Efter matchen: AIK – Brynäs

Det var två hungriga lag som möttes när AIK tog emot Brynäs i Stockholm. Båda lagen försökte spela en offensiv hockey vilket bäddade för en rolig match. Här är highlights:

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=E4Q_FUCJRbI[/youtube]

Brynäs såg länge ut att gå mot en komfortabel seger efter att Dale Clarke hållit sig framme på en retur, och Silfverberg satt 2-0 när han och SOmervuori kom mot en ensam AIK-back. I det här läget tänkte jag att det var klass-skillnad mellan lagen, men AIK reste sig och gjorde matchen spännande i den tredje perioden.

För Brynäs så tycker jag att det var en lagvinst. De unga spelarna skapar farten och ett bra anfalls-spel (Silfverberg visar oförskämt bra form och Rödin var riktigt bra i den här matchen), men även äldre spelare som Dackell och Sundqvist bör ges en eloge efter denna match. När AIK fick PP efter PP så är det dessa spelare som kliver fram. Visst är det kul att en ung spelare som Järnkrok kan spela BP, men Brynäs boxplay hänger på Dackell, Sundqvist, Jonsson osv. När Brynäs försöker behålla ledningen i sista perioden så blir boxplay avgörande.

I övrigt så var Svedberg stabil. Han ser mer och mer ut som den förstemålvakt jag inte trodde han skulle bli. När Bjurling har sviktat så har Svedberg visat sig vara en stabil målvakt. Tur för oss det som annars hade stått med två svajiga målvakter.

Järnkrok var blek men gjorde mål. Det bäddar väll för en 4a i Geflesporten?

Nolander var andreback i AIK och spelade väldigt mycket. Kul för honom, men också talande för vilken skillnad det är mellan lagen.

Ekholm gjorde återigen en riktigt stabil insats. Jag säger det igen: Han är Brynäs bästa värvning inför den här säsongen.

Hur kunde Hansen missa öppet mål i den tredje perioden? Skjut högt när du har öppet mål och målvakten ligger klistrad mot isen!

Nån mer än jag som lade märke till att kommentatorn på Canal+ var partisk? Han närmast jublade när Brynäsare blev utvisade och tyckte att AIKare ”fullföljde på mål” när crosscheckingar delades ut i Brynäsares ryggar. Det blir komiskt när Brynäs vinner, men om AIK vunnit och kommentatorn gottat sig åt det så skulle det vara väldigt irriterande. Ganska oprofessionellt.

Efter matchen: Frölunda – Brynäs

I lördags mötte Brynäs Frölunda borta. För några år sedan så innebar det i stort sett en säker förlust. När Honken och andra återfanns som förstemålvakter i Brynäs så fick ofta andremålvakten, flera gånger Joakim Lundström, gå in och spela av matchen. I dagsläget är dock förutsättningarna annorlunda. Dels är Brynäs ett bättre lag och dels är Frölunda ett sämre. Det är också ironiskt att både Honken och Lundström (som jag trodde lagt ner karriären och startat spa/gym i Gävle?) återfinns hos motståndarna. Det bör kanske också nämnas att Brynäs faktiskt ”vädrade” Svedberg för första gången i år i den här matchen, något som jag dock inte tror beror på att man bara ville ”spela av” matchen.

Frölunda började matchen bäst och skapade tryck i Brynäs zon. Trycket förstärktes när Brynäs åkte på en kavalkad av utvisningar som i och för sig inte var felaktiga, men som kändes ganska billiga och onödiga i vissa fall. Hur som helst så blev man ordentligt tillbakatryckta och blev egentligen så fram till den tredje perioden då man slutade dra på sig utvisningar.

Ur Brynässynvinkel så är den tredje perioden den period som är värd att nämnas. Här visade laget styrka och kämpaglöd när man med fyra minuter kvar lyckades vänta 3-1 till 3-3. Visst fanns lite tur med i spelet, men all heder går åt Brynäs som inte gav upp utan faktiskt jagade ikapp. Det är nog första gången jag sett Czarnecki lyckats när han tagit ut målvakten.

Efter 3-3 kom förlängning och en straffläggning som präglades av missar och räddningar. När Frölunda till sist knep bonuspoängen så var det inte besvikelse jag kände. Det var en belåtenhet över att Brynäs under matchens fyra sista minuter hämtat upp Frölundas tvåmålsledning. Brynäs förlorade inte två poäng i den här matchen, de vann en.

Bäst i Brynäs var som vanligt ungdomarna. Här ska även, för dagen, Svedberg räknas in. Även Somervuori såg pigg ut och Sundqvist var som alltid bra.

