Elitserien 2011/12 – en sammanfattning

Brynäs tog guldet och allt är som det ska ;-). I de nästkommande inläggen kommer jag att göra efter-säsongs-analyser av Elitserien (nedan), Brynäs slutspel, Brynäs trupp och några andra ämnen som jag hoppas att mina läsare tycker är intressanta.  I listan nedan har jag utgått från slutplacering i Elitserien.

Luleå

Luleå har gått från klarhet till klarhet i seriespelet. Redan förra året visade Rönnqvist att hans hockeyfilosofi räcker långt även i Elitserien och i år följde man upp genom att vinna hela serien. Många kritiserade Luleå för att spela tråkig hockey, men jag håller inte med. Luleå spelade med hög fart och intensitet , speciellt i spelet utan puck. I de matcher jag såg Luleå spela (exklusive slutspel) så låg man tätt på motståndarna och gjorde det riktigt jobbigt för dem. För att Luleå ska kunna ta nästa steg behöver man utveckla sitt offensiva spel. Det är svårt att vara kreativ när man är väldigt styrd och kanske borde an lätta på det defensiva tänket i spelet med puck för att producera bättre framåt. Hur som helst så tyckte jag att Luleå var ett roligt lag att se, men jag förstår att dom som går på hockey för att se mål inte tyckte det.

Skellefteå  AIK

Skellefteå gjorde återigen en bra säsong och visade att fjolårets topp-placering inte var någon engångsföreteelse. Trots att man tappat tunga namn inför säsongen så gjorde man några smarta värvningar och satsade, precis som Brynäs, på ett gäng unga spelare. Som Brynäsare gläds jag framförallt åt att Joacim Ericsson gick in och tog förstaspaden i SAIK. I Skellefteå måste jag ge beröm åt Anders Forsberg som sedan han kommit till laget gjort dem till ett topplag. Skellefteå föll till slut på på målsnöret och gav bort SM-Guldet i de första SM-finalerna. Ingen av de stora stjärnorna klev egentligen fram och SAIK var en statist i Brynäs SM-guldssaga. Har man lite tur med skador, målvaktsspelet och motstånd (ingen Silfverberg) så kan man knipa guldet nästa säsong. Det är dock oklart om Jocke Ericsson blir kvar och då är frågan om Hadelöv är målvakten som kan vinna guldet till Skellefteå…

HV71

HV71 är alltid bra. Det spelar ingen roll om halva laget anses vara föredettingar, andra halvan är skadade och ersättarna kommer direkt från juniorlaget. HV71 är starka. Efter en svag säsongsinledning som berodde på den tragiska bortgången av Stefan Liv mitt under försäsongen så kom HV tillbaka och knep hemmaplansfördelen i kvarten. Där tog det stopp mot ett lag med liknande organisations- och lagstruktur, nämligen Färjestad. Faktum är att Davidsson, Petrasek & co inte är lika bra som de en gång varit, men faktum är också att HV71 är ett av Elitseriens rikaste lag och har råd att värva klass-spelare. För mig har det känts som att medelåldern är lite väl hög och pondusen som man en gång haft har börjat försvinna. Kanske var säsongen ett mellanår för HV men den gyllene generationen börjar bli gammal och föreningen måste hitta en riktning för att ha någonting att luta sig tillbaka på när kontinuiteten med den gyllene årgången inte längre är nyckeln till framgång. HV var visserligen på gränsen till semifinal, men med HV71-ögon så är det ett misslyckande.

Brynäs

Brynäs är såklart säsongens framgångssaga. Efter år av harvande i botten av tabellen och kvalseriespel så har man de senaste åren byggt upp en framgångsrik förening. Den ungdomssatsning som startade för ett flertal år sedan bär nu frukt och Brynäs har blivit en stabil förening. Brynäs säsong går jag dock in på närmare i framtida inlägg.

Frölunda

Frölunda startade säsongen mycket bra och visade sig snart vara närmast oslagbara på hemmaplan. Efter år av spenderande så har Göteborgarna äntligen börjat tänka när de värvar och har i år satsat på att ha en hög andel spelare med Frölunda-hjärta. Förre säsongens Brynäsare, Magnus Kahnberg, är en av de Frölundaspelare som fått en nytändning och presterat mycket bra i vinter. Med tanke på de senaste säsongerna ser jag säsongen som ganska lyckad. Man förlorade trots allt mot mästarna och gav dem en match. Tyvärr för Frölundas del så lade ”Kenta” för mycket fokus på domarna i slutspelet vilket tog fokus från lagets spel. Kentas grinande efter varje domslut talade om för hans lag att han inte trodde på dem. Agerandet sade laget att de inte kunde vinna utan hjälp från domare. Tyvärr har även efterhandsdiskussionen för Frölundasupportrars del handlat om domarinsatsen trots att man egentligen inte var nära att slå ut Brynäs. Om också lagledningens analyser går ut på samma sak så blir det ingen förbättring till nästa säsong och därmed ingen semifinal.

