lång sikt. Brynäs har kontinuitet och man har haft det sedan Czarnecki tog över.

Czarnecki är mitt i jobbet i att på lång sikt lyfta Brynäs. Inför varje säsong sedan Czarnecki tog över har målsättningen höjts och man har satsat på att varje år försöka behålla kontinuiteten samtidigt som spetskompetens tillförs. Just det arbetet ligger Sundlöv bakom, men Czarnecki är en del av den kontinuiteten. Att sparka Czarnecki pga en kort formsvacka som har sin förklaring i JVM och sjukdom vore vansinne. Sparkar Sundlöv Czarnecki nu så borde han också själv avgå. Inget av detta kommer att inträffa.

Det enda som kan ge Czarnecki sparken, eller orsaka att han inte coachar Brynäs nästa säsong, är att Brynäs hamnar i kvalserien. Hamnar man i kvalserien så kommer Czarnecki att få sparken och en annan coach kommer att tas in för att ta laget ur den negativa trend som man befunnit sig i om man hamnat i kvalserien. Sundlöv kommer då att kontakta Wayne Fleming och försöka locka honom till klubben.

Czarnecki begår, enligt mig, stora misstag i sin laguttagning. Han litar för mycket på rutinerade spelare som inte presterar och petar många spelare som jag tror skulle kunna ta för sig om de fick chansen. Men att kicka honom nu vore en kortsiktig lösning och ett ogenomtänkt beslut. Om någon ska kickas så är det en eller ett par äldre spelare som underpresterar. Det skulle visa truppen att situationen är allvarlig och att man måste kämpa tills man svettas blod. Å andra sidan skulle det också förstöra harmonin och till viss del sammanhållningen i truppen.

Det Brynäs behöver är en ny toppspelare. I början av säsongen föreslog jag att man skulle kicka Dale Clarke och istället värva en riktigt dyr spelare efter jul. Det scenariot skulle sitta fint nu. Tyvärr tror jag att Brynäs, som vanligt, är för fattiga för att värva en klassspelare och man får istället förlita sig på att nuvarande lag tar sig ur krisen. Vilka spelare som kan göra detta har jag redovisat i tidigare inlägg. Nu är det upp till Czarnecki att låta rätt spelare spela.