Brynäs har haft ett tufft program såhär i inledningen av säsongen, med matcher mot Frölunda, Djurgården och HV71. Man har dock klarat det bra vilket är lovande inför framtiden.

——————————————————————————————–

Luleå är, som jag skrev i mitt elitserietips, årets utropstecken hittills. Jag tror inte det räcker till en topp-4 placering men de blir en svår motståndare för alla lag. Tacka Rönnqvist för det.

Efter matchen: Brynäs – Luleå

Har haft fullt upp i helgen, men kommer här ändå med en efter-matchen rapport. Bättre sent än aldrig, va?

Lördagens hemmamatch mot Luleå var intensiv och jämn. Båda lagen visade vilja och med mr Magoo som domare så tilläts det mesta, vilket båda lagen utnyttjade. En match med slutspels-karaktär.

Luleå inledde bäst och gästernas förstakedja dominerade totalt Brynäs förstakedja i det första bytet. Detta var dock temporärt och Brynäs tog över den första perioden totalt. Man gjorde också 1-0 genom Eero Somervuori som fick ett fint pass i slottet och satte pucken efter vad som såg ut att vara en felträff.

Den rättvisa 1-0 ledningen följdes upp av X antal checking from behind från Luleås sida. Bland annat åkte Ove Molin på en open-ice checking from behind som otroligt nog inte resulterade i utvisning. Tydligen är checking from behind okej i dagens elitserie, och att det blir skador struntar man tydligen i.

Efter en hög klubba, som på reprisen såg ut att vara Granströms, fick Brynäs spela PP i 4 minuter. Detta resulterade inte i någonting, och Brynäs missade en bra chans att gå ifrån. I stället fick Luleå ett PP efter en osynlig holding på Hansen. Luleå utnyttjade sitt PP på ett bättre sätt och satte 1-1 efter ett skott från blå som passerade en skymd markström.

Hansens utvisning kom efter en situation som händer 20-30 gånger/period. Att domarna fått ungefär samma funktion som i amerikansk wrestling är allt mer uppenbart. När ett lag spelat PP så ska en spelare från det andra laget åka ut. Brynäs hade, innan Hansens utvisning och Luleås 2+2 min BP, gjort mycket fulare saker än det Hansen gjorde. Det är ingen tillfällighet att Hansen åker ut efter att Luleå spelat BP. Det är nämligen så det fungerar i dagens ishockey. Båda lagen ska ha ungefär lika många utvisningsminuter och om det ena laget spelat PP så kommer de med största sannolikhet att åka ut och spela BP kort därefter. Då domaren släppt allt tidigare i matchen, men varit tvungen att ta en Luleå-utvisning på grund av att blodvite uppstod, så hittade han snabbt en kompencationsutvisning. Patetiskt, men sett över hela matchen inte helt orättvist att Luleå fick ett PP. Förstå mig rätt, det drabbar Luleå precis lika mycket som Brynäs. Spelarna vet inte vilken nivå bedömningen ligger på och vad som helst kan tillåtas precis som att vad som helst kan leda till utvisning. När man fått en utvisning med sig så gör man bäst i att inte nudda motståndarna, för då åker man ut. Har man däremot nytt fått en utvisning mot sig så kan man göra vad som helst.

Luleå tog över i den andra perioden och dominerade precis så som Brynäs gjorde i den första. Att Brynäs inte släppte in mål berodde på en kombination av Jacob Markström, ett uppoffrande försvarsspel och ett ineffektivt Luleå. Luleå kom aldrig riktigt in på mål, så jag skulle vilja ge den största äran till hemmalagets försvarsspel.

Bortalagets spel i den andra perioden var imponerande. Man spelade som ett slutspelslag och Brynäs hade tur som inte släppte in fler mål. Spelar Luleå som i den andra perioden framöver så är man garanterat ett slutspelslag.

Trots Luleås dominans i den andra perioden så var det Brynäs som gjorde målet. I en sekvens där Brynäs spelade PP och pressade Luleå hade man förtvivlat svårt att komma till skott. När man väl gjorde det så var det Jörgen Sundqvist som stänkte in pucken via ribban från blålinjen. Ett fint skott och bra skymt av Granström. Över huvud taget tycker jag att Granström passar bra ihop med Kahnberg och Molin som är lite mer finlirare. När Nordquist kommer tillbaka så tycker jag att Granström ska gå in brevid honom och Kahnberg. Ove Molin kan bilda kedja med Hansen och Lauritzen. 2-1 var inte helt rättvist efter den andra perioden, men å andra sidan så borde kanske Brynäs ha avgjort matchen redan i den första perioden.