Färjestad

Precis som HV71 så är Färjestad ett ständigt topplag. När man tappar topp-spelare så ersätts de nästan uteslutande av andra topp-spelare. I år gjorde man dock ett stort misstag – man värvade Niklas Czarnecki. Czarnecki har tidigare tränat ”underdogs” som ofta överpresterat på grund av en tight defensiv och bra kämpaglöd. När Czarnecki kom till Karlstad så tog han över ett lag som ska föra matcher och spela en offensiv hockey. Det visade sig direkt att dessa två hockeyfilosofier inte går ihop och Färjestad hade stora problem i sitt offensiva spel. Trots bristande produktion så förlorade man bara ett fåtal matcher, men firma Rundqvist/Loob fick ändå nog. I slutändan slutade man på samma position som man hade när Czarnecki fick sparken, och sanningen är nog att Czarneckis ishockeyfilosofi inte alls passar sig i Färjestad. Men det är också ett faktum att säsongens upplaga av Färjestad inte är lika bra som föregående års och det var därför logiskt att man ”endast” nådde semifinal. I kvartsfinalen stod FBK för en riktigt stark vändning mot HV71, men när semifinalerna inleddes visade det sig snart att Brynäs var snäppet bättre.

AIK

AIK har precis som föregående år levt på fyndvärvningar och Viktor Fasth. Ni som följt Brynäsbloggen ett tag vet att jag skrev mycket om Gynge när han tillhörde Brynäs och tyckte att man borde satsa på honom, men det tog några år innan Gynge på allvar slog igenom i Elitserien. Nu var han en av de värvningar som hjälpte AIK till slutspel och där återigen skrällde. För i slutspelet slog man, precis som förra året, ut seriesegraren som i detta fall var Luleå. I längden visade det sig dock, precis som förra året, att AIK inte riktigt räckte till. Man har en av Elitseriens bästa tränare och en av seriens bästa målvakter, men det krävs en större bredd för att ta guld. Säsongen 12/13 kommer både Melin och Fasth vara borta och då tror jag att AIK kommer få det väldigt svårt. Men det är ett helt annat blogginlägg…

MoDo

Efter förra säsongens fiasko så fick MoDo, med Markus Näslund i spetsen, bygga nytt. Samuelsson och Tellqvist värvades och MoDo sökte före detta NHL-spelare för fullt. Det räckte hela vägen till slutspel vilket får ses som ett fall framåt. I slutspelet hade man ingen chans att avancera, men med tanke på att säsongens MoDo var ett nybygge så tycker jag ändå att de kan vara nöjda med sin säsong. Lite oroande är det att man verkar bygga nytt även inför nästa säsong, men det kanske tar ett par år att hitta ett vinnande koncept. Jag tycker att MoDo ska satsa hårdare på sin ungdomsverksamhet, som har varit deras stora konkurrensfördel de senaste 20 åren, och på så sätt bygga från grunden. Jag är också väldigt skeptisk till Samuelsson som tränare eftersom han har ett transatlantiskt synsätt på hur hockey ska spelas. Den filosofin har tidigare visat sig ineffektiv på stor rink, och om man ser till vilka lag som klarat sig bäst den här säsongen så har det varit spelande lag som håller puck.

Växjö

När Växjö gick upp i Elitserien så trodde jag precis som många andra att de skulle bosätta sig i botten av tabellen. Säsongen startade precis som för många andra nykomlingar med en tidig formtopp som någon form av eufori efter avancemanget, för att sedan ha en nedåtgående formkurva. Växjo har dock värvat bra och varvat smarta värvningar med dyra toppspelare. Det verkar som att man haft en väldigt stark ekonomi, vilket ofta krävs när nykomlingar vill kontraktera topp-spelare. I slutändan räckte det inte riktigt till slutspel, men jag tycker ändå att det är starkt att som nykomling hamna i ingenmansland. Det brukar inte vara ett långsiktigt koncept att satsa på dyra värvningar som i många fall är halv-chansningar, men om Växjö kan få en viss kontinuitet och ett par toppspelare som stannar mer än en säsong så kan man etablera sig i Elitserien.

