Om man följer Elitserien så är det svårt att undvika att ha en åsikt om Frölunda. Göteborgslaget floppar, trots fet plånbok och namnkunnigt lag, år efter år. I år ligger man på nedflyttningsmatch och blev idag utbuade av sina egna supportrar.

Vad är då fel i Frölunda? Varför klarar man inte av att bygga ett starkt lag med den plånbok som man faktiskt har?

För att få svar på den frågan så tror jag att vi behöver gå tillbaka till Frölundas senaste storhetstid. När bröderna Lundqvist och co togs fram av Conny Evensson så berodde det till stor del på ekonomin. Frölunda hade, likt dagens Brynäs, inte råd att köpa in stjärnspelare till alla positioner och var tvugna att värva ekonomiskt eller satsa på unga spelare. På grund av Conny Evenssons hockeykunnande och ledaregenskaper så kunde Frölunda framgångsrikt satsa på unga spelare. Naturligtvis bör det också ha berott på tallang och ungdomslagens ledare, men Conny Evensson representerar för mig den eran av Frölunda.

När framgången kom så kom ekonomin. Samtidigt slutade Evensson och de två faktorerna innebar en utebliven ungdomssatsning. Istället för att ta upp unga spelare som kunde bli framtidens stjärnor så värvade Frölunda stjärnor som direkt kunde gå in och dominera i Elitserien.

Känns scenariot bekant? Det borde det. Brynäs genomgick en liknande period efter SM-Guldet -93 och SM-finalen -95 då man säsongen -96 hade ett drömlag på papperet. Spelare som Greg Parks spelade i fjärdelinan och Brynäs såg oslagbara ut. Hur det slutade vet vi – man klarade sig kvar med minsta möjliga marginal efter att Dackell avgjorde den sista matchen.

Min poäng är att detta är en cykel som många lag går igenom. Dålig ekonomi innebär ökad ungdomssatsning, som i sin tur innebär framgång och bättre ekonomi. Konsten är, hur ologiskt det än låter, att stanna på toppen när ekonomin är bra. Det gäller att bygga ett lag där jämvikt råder mellan unga och rutinerade spelare, spetskompetens och lagspelare, offensiva kvalitéer och defensiva kvalitéer. Att göra detta är otroligt svårt och det är lätt att, som både Brynäs och Frölunda gjort, värva ”stjärnspelare” utan någon egentlig tanke om hur det övergripande lagbygget ser ut.

Jag tror att det var på detta sätt som Frölundas problem inleddes. Jag tror dock att det faktum att många Frölundaprofiler har blivit äldre och numera är överbetalda veteraner har spelat in i att laget ligger där de ligger trots sin ekonomi.

Det går inte att köpa framgång. Framgång föds genom ett mångårigt satsande där ekonomi och ungdomssatsning kombineras med en smart sportchef och duktig tränare. Frölunda har, like så många andra lag, låtit den goda ekonomin förblinda både sportchef och tränare och tagit laget tillbaka till ruta ett.

Kanske hade Boork rätt när han sade att Frölunda och Göteborg saknar en riktig hockeykultur. Kanske är det därför som Frölunda nu tappar publik och blir utbuade på hemmaplan. Jag vet inte, men jag vet att när publiken sviker så börjar cykeln om från början. Dålig ekonomi – ungdomssatsning – framgång – god ekonomi… Det är steget därefter som är så förbryllande svårt att göra rätt.

P.S. Ska ni läsa en riktigt bra Frölundablogg så ska ni besöka pucksnack.com. Där har ni en riktig supporter som försöker analysera läget utan att såga sönder allt och alla.