Den tredje perioden var den jämnaste perioden. Brynäs hade rimligtvis en defensiv taktik, men det tummades ganska mycket på det och båda lagen kom till lägen. I slutet av den sista perioden pressade Luleå våldsamt mot Brynäs mål och hade bland annat ett stolpskott. Markström fick göra några fina räddningar han också, och Brynäs lyckades hålla undan. En riktigt skön seger med tanke på hur jämn matchen var, och hur båda lagen spelade bra och fysisk hockey. Också inramningen var slutspelsmässig, med ca 7200 på läktaren. Kul!

Bäst i Brynäs var som vanligt förstakedjan. Även Grönholm gjorde en bra match, och Granström bör också nämnas. Hela laget gjorde en bra insats defensivt och som alltid var Markström bra. Egentligen är det överflödigt att nämna namn då hela laget vann en lagseger efter en kämpainsats.

I kväll möter Brynäs MoDo borta. MoDo ”måste” vinna och det blir en ytterst svår match.

Efter matchen: Luleå – Brynäs

Först och främst känner jag att jag måste nämna Djurgårdsmatchen som jag inte skrev något referat om. Tyvärr har jag haft fullt upp och inte hunnit skriva. Brynäs vann den matchen rättvist och det var en bra match. Djurgården slarvade bort flera PP vilket avgjorde matchen. Kul med mycket folk i Läkerol Arena och bra stämning.

I kvällens match mot Luleå hoppades jag, som alla andra Brynäsare, på seger. Brynäs har haft oförsjämt lätt mot Luleå på bortaplan och även om Luleå är ett mycket bra lag så har man tappat respekten något. Det är då lätt att sänka guarden och åka på torsk. Just det talade mot Brynäs.

Matchen var ganska avslagen och båda lagen spelade avvaktat. Även om båda lagen skapade endel chanser så hettade det aldrig riktigt till. Båda lagen fick billiga utvisningar med och mot sig, och det var Brynäs som utnyttjade det bäst. Luleå tog ledningen, men Brynäs kvitterade i PP genom Dixon. Assisten kom från Molin, som återigen spelar PP men numer faktiskt producerar.

Även om spelet var ganska avvaktande och avslaget så skapades det som sagt chanser. Detta ledde till att de båda juniormålvakterna fick visa vad de gick för. Anders Nilsson i Lule-målet gjorde en mycket bra match och när jag nu såg honom ”in action” så är jag inte ett dugg förvånad över att han petat Modigh.

Hur som helst så gick Brynäs ifrån i den tredje perioden. 1-1 blev 3-1 efter att numera pålitlige målskytten Jonathan Granström grötat in 2-1 direkt efter ett PP, och den ännu mer pålitlige målskytten Eero Somervuori gjort 3-1 då han tagit sin egen retur i slottet. Med sju minuter kvar kändes 3-1 mycket säkert och jag måste erkänna att jag tog ut vinster i förskott.

Det gjorde nog Brynässpelarna också. Visserligen hade Dackell ett friläge där han drog ner Luleå-målvakten, men misslyckades med att sätta pucken högt. Där hade matchen definitivt kunnat avgjorts. I stället tog Luleå ut målvakten och startade en våldsam press i Brynäs zon. 3-1 blev till 3-2 och med uttagen målvakt och spel 5 mot 5 efter en utvisning lyckades hemmalaget även göra 3-3. Slarvigt av Brynäs att tappa en trepoängare. Desto starkare var det att i sudden death avgöra matchen och ta två poäng trots Luleås upphämtning i slutet av matchen.

Jag skulle vilja säga att Luleå förtjänade poängen. Brynäs ledde visserligen med 3-1 i den sista perioden men sett över hela matchen så var det en jämn match där slutresultatet 3-3 efter full tid inte var helt orättvist. Det var inte heller orättvist att Brynäs tog bonuspoängen, då man gjorde en helt okej match.

Det känns som att Brynäs är klara för slutspel. Jag blickar uppåt i tabellen istället för nedåt. Kanske gör jag samma misstag som i dagens match?

Efter matchen: Skellefteå – Brynäs

Brynäs åkte upp till Skellefteå med grymt bra självförtroende. Efter jul är man seriens formstarkaste lag. Det var därför med stora förhoppningar som man slog på TVn för att se matchen. Tyvärr fick jag ”åtkomst nekad” på PPV och fick inte ens stå i telefonkö hos ComHem, så jag missade större delen av den första perioden. Bland annat missade jag Skellefteås ledningsmål som var ett självmål av Markström.