Linköping

Linköping är ett av årets bottennapp. Hlavac och Hlinka presterade inte som de har betalt att prestera och då var det nära att gå åt h-vete. Linköping är till stor del ett köpelag men har på senare år också haft en framgångsrik juniorverksamhet. Kanske kan man bygga vidare på detta. Lite roligt tycker jag att det är att ”de fyra stora” inte längre är självklara slutspelslag och att världsordningen, i Elitserien, håller på att skrivas om.

Djurgården

Djurgården är tveklöst årets stora besvikelse. Inför säsongen tippades stockholmarna bli ett topplag och när säsongen var slut så hade man åkt ner i Allsvenskan. Det är en stor skräll och egentligen oförståligt när man ser till lagets trupp. När Djurgården blev klara för kvalserien så trodde jag och många andra att man skulle dominera och visa vilken stor skillnad det är mellan Elitserien och Allsvenskan. Det måste ha låst sig helt, psykiskt, för spelarna och då slutade det som det gjorde. Kanske beror det på den höga medelåldern och att många ur-Djurgårdare inte presterat som förväntat, men sanningen är att man var nära att slippa kvalserien och att en dålig säsong avslutades med en urusel kvalserie. Nu får Djurgården ta nya tag i Allsvenskan och numer är Färjestad och Brynäs de enda Elitserielag som alltid startat i Elitserien. Jag tippar att DIF är tillbaka i svensk hockeys finrum om 1-3 år. Å andra sidan är det vad många sagt om Leksand.

Timrå

Timrå påminner mycket om AIK och Växjö. Man har till stor del förlitat sig på dyra utländska värvningar som varit lite utav chansvärvningar. I år hade man stora ekonomiska problem och hade därför bara råd att värva någon enstaka namnkunnig spelare. Det räcker inte, och precis som alla ”experter” tippat så blev Timrå sist i Elitserien. Personligen anser jag att det till stor del beror på att man kört budgetvarianten på sin målvaktsuppsättning. Målvaktspositionen är så viktig att två tveksamma målvakter kan vara dödsstöten för ett dåligt lag och så var även fallet för Timrå. I slutändan klarade man sig kvar på grund av att man kunde fokusera på sin uppladdning på Kvalserien ganska tidigt och för att skillnaden mellan Elitserie och Allsvenska lag är ganska stor. Ett bottenlag i Elitserien, som Timrå, håller väldigt hög Allsvensk standard. När lag som Djurgården åker ur så är det snarare av psykologiska anledningar. Med tanke på sina ekonomiska problem så lär Timrå bli ett bottenlag även nästa säsong men med en starkaremålvaktssida så kan man, om puckarna studsar rätt väg, slippa ännu en kvalserie.

 

Glöm inte att prenumerera på bloggen via e-post här till höger. Då får du ett e-postmeddelande när ett nytt inlägg publiceras. Det går även bra att följa Brynäsbloggen på twitter, också här till höger, så ser du även där när ett nytt inlägg skapas.

Kvalserien avgörs!

Idag har jag sett en rolig final mellan Skellefteå och Färjestad. Kul att matchen var jämn, och kul att Skellefteå vann. Nu hoppas jag att det hettar till ännu mer så att även vi som inte har vårt favoritlag i finalen får se bra matcher. Noterbart från slutspelet är även att Färjestad ännu inte förlorat under ordinarie tid. Kvällens förlust var lagets andra och även den första (mot Brynäs) kom i sudden death.

I morgon (fredag) ser jag fram emot en jämn och stenhård match mellan MoDo och Södertälje. Som tidigare nämnt så hoppas jag att MoDo klarar sig kvar, men vinnaren av morgondagens match förtjänar sin plats oavsett vilka det blir. Riktigt kul att kvalserien avgörs i den sista matchen så här. Som hockeysupporter är det ett måste att se matchen.

SM-final och Kvalserie

Nu har jag varit inaktiv ett bra tag här på bloggen. När Brynäs åker ur så är det inte lika roligt att skriva. Men jag har lovat mig själv att ta mig i kragen och följa silly season noga. Det kan behövas med tanke på att Gävle-tidningarna bara skriver om rykten/spelare efter att de bekräftats av Brynäs (känga utdelad).

Just nu sitter jag och tittar på SM-finalen mellan Färjestad och Skellefteå. Det är ingen hemlighet att jag hoppas att Skellefteå vinner. Anledningarna till det är flera: Färjestad spelar fulast i Elitserien. Färjestad gnäller mest i Elitserien. Rickard Wallin, som egentligen är en bra spelare, ägnar större delen av tiden till att spela fult, gnälla, filma och håna motståndare. Samtidigt vore det kul om SAIK vann SM-guldet med tanke på att det var 33 år sedan det senast hände. Skellefteå är en anrik klubb som gjort en seriös ungdomssatsning och visar att man kan nå långt även om man inte är ett av dom 4 självutnämnda ”storklubbarna”.

