Brynäs usla bortafacit fortsätter

Brynäs fortsätter att förlora på bortaplan även efter landslagsuppehållet. Det har nu gått så långt att man ligger på kvalplats. Uppryckning krävs för att målet, som jag fortfarande anser bör vara slutspel, ska kunna uppnås.

Jag såg inte Timrå – Brynäs eftersom jag var på kalas. Dock tog Brynäs poäng vilket får ses som glädjande. Att man förlorade efter lottdragningen… eller förlåt, jag menar efter straffläggningen, säger inte så mycket.

Torsdagens bortamatch mot Linköping såg jag dock. I den matchen förlorade Brynäs på grund av sin ineffektivitet, men också på grund av en grym motståndarmålvakt som tog allt. Att förlora med 1-0 svider, men med tanke på de räddningar som Norrena stod för så tycker jag att Brynäs var värda minst ett poäng.

Norrena i all ära, men Brynäs skapade inte speciellt mycket. För er som såg mina twittringar från matchen vet att jag ansåg att Brynäs borde ha utnyttjat den massiva press, och 5 mot 3 spelet man fick i samband med denna press, för att kunna vinna matchen. Det är ytterst viktigt att utnyttja sådana sekvenser – de varar inte för evigt.

I matchen mot Linköping så förlorade man delvis på grund av dålig coaching. Den sekvens som jag omskriver ovan, där Brynäs skapade en enorm press, skapades främst av ungdomskedjan med Järnkrok, Silfverberg och Rödin. Även kedjan med Nordquist, Kahnberg och Lauritzen fullföljde pressen och till och med orutinerade korten Wännström och Larsson, som spelade tillsammans med Granström, etablerade ett bra tryck. Undantaget var förstakedjan med Dackell, Hansen och Somervuori som inte alls skapade samma tryck i offensiv zon. Den stora coachmissen bestod i att Brynäs valde att coacha hårt och spela förstakedjan mycket när man skapade ett långvarigt tryck, vilket ledde till att man tappade momentum. Förstakedjan är ofta bra, men de är inte alltid bäst för dagen. Czarnecki är en mycket bra tränare, men som matchcoach har han brister.

——————————————————————————————————————-

Thomas Greiss smekmånad är över. Innan uppehållet så hade jag överseende med diverse tavlor och plattmatcher, men nu kräver jag en högre nivå från tysken. Han har fått sina matcher i benen, och han har fått tränna på den stora rinken med laget under uppehållet. Inför LHC-matchen så krävde jag mer, och jag tycker att han infriat mina förväntningar. Vi får se hur det går framöver, men jag tror fortfarande att Greiss kommer att växa ut till den klassmålvakt han är.

Om det inte fungerar för Greiss så kanske Markström är ett alternativ. Det verkar inte gå allt för bra i AHL… Men det ska mycket till för att Markström ska kickas. Det är trots allt inte nu han ska vara som bäst. Precis som för Greiss krävs dessutom en övergångsperiod för att anpassa sig till rinkstorleken.

——————————————————————————————————————-

Emil Sandin på väg bort från Brynäs? Czarneckis uttalande att ”Allt det där är i så fall på hans eget initiativ” tyder på att Sandin vill bort. Kanske tycker han sig få för lite istid. Kanske känner han flåset i nacken från juniorerna. Hur som helst så är han nu utanför laget.

Sandin har inte utvecklats så som jag och många med mig hoppats på. När han slog igenom för 3-4 år sedan så pekade utvecklingskurvan spikrakt uppåt. Tyvärr har den avstannat och han har inte blivit den klassspelare man hoppats