Målet var otur, men Brynäs spel var bara dåligt. Man skapade knappt någonting på hela matchen och det blev en ganska tråkig match. Några försökte, som t.ex. Somervuori och Dixon, men få lyckades. Hela matchen blev en besvikelse och även om Brynäs faktiskt ett tag kunde ha vänt matchen så kändes det aldrig som att de var riktigt nära.

Brynäs problem i matchen mot SAIK var att man, trots att man höll puck och spelade bra över större delen av banan, inte kom in på mål för att skapa dom där riktigt farliga lägena som leder till mål. Till exempel hade man ett väldigt svagt PP som inte resulterade i någonting.

Nej, matchen mot Skellefteå är bara att glömma. Det är synd med tanke på att man gått upp på 5e plats vid vinst. Nu är det nya tag mot Djurgården på lördag.

Efter matchen: HV71 – Brynäs

Jag missade tyvärr den första perioden mellan HV71 och Brynäs, men såg till min fasa att Brynäs låg under med 2-0 i paus när jag slog på TVn hemma. Enligt kommentatorn hade HV varit effektiva.

Den andra perioden var en riktig skitperiod av Brynäs. Det känns som att man  bara gör tillräckligt för att spela jämt. Man satsar inget framåt. Istället säkrar man bakåt och spelar enligt mallen för bortahockey, trots att man ligger under med 2-0. Innan den andra perioden var slut hade HV välförtjänt gjort 3-0 och jag började switcha runt för att se om det fanns något annat bra att se…

Den tredje perioden började ungefär som den andra slutade. Dåligt spel och ett Brynäs som inte visade vilja. Efter ungefär fem minuter in i perioden gjorde Grahnström ett tröstmål då han styrde in Nordquists styrningsskott.

Mina ambitioner att hitta något annat att se på TV fick ett abrupt slut när Ove Molin vaknade till liv efter en tam säsong hittills. Molin hittade Kahnberg med en diagonalare från egen zon som friställde den forne skyttekungen. 3-2 var ett faktum och det såg ut att bli match av det här trots allt.

Efter 3-2 målet fick Brynäs vittring på poäng och vaknade till liv på allvar. Man började jaga kvittering och etablerade tryck i HV’s zon. Även hemmalaget började känna sig hotade och var tvungna att skärpa till sig. Båda lagen började spela bra hockey, och Brynäs såg ut ungefär som man brukar göra på hemmaplan.

Efter att ha fått ett PP så visade Ove Molin mig varför det ibland är bra att han spelar i numerärt överläge. Trots att produktiviteten för Molin i PP kan avrundas till noll så kan han faktiskt blixtra till då och då. Nu stod han för en mycket bra framspelning till Järnkrok, som gjorde sitt första elitseriemål och 3-3 i matchen. Kul för både Molin, Järnkrok och Brynäs!

HV pressade på de sista minuterna i matchen, men Brynäs lyckades hålla ut. I sudden death var det dock HV som var det bättre laget, och de kunde knipa två poäng. Även om deras mål såg väldigt tveksamt ut (spelare i målgården ungefär 2-3 gånger i samma byte samt vid målet då jag tror pucken vände i målgården) så var deras vinst välförtjänt. Som Brynäsare kan vi vara glada med att Brynäs tog ett poäng och håller ifrån lagen därunder.

Bäst i Brynäs var Ove Molin och Eero Somervuori. Även Järnkrok ska ha en eloge som ännu en gång gjorde en bra match. Hade han fått chansen från början av säsongen hade han antagligen varit i Canada och spelat JVM just nu. Läck var som vanligt stabil, även om jag som sagt missade den första perioden. Sundström var riktigt bra på backen idag, och Hietanen tar ett stort ansvar som vanligt.

Vinst mot MoDo på måndag är nästa ett måste. Vinst där och det känns riktigt bra inför slutspelsstriden. ”Foppa” fick tydligen utgå efter värmningen idag, och jag hoppas att han inte kan vara med på måndag. Senast ”Foppa” spelade mot Brynäs så såg Brynässpelarna rädda ut och de vågade inte gå på när han hade pucken. Nu vann MoDo stort även utan ”Foppa” idag, men det känns ändå som att Brynäs har favoritskapet inför måndagen. Inte minst med tanke på vilket bra hemmalag man förvandlats till.