Tyvärr ser det ut som att Skellefteå förlorar den första matchen. I skrivande stund är ställningen 3-1 och även om en vändning är möjligt så ser det inte ut som att det ska gå vägen. Men vi får väll se…

Lägg förresten märke till att Brynäs är det enda laget som hittills slagit Färjestad i årets slutspel.

Även kvalerien är hyperintressant. Faktiskt skulle jag vilja säga att den är mer intressant än SM-finalerna. Växjö är klara för Elitserien. Det är kul. Växjö har satsat långsiktigt och byggt sitt lag klokt. Inför nästa säsong har man planerat ett arenabygge och Elitserieplatsen kommer därför väldigt lägligt. Vi får se vad de kan hitta på i Elitserien.

All ära åt Växjö, men en stor anledning till att man säkrat Elitserieplatsen med 2 matcher kvar att spela är att Elitserielagen floppat ordentligt. Södertälje och MoDo har inte varit Elitseriemässiga och det lag som åker ur får faktiskt skylla sig självt. När Elitserielag kommer till kvalserien så bör de dominera och vid poängförlust ha otur eller dålig utdelning. MoDo och Södertälje visar inte den pondus som jag hade förväntat mig och liggter därför dåligt till. Nu ser jag fram emot en avgörande match mellan de två forna Elitserielagen. Jag tror och hoppas att MoDo klarar sig kvar. MoDo är ett Elitserielag även om de inte spelar som ett. Laget är anrikt och hör helt enkelt hemma i Elitserien. Tyvärr, för deras del, så är det inget som Södertälje kommer att ta hänsyn till på fredag. Södertälje har å andra sidan pendlat upp och ner mellan serierna och kommer med stor sannolikhet att återfinnas i kvalserien även nästa år, oavsett om man spelat Elitserie eller Allsvenska.

Inom kort så kommer jag att sammanfatta Brynäs slutspel och seriespel i två olika inlägg. Jag kommer och att göra ett inlägg där varje spelare analyseras och betygssätts samt skriva om silly season.

Pinsamt, Brynäs!

Idag skämde Brynäs ut sig när man blev totalt krossade av MoDo i Ö-vik. Brynäs bjöd inte upp till kamp och var skäret efter i alla situationer. Jag tänker inte infoga en video med highlights den här gången – det vore bara pinsamt.

Brynäs formsvacka började under JVM då man förlorade flera bra spelare till landslagsspel samtidigt som Hockeyligan intensifierade matchprogrammet. Formsvackan håller i sig och ikväll fick man alltså storstryk mot MoDo.

Brynäs största problem är naturligtvis att man är i en formsvacka. Formsvackor är psykiskt påfrestande och ofta svåra att ta sig ur. Att formsvackan började på grund av JVM och Hockeyligans idiotiska matchning under turneringen är såklart irriterande, men det ämnet känner jag att jag har ältat tillräckligt.

I kvällens hockeykväll diskuterade Renberg och Wikegård lagens satsning på unga spelare. Renberg menade att lagen är för fega och låter ”gamlingarna” spela mer, i avgörande situationer osv. Wikegård kontrade då med att de unga spelarna måste förtjäna sina chanser. Mycket intressant diskussion med bra åsikter av de båda. I Brynäs fall så har man flera unga spelare. Dessa unga spelare har också, i de flesta fall, gjort sig förtjänt att få spela mer. När en spelare som Jernkrok eller Rohdin är flera nivåer bättre än lagets förstecenter och ändå får mindre speltid så är någonting fel i ledarskapet.

Nej, idag var Brynäs inte ett dugg hungriga. Man behöver få tillbaka hungern och kämpaglöden. Det kan man göra genom att matcha de unga spelarna mer.

Jag har redan gått igenom hur jag tycker att Brynäs ska formera sig, men jag gör det igen:

Målvakt: Här tycker jag matchningen känns godkänd. Greiss är förstemålvakt och Svedberg en bra andremålvakt.

Backar: Även här tycker jag matchningen är ok. Clarke är visserligen mycket sämre än man hade hoppats, men det känns som att Czarnecki matchar det material han har på rätt sätt.