Riktigt tråkigt var att Sundqvist fick utgå idag efter att fått en skridsko i ansiktet. Det sista Brynäs behöver är ännu en backskada, och då speciellt på Sundqvist som är en oerhört nyttig spelare. Sundqvist är hård och spelar antagligen nästa match.

Efter matchen: Brynäs – Linköping

Brynäs tog ikväll emot Linköping, och om jag ska vara ärlig hade jag inga stora förhoppningar på vinst. Jag hoppades att Brynäs skulle spela ett bra försvarsspel, hålla siffrorna nere och knipa en poäng eller i bästa fall ta en trepoängare genom uddamålsvinst. Så blev det inte.

Jag skulle vilja summera de första två perioderna av matchen som ett ställningskrig. Spelet var jämt och det kändes inte som att något lag riktigt tog tag i taktpinnen. Både lagen visade dock goda intentioner och satsade offensivt. Det var därför rättvist att lagen fick ungefär lika många målchanser, och även mål, var. 1-1 efter första och 2-2 efter den andra perioden var fullt rättvist, och det lutade mot att även den sista perioden skulle sluta oavgjord. Det var främs Granström i Brynäs som klivit fram med mål, tufft spel och vilja. Kanske var det på grund av den felaktiga utvisning han åkte på när en LHC spelare av misstag slår en lagkamrat i ansiktet med klubban och Granström åker ut för det.

Dock ville hemmalaget annat. I den sista perioden flyttade Brynäs upp sitt spel och spelade riktigt bra. En stor skillnad från förut var att man gick på mål och därför lyckades göra mål på flygande anfall och returer. Dixons 3-2 kom på en retur, och 3-2 målet, av den evigt kämpande Sundqvist, var ett ännu ett bra exempel på det. Somervuori kom i ett ganska dåligt skottläge på kanten men valde att ta avslut. Sundqvist störtade på mål och fick returen på bladet. Det här är någonting som Brynäs saknat tidigare. Visserligen har Somervuori ofta tagit avslut hela säsongen, men meningen med avslut ur dåliga vinklar är att det kan skapa retur och målchans. Det har inte riktigt utnyttjats – förän nu. Fler än Dixon har nu upptäckt att det lönar sig att gå på mål. Brynäs spelade PP när 4-2-målet gjordes, men det kom som sagt i ett flygande anfall.

När gästernas Zackrisson gjorde 4-3 i en tilltrasslad situation där jag trodde Läck hade kontroll på pucken, blev det match igen. Linköpings hopp släcktes dock snabbt när Dizon återigen målade och satte 5-2. För mig var matchen avgjord där. LHC fick några PP, och lyckade skapa åtmindstonde en riktigt farlig chans. Som sista utpost gjorde Läck dock återigen en riktigt bra match och räddade Brynäs när man behövde det. I stället kunde Dackell avgöra matchen i öppen kasse för andra hemmamatchen i rad. Denna gång inte med en lobb, men med ett distinkt skott från ungefär halva plan efter lite grötande vid rödlinjen.

Brynäs vinst var välförtjänt, men Linköping var för det inte mycket sämre än hemmalaget. De två första perioderna var mycket jämna och hade inte Eddie Läck räddat Brynäs när man behövde det så hade det kunnat sluta oavgjort eller med förlust. Det känns riktigt bra att Läck har klivit fram som han gjort. Inte bara för den här säsongen, men även inför nästa säsong då Markström av allt att döma drar över till NHL.

Bäst i Brynäs var förutom Eddie Läck även Granström, Dixon, Hietanen, Somervuori, Sundqvist och Lauritzen som ofta är bra mot sitt gamla lag. Även Sundström bör nämnas, som växer in allt mer i sin roll som back. Jag tycker också att de många unga spelarna gjorde mycket bra insatser. Löv, som i och för sig blivit rutinerad på Elitseriespel nu, kändes stabil idag och Järnkrok slet på som vanligt. Även Wännerström och Rhodin gjorde bra insatser när de  spelade.

”Experterna” skriver att Brynäs vinst är en jätteskräll, men jag håller inte med. I och för sig är det väll som Rollo skriver, att det var de fattiga mot de rika, men ett lag kan inte vinna jämt. Bara för att det gått riktigt bra för Linköping så betyder inte det att de kan förlora eller ha en dålig dag. Samtidigt har Brynäs blivit riktigt svårslagna på hemmaplan.

Jag vill återigen gotta mig i att jag förutsedde att Brynäs var på gång. Anledningen till att jag trodde det var att målskyttet lossnat för Somervuori, och Kahnberg verkade vara på G. Nu har det i och för sig gått trögt för Kahnberg, men Somervuori har klivit fram riktigt bra, samtidigt som spelare som Dixon och Granström vuxit in i säsongen. Målskyttet har varit problemet, och är nu nyckeln, till trepoängare och precis som tidigare är försvarsspelet med en bra målvakt längst bak grunden i laget.