Forwards: Här begås de största tjänstefelen. Brynäs förstakedja är inte slagkraftig och jag undrar ibland om Hansen skulle vara en bra allsvensk center eller om det är en för hög nivå för honom. Här behövs stora förändringar. Jag föreslår konstellationerna:

Kahnberg – Nordquist – Lauritzen
Den här kedjan har funkat hyffsat även om Kahnberg är under isen. Sätt upp dessa lite mer rutinerade herrar till förstakedjan och sätt press på dem. Visa att det är de som ska leda laget genom att göra dem till uttalad förstakedja och den kedja som ska vinna matcher åt Brynäs.

Rödin – Larsson – Dackell
Larsson visade i JVM att han är en mycket bra center. I Brynäs är han ytterforward i den kedja som får spela 5 minuter/match. In med Larsson på centerpositionen och bänka Hansen. Allt annat är galenskap. Den rutin som Hansen tillför i laget behövs inte när Nordquists kedja är förstakedja.

Somervuori – Jernkrok – Silfverberg
Den här kedjan funkar bra men kan producera mer. Dock tycker jag de ska få spela vidare.

Rohdin – Granström – Wännström
Den här fjärdekedjan tror jag skulle bidra på ett bra sätt till laget. Med ungdomlig hunger och hård jobb kan man vara en bidragande kedja istället för en kedja som bänkas systematiskt. Rohdin var lysande när han fick spela under JVM och Wännström har förtjänat en plats i startuppställningen.

Med dessa uppställningar tror jag Brynäs skulle bli bättre. Dessutom skulle den nuvarande förstakedjan få en injektion när Hansen byttes ut mot Larsson. Hansen har tyvärr gjort sitt och även om han är okej i BP så är det inte tillräckligt för att ta en plats i laget, och ännu mindre vara förstacenter.

Tyvärr tror jag att Czarnecki kommer att fortsätta ge de äldre spelarna mer istid. Jag förstår poängen i att de rutinerade spelarna ska ta ansvar när det går dåligt för laget, men jag anser att den tanken kan finnas kvar i ovan nämnda uppställning. Fortsätter man som nu så har man tur om man slipper kvalserien.

Nej, på lördag kräver jag bättre spel från Brynäs sida. Dagens match var pinsam och man skäms nästan när man ser hur Brynäs spelar. Czarnecki skällde ut spelarna den senaste träningen, och det är bra. Spelarna behöver veta att lojt beteende inte är acceptabelt.

Efter matchen: Brynäs – Rögle

Jag missade tyvärr de två första matcherna efter OS-uppehållet. Under OS-lördagen var jag bortbjuden och hade inte en tanke på att Elitserien kunde börja innan OS var slut. I måndags satt jag bänkad framför TVn för att se Djurgården – Brynäs. När PPV_kanalerna var svarta ringde jag upp brorsan och frågade om de fick in matchen. Snöpligt nog visade det sig, som ni säkert vet, att matchen spelades på tisdag. Vid det laget hade jag redan biobiljetter för tisdagen och missade således matchen. Dock hann jag hem för att se reprisen av 3e perioden och förlängningen.

Två missade Brynäsmatcher på raken. Jag kan inte komma ihåg när det hände senast. Riktigt tråkigt och det ska inte hända igen.

Nu till gårdagens match.

Brynäs tog emot Rögle som i praktiken redan var klara för kvalserien. Matchen gällde desto mer för Brynäs som slåss om tre slutspelsplatser med Frölunda, Luleå, MoDo och Timrå.

I den första perioden verkade det inte som att Brynäs hade någonting att spela för alls. Man spelade lojt och verkade inte ha den ”rätta” attityden. Tvärt om var det Rögle som skapade flest chanser, och 1-1 speglade inte matchen dittills. Brynäs 1-1 mål var en målvaktstabbe från bortamålvakten. Ossi-Petteri Grönholms skott var i och för sig välplacerat i hörnet, men borde nog ha räddats av Röglemålvakten. Kul att Grönholm fått göra sin första poäng i Brynäströjjan.

I den andra perioden kom Brynäs igen och spelade bättre. Det var framförallt attityden som förbättrades.

Brynäs PP har varit under all kritik efter OS-uppehållet. I dag fick formeringen med Kahnberg och Nordquist i spetsen chansen – och de tog den. Den andra periodens enda mål gjordes i PP och det var Brynäs som gjorde det. Den ”gamle” skyttekungen Magnus Kahnberg placerade in 2-1. Efter matchen sa han själv att det var en felträff. Hur som helst så är det skönt att Kahnberg kommit igång med målskyttet.

Rögle kvitterade i början av den tredje perioden, men perioden var Brynäs. Bara 24 sekunder efter Rögles kvittering så tog Brynäs ledningen igen, återigen genom Magnus Kahnberg. När sedan Sundqvist och Hietanen gjorde 4 och 5-2 så var matchen avgjord.

Någonting som förundrade mig, och många med mig, var den passivitet som infann sig i Rögle-båset. Den aktiva coachingen var till synes obefintlig och kanske är firma Persson/Sjödin mer orolig över kvalserien än att få spelet att stämma och självförtroendet att höjas innan den inleds.

Brynäs tog en mycket viktig trepoängare. Förlust igår och man hade varit riktigt indragen i striden om de sista slutspelsplatserna. Nu håller man undan, även om det snabbt kan förändras. Vinst mot Timrå på Lördag skulle vara riktigt skönt.

Bäst i Brynäs var Kahnberg tillsammans med ungdomskedjan. Trots låga betyg i lokaltidningarna så gjorde de en grym match och var Brynäs näst bästa formation. Kul att de fick rikligt med speltid på slutet!

———————————————————————————-

Czarnecki är klar för ytterligare två år. Skönt, tycker jag. Han har gjort ett bra jobb i Brynäs och jag tror att Brynäs kan höjja sig ännu mer. Den kontinuitet som Brynäs får på både tränar- och spelarsidan är riktigt lovande. Nu är det inte många som saknar kontrakt inför nästa säsong. Tre är Dackell, Molin och Dixon. Jag ser gärna att Dackell och Dixon förlänger. Ove Molin får gärna också förlänga, men jag tycker att han har en alldeles för framträdande roll i PP.

———————————————————————————–

Jag har inte snusat sedan sista december förra året. Dock snusar jag fortfarande Onico. Det känns riktigt bra att ha klarat av att sluta så smärtfritt som det faktiskt gott. Nu ska jag bara sätta ett datum för att sluta med Onicon, så är saken utagerad.

————————————————————————————

Såg ministerien om John Adams på SVT Play. Riktigt intressant serie. Den rekommenderas.

————————————————————————————

Fick mail från administrationen på hockeybloggar.nu angående en förfrågan jag haft. Tydligen ska det komma en hel drös nya tillägg och teman nästa vecka. Kul!

————————————————————————————

Tyvärr Luleå, Frölunda och MoDo tar de sista slutspelsplatserna. Två riktigt formstarka lag.

Efter matchen: Brynäs – MoDo

Brynäs mötte MoDo för andra gången på kort tid, denna gång på hemmaplan, när man tog emot MoDo under måndagen.

Innan matchen lade jag märke till det trafikkaos som rådde före matchen då man som bilist fick stå och köa från Borgarskolan. Även efter matchen fick man stå och köa. Detta som en direkt följd av dålig planering.

Jag kom in på arenan någon minut in i matchen och missade ett bortdömt mål för MoDo. Tydligen hade gästerna en spelare i målgården när målet gjordes. Efter det fick Brynäs en utvisning vilket inledde en press som varade hela den första perioden. Enligt brorsan, som kom in i tid till matchen, så hade Brynäs några lägen under de inledande minuterna men under resten av perioden var det gästerna som dominerade. När de gjorde 0-1 så väntade jag bara på den första periodens slutsignal så att Brynäs kunde få en utskällning och skärpa till sen till den andra perioden.

Mycket riktigt så röck Brynäs upp sig i den andra perioden och tog över spelet totalt. Det är svårt att peka ut enskilda spelare som tog tag i det hela. Det var mer en laginsats där alla höjde sig ett snäpp och gav allt. Det känns som att Brynäs har den där extra växeln att ta till den här säsongen. Den växel man bara kan få in med vilja och jävlaranamma. En sådan spelare som Grahnström personifierar detta.

I den andra perioden gjorde man både 1-1 och 2-1 för att släppa in 2-2 innan perioden var slut. Ett jämt resultat alltså, som kanske speglade hur matchen såg ut. MoDo ägde den första perioden och Brynäs den andra.

I den tredje perioden blev det lite mer jämt. Dock tycker jag Brynäs är det bättre laget. Efter ett par konstiga utvisningar åt båda hållen som förstör perioden något så tycker jag MoDo tog tag i tillställningen. Brynäs gjorde trots detta 3-2, i en kontring. Starkt av Grahnström som tog den andra returen och lade upp pucken i nättaket med en backhand då MoDos målvakt blivit liggande efter de två första skotten.

MoDo pressade som brukligt är på under de sista minuterna, men Brynäs kunde hålla ut. En riktigt skön seger och sexpoängsmatch. Jag tror absolut på slutspel när man kan gå in och vinna sånna här viktiga matcher med 8 spelare skadade eller på JVM.