Efter matchen: Brynäs – Frölunda

Äntligen är Elitserien igång igen efter ett uppehåll av meningslöst landslagsspelande med ett Svenskt B-lag som åker till ett annat land och förlorar betydelselösa matcher.

Såhär på annandagen tog Brynäs emot Frölunda i vad som innan matchen såg ut att vara en mycket svår match. Frölunda har på papperet ett mycket bra lag och har bland annat petat spelare som Nordquist och Kahnberg. Det bör också nämnas att gamle Brynäsaren Johan ”Honken” Holmqvist vaktar Frölundas mål. ”Honken” kommer jag främst ihåg från -99 då han var mycket bra i finalserien mot MoDo. Hans spagat-räddning på en av Sedinarnas friläge i den sista och avgörande finalmatchen var mycket avgörande och jag har faktiskt en tavla hemma med just detta som motiv.

Brynäs öppnade matchen starkt men blev tillbakatryckta i några sekunder. Efter det gick det snabbt. Brynäs gjorde både 1-0 och 2-0 efter vad jag kan tycka var svags försvarsspel av Frölunda. Jag tyckte lite synd om ”Honken” när Frölunda tappade puck bakom mål och Brynäs tilläts spela fram till fristående spelare i slottet. 2-0 var just därför välförtjänt och det blev en riktigt rolig inledning för oss Brynässupportrar.

Efter detta höll Frölunda mest puck utan att komma till lägen. När de väl kom till avslut så stod Läck som säker sista utpost i Brynäsmålet. 3-0 kom efter skott från Andersén där Nordquist lyckades peta in returen. 3-0 stod sig perioden ut och det såg mycket lovande ut för resten av matchen. Även om Brynäs inte dominerat så hade man varit effektiva och inte släppt till allt för klara lägen bakåt.

Den andra perioden blev ett ställningstagande med många gruff och utvisningssituationer. Båda lagen drabbades av en halvblind domare som släppte det mesta och hittade utvisningar i tveksamma situationer. I den första periodens sista minut förföljde Joel Lundqvist Andres Dackell efter att ha tacklat Brynäsaren i huvudet. Tydligen uppskattades inte att Dackell tog emot tacklingen med huvudet utan han skulle också få slag och slashingar. Domaren åkte brevid som en mr Magoo-typ. I början av den andra gav Dixon igen på Lundqvist med ett par crosschecking utan att denna gjorde något. Då åkte istället båda ut. Parodi.

Spelet i den andra perioden var säkert. Brynäs skapade inte många klara chanser men hade bra spel och ett stabilt försvarsspel. Återigen visade Läck sig säker i målet och släppte inget förbi sig. En annan detalj som gjorde mig extra imponerad av just Eddie Läck var att han sällan släppte returer. Mycket viktigt för Brynäs att Läck klev fram och visade att han kan vinna matcher åt Brynäs när Markström är borta.

Den här matchen behövde inte Läck vinna åt Brynäs. Även i den andra perioden var Frölunda allmänt lamt och verkade inte ha något grundspel att falla tillbaks på. Man slarvade ofta i försvaret och förlitade sig på den individuella skickligheten i anfallsspelet. Utan att vara vidare insatt i Frölunda så kan jag tycka att Dahlén borde avgå. När man har det lag som Frölunda faktiskt har på papperet, så måste man ha en tränare som kan utnyttja det. Nu skulle jag vilja säga att Frölunda klarar sig ovanför slutspelssträcket tack vare den individuella skickligheten. Skulle Dahlén coacha ett lag som Brynäs skulle man antagligen ligga hjälplöst sist.

Den andra perioden slutade som sagt 0-0 och ställningen var därför 3-0 även inför den sista perioden.

I den sista perioden hände der saker. Förutom att det griniga spelet fortsatte, vilket antagligen gagnade det ledande laget dvs. Brynäs, så blev det även mål. Frölunda fortsatte sitt skakiga försvarsspel och satsade samtidigt mer på offensiven. Väldigt tidigt gjorde gästerna 3-1 vilket gjorde matchen mer öppen och fick mig som Brynässupporter att bli lite orolig. Dock kom aldrig någon genomklappning, utan Brynäs fortsatte spela stabilt samtidigt som Frölunda tog dumma utvisningar. I stället gjorde Brynäs 4-1 efter ca 15 minuter av perioden genom Lauritzen som vann puck bakom mål efter aggressiv forechecking i PP och helt ostörd kunde gå in framför mål och lägga in pucken bakom en ”Honken” som måste sakna Tuulola, Melkersson och de andra backarna i Brynäs -99 lag.