Bäst i Brynäs var egentligen laget som sådant. Dock kan Eddie Läck, Grahnstrlm och de juniorer som kom in nämnas. Järnkrok var bra och även Lauritzen och Kahnberg drog ett lass offensivt.

Defensivt bör nämnas de backar som sällan nämns men som alltid gör ett bra defensivt jobb. Nolander är ingen personlig favorit men han gör sitt defensiva jobb och åker sällan på utvisningar. Även Sundqvist, Andersén, Löf och Sundström ska ha en eloge. Hietanen drar ett otroligt tungt lass i det offensiva backspelet och är den som tagit över Lars Jonssons och Kokkos plats som försteback.

Efter matchen: MoDo – Brynäs

Brynäs åkte till Ö-vik för att möta ett MoDo som saknade ”Foppa”. Senast man åkte upp för att möta MoDo tyckte jag att Brynäs dominerade men ändå förlorade poäng. Den här gången trodde jag att Brynäs återigen skulle föra matchen. Kanske speciellt med tanke på att ”Foppa” var borta.

Jag hade fel.

MoDo inledde matchen mycket bra och ägde den första perioden. Brynäs spelade ett stabilt försvarsspel trots att både Sundström, som blir bättre och bättre för varje match på sin nya position, och Hansen spelade back eftersom Andersén tvingades avstå matchen pga sjukdom. När Brynäs väl släppte till lägen så fanns Eddie Läck som en trygg sista utpost. Den första perioden slutade 0-0 och det tror jag Brynäs ska vara glada för.

I den andra perioden vaknade Brynäs till något. Trots att MoDo fortfarande var något bättre än Brynäs så tycker jag att Brynäs visade goda intentioner. Tillsammans med ett stabilt målvakts- och försvarsspel så kan man till och med ha varit värda en ledning efter den andra perioden. Så blev det dock inte. Efter bara 25 sekunder gjorde MoDo 1-0 genom Pikkanen, efter en miss av Hansen som gav bort pucken i egen zon. Något senare kvitterade Brynäs genom Granström som förtjänstfullt gick på mål i ett flygande anfall. I slutet av perioden lyckades dock MoDo göra 2-1 efter att Kahnberg misslyckats med att få ut pucken ur egen zon. Mittenperioden slutade 2-1 till MoDo. Målen hade alltså sitt ursprung i individuella misstag i egen zon, vilket tyder på att försvarsspelet i övrigt var bra. Misstag är dock någonting man får räkna med och det gäller att kunna reparera eventuella misstag också. Jag kräver inte att Brynäs reparerar alla misstag som görs på isen, men vill poängtera att jag inte skyller förlusten på Hansen eller Kahnberg.

I den andra perioden fick ännu en back utgå – den debuterande backen Mads Hansen. Hansen fick en ful tackling i ryggen som gjorde att hans ansikte trycktes mot sargen och han började blöda ganska rejält. Ganska konstigt att situationen inte resulterade i en utvisning, men som jag skrivit otaliga gånger så är det bara hårda tacklingar som bestraffas i dagens Elitserie – inte tacklingar i ryggen, mot huvudet osv.

I den tredje perioden återgick Brynäs till att vara ganska lama. Man hade ett par lägen i PP men eftersom Czarnecki envisas med att spela Ove Melin i den spelformen så resulterade det inte i några mål. Däremot gjorde MoDo 3-1 i boxplay. Om sanningen ska fram så gjorde faktiskt Brynäs mål i PP också – egenom just Ove Molin. Jag satt faktiskt och sågade Molin för mig själv när han snappade upp en puck från Kahnberg och gjorde 3-2. Målet var inte ett resultat av PP-spel utan snarare att Ove petats i PP och sedan kom in i sin ordinarie kedja med Kahnberg och Nordquist när det enbart återstod någon enstaka sekund av PP-spelet.

I slutet av matchen matchades återigen Ove Molin och som vanligt resulterade det inte i någonting. Jag vill helst inte såga Molin eftersom han är en Brynäslegend som spelat 18 säsonger i klubben, vunnit 2 SM-Guld och gjort oerhört mycket för klubben. Men någon gång måste man sätta ner foten. Molin var grym förr i tiden och smurfkedjan är en av de tre bästa kedjorna under 90-talet i Elitserien tillsammans med Huss/Tallberg-Janne Larsson-Bussett och Loob-kedjan i Färjestad. Dock är inte Ove längre den snabba poängmaskin han en gång varit. Oves styrka ligger i att hålla i puck, spela BP och stötta yngre spelare. I PP håller han bara puck.

MoDo gjordr 4-2 i öppen kasse efter tamt anfallsspel från Brynäs.

MoDo var det bättre laget i kvällens match. Även om lagen hade ungefär lika många lägen så hade MoDo ett bättre spel och större initiativförmåga. Ö-vikslaget vann rättvist, trots att ”Foppa” är skadad.

Brynäs kan vara nöjd med en stabil försvarsinsats på bortaplan och en stabil målvakt i Eddie Läck. I övrigt är det lika bra att börja tänka på nästa match redan nu.

Uppdatering: Tydligen bröt Hansen okbenet. Precis som Czarnecki säger så skulle det vara utvisning och avstängning. I alla fall utvisning… klockren ryggtackling.

Efter matchen: Brynäs – Foppa

Förhandssnacket inför Brynäs – MoDo handlade enbart om Foppas comeback. När pucken väl släpptes så var det dock Brynäs som tog initiativet.

Hemmalaget ägde den första perioden och höll i mycket puck, dock utan att skapa riktigt farliga chanser. Närmast var Juuso Hietanen som med öppet mål sparkade fram pucken till sig själv, men missade att slå in pucken. Målet blev därför bortdömt på grund av spark.

I den första perioden hade MoDo ett otroligt darrigt spel i egen zon. Där gjordes ett stort chachingmisstag från Brynäs sida då man knappt forecheckade alls. MoDo fick lalla runt ostört i egen zon för att sedan ge bort pucken i mittzon. Varför inte forechecka högt, som man med framgång gjort i flera tidigare matcher, och ta tillvara på de darriga uppspelen?

MoDo gjorde 0-1 i den första perioden vilket var orättvist.

I den andra perioden tog Foppa över helt. Han dominerade och låg bakom mycket för MoDo. Tidigt i den 2:a perioden gjorde MoDo 0-2 efter vad jag såg som en solklar utvisning i mittzon. I stället för utvisning så neutraliserades en Brynässpelare och möjliggjorde en kontring som resulterade i mål.

Resten av matchen kan man som Brynässupporter glömma. Brynäs spelade patetiskt dåligt samtidigt som Foppa briljerade. En situation kommer jag speciellt ihåg, när Hansen skulle åka hem och hämta puck i PP efter en MoDo-rensning. Hansen hade minst 5 meters försprång på Foppa men såg ut att få bly i skridskorna och blev om och frånåkt av Foppa. Om det berodde på trötthet från Hansens sida vet jag inte, men många gånger såg det ut som att man hade allt för respekt för Foppa. När Foppa snurrade runt i offensiv zon vågade man knappt gå på. Det var bara Bertilsson och Granström som smällde på Foppa ett par gånger och visade hur det skulle göras.

Brynäs var, trots möjlighet på straff (som sattes i kryssribban av Dizon) aldrig nära. Man spelade patetiskt dåligt i den andra och tredje perioden, och tog inte alls vara på att visa upp sig när hockeysveriges blickar var riktade mot Läkerol Arena. Vill man ha ett snitt på 6000 besökare/match så kan man inte spela som ett flicklag när det sitter 6200 på läktaren.

Matchen blev i stället en triumf för Foppa som visade att han fortfarande håller världsklass. Även om Brynäsarna slutat behandla honom som glas och slutat darra av skräck så skulle Foppa ha dominerat. Hatten av för Foppa…

Ett irritationsmoment i matchen var domaren. Vet ej vem som dömde men efter matchen konstaterar jag att #21 och #26 var avgörande. #26 är då domaren. Ett tag tilläts precis allt. Minuten efteråt åkte Ove Molin ut för en interferencesituation som uppstått minst 40 gånger tidigare i matchen. Vid ett annat tillfälle spelade MoDo med 7 utespelare på banan.

En annan sak som jag irriterar mig över när det gäller bedömning är att domarna ofta, för att inte säga jämt, tillåter tacklingar i ryggen. Däremot tillåts inte hårda tacklingar som inte bryter mot några regler. Foppa åkte ut för en charging igår. Jag såg inte situationen, men gissar att den inte resulterat i en utvisning om regelboken följts. Tacklingar i ryggen måste motarbetas, och rena hårda tacklingar måste godkännas. Den svenska domarkåren är nästan lika patetiskt dåliga som Brynäs var igår.

Den här matchen är bara att glömma. Nya tag nästa gång och då vill jag se bättre coaching, bättre inställning och mer skott. Nästa gång man möter MoDo vill jag dessutom se att Granstrlm coachas mot Foppa. Han var den enda som vågade röra honom. Frågan är vem som ska sättasNäslund