Matchen slutade 5-2 efter att Frölunda reducerat och Dackell lobbat in pucken i öppen kasse.

Det avgörande för den här matchen var helt klart att Brynäs fick en bra inledning. 3-0 i första kan knäcka många lag, och speciellt ett lag som kritiserats så hårt som Frölunda. ”Honken” tog visserligen bara 10 av 14 skott, men kan inte lastas för något av målen. Istället kan sägas att Brynäs var effektivt, och Frölunda släppte alldeles för klara lägen. Dock överglänstes han av Eddie Läck som var Brynäs bästa spelare. Hela Brynäs ska ha en eloge för sin insats, men Läck tillsammans med Dixon, Somervuori, Dackell, Hietanen, Andersén och Granström ska ha extra beröm. Sundström spelade back och gjorde som back en ganska svag insats, men han ska ha en eloge för att han går in och ändå håller en relativt hög klass trots att han är center/forward i vanliga fall.

Nu känns det som att Brynäs hittat målet, och man kan känna sig bakåt trots tunga backskador och Markström i JVM. Jag hoppas på en rolig tid innan slutspel, där Brynäs såklart ska finnas med!

Efter matchen: Södertälje – Brynäs

Södertälje – Brynäs var en så kallad sexpoängsmatch. Brynäs jagar förvisso slutspel, men Södertälje ligger på kvalserieplats och skulle vid eventuell vinst slåss med Brynäs om den inte så åtråvärda placeringen.

Som Brynässupporter såg jag positivt på den här matchen. Brynäs har precis spöat Skellefteå med 6-0 och ska vinna mot Södertälje om man ska ha i slutspelet att göra.

Den första perioden började lite trevande från båda lag. Spelet svajade och chanser byttes. De båda målvakterna, Markström och Bjurling, gjorde stabila insatser och släppte inte in några onödiga mål. Det var dock Bjurling som fick ge sig först. Somervuori, som kommit igång på allvar, passade fram Dackell som sköt ett skott som Nolander styrde in. Alltså en styrning och inget att lasta Bjurling för. Som Brynäsare är jag naturligtvis nöjd att någon går på mål, även om det är en back som gör det. 1-0 till Brynäs stog sig perioden ut.

Brynäs inledde den andra perioden starkt och Södertälje drog ganska snabbt på sig ett par utvisningar. Till min stora förvåning så spelade Ove Molin PP i den första perioden, med ett ineffektivt PP som resultat. I den andra perioden återgick man till de formationer som spelade PP mot Skellefteå, med framgång. I PP placerar sig Somervuori ofta i slottet för att försöka hitta yta. Den här gången gjorde han det och blev framspelad av Lauritzen och Hietanen. Somervuori, som har ett rappt skott, fick en liten felträff som ställde Bjurling och 2-0 var ett faktum.

Brynäs ledning såg mycket stabil ut i den tredje perioden och Södertälje var aldrig riktigt nära. Man hade i och för sig några riktigt bra chanser, men Markkström var omutlig. Efter att Brynäs spelade PP så kontrade dock Södertälje in 1-2. Det var ett ganska löst skott från blålinjen som letade sig in under en oskymd Markströms arm. En riktig målvaktstavla av en annars så säker Markström.

De sista minuterna bestod av ett Södertälje-tryck, men jag tycker aldrig de var riktigt nära. De hade i och för sig pucken i offensiv zoon men kom inte till avslut annat än utifrån. I de lägena har jag tur som Brynäsare – jag kan lita på att Markström håller tätt.

Slutresultatet 2-1 till Brynäs var helt rättvist. Brynäs var det bättre laget och hade ett mer vårdat spel. Som en reflektion kan jag också säga att Brynäs hör hemma ovanför Södertälje, och att Södertälje nog får svårt att undvika kvalserien.

Bäst i Brynäs var Markström, Somervuori, Dackell, Dixon och Lauritzen. Kahnberg var också en av de bättre men kommer inte riktigt till. Han spelar bra i offensiv zon men när han närmar sig kassen så stämmer det inte riktigt. Jag hoppas att det lossnar för honom så som det lossnat för Somervuori. Då blir Brynäs riktigt farliga för alla lag i ett eventuellt slutspel.

Efter matchen: Brynäs – Skellefteå

Ikväll är man nöjd som Brynässupporter. Brynäs krossade SAIK med 6-0. Men nu tar vi det från början…

Matchen inleddes tempostarkt och det märktes att Skellefteå spelade med självförtroende. Tighta situationer i försvarsson resulterade inte i rensningar eller sarg-ut, utan löstes med finess och ett rappt passningsspel. Skellefteå såg riktigt starka ut och det såg ut att bli en tuff match.

SAIK öppnade som sagt starkt, och dessutom offensivt. Gästerna var närmast ett ledningsmål men Brynäs stretade emot bra och etablerade spel i anfallszon då och då. 1-0 till Brynäs kom efter en kontring och tilltrasslad situation vid mål där jag tror att Lauritzens skott på något sätt letade sig in. Vid ett annat sådant tillfälle snurrade Somervuori runt på ett bra sätt och spelade fram Kokko mitt framför mål. Istället för att ta avslut, som Hadelöv var helt med på, så passade Kokko bakom ryggen till Dackell som satte 2-0 vilket också blev slutresultatet efter den första perioden. Inte helt rättvist men som Brynäsare så vet man ju att det är målen som räknas.

I den andra perioden trodde jag att SAIK skulle ligga på hårt för reducering. I stället vek man ner sig och tillät Brynäs ta över matchen. Men med det ska ingen cred tas från Brynäs, som spelade bättre än på länge. En stor skillnad i matchen mot Skellefteå jämfört med tidigare matcher var också att man gjorde mål på en del av sina chanser. Efter den andra perioden var ställningen 4-0 och det var helt välförtjänt, även om ett av målen kom efter en SAIK-utvisning som såg ruskigt tveksam ut.

Den tredje perioden såg ut precis som den andra perioden: Brynäs dominerade och Skellefteå såg ut att vänta på att machen skulle ta slut. Brynäs dominerade och spelade grymt bra i power play. Man gick ifrån till 6-0 och fokuserade sen på att hjälpa Markström hålla nollan – vilket lyckades.

Nyckeln till vinsten mot Skellefteå var ett bra försvarsspel i den första perioden när det behövdes, och ett bra power play. Markström spelade bra i mål och när han släppte returer fanns Brynäsare där.

Power Play var av absoluta toppklass i matchen mot Skellefteå. En stor anledning till det tror jag är att en ändring gjordes som jag länge efterlyst. Ove Molin utgick med illamående efter den första perioden vilket tog bort den största PP-bromsklossen för säsongen (detta är alltså vad Aftonbladet kallar ”Paniktaktiken”). Allt för ofta går PP ut på att Ove Molin håller puck. Nu spelade kedjan Dackell-Dixon-Somervuori och Kahnberg-Nordquist-Silfverberg PP och de gjorde det mycket bra. Det syns att Nordquist blir nyttig i PP framöver, och jag hoppas att Czarnecki nu inser att det är dessa formationer som ska spela PP. Även Kahnberg (som gjorde ett av målen) var på spelhumör och Silfverberg gjorde två mål. Det bevisar, tycker jag, att de ska fortsätta spela PP. Kedjan med Dackell-Dixon-Somervuori var även dom giftiga och stod bakom två av målen från Dixons klubba.

Bäst i Brynäs idag var Markström, Kahnberg, Dixon, Somervuori, Nordquist och Sundström. Egentligen skulle jag vilja säga att hela laget spelade bra. Fortsätter man spela så här så är slutspelsplatsen ett faktum.

Lite små notiser:

Brynäs har inte vaccinerat sig, och nu verkar det som att Bertilsson kan ha fått influensan. Synd, men jag förstår att man inte vill vaccinera hela truppen mitt i säsongen med tanke på de biverkningar man kan få.

Aftonbladet ältar spelare i målgården vid ett mål som Djurgården släppt in. När såg man såna bilder när något annat lag släppte in ett liknande mål? För det händer väll i ungefär var och varannan omgång.

Popovic käftade med HV71s ”slipshuliganer”. Det är skandal att de ”supportrarna” inte blivit portade, eller i alla fall förflyttade inom, HV:s hemmaarena. Att HV71 som klubb tillåter supportrar att sitta och spotta på motståndare är löjeväckande och får dem att se ut som ett gäng pajaser. Hockeyligan borde bötfälla HV71 som man gör i t.ex. fotbollen, så händer det kanske saker. Varje gång jag läser om det får jag lust att åka ner till Jönköping och göra samma sak på de så kallade supportrarna. Riktigt, riktigt dåligt av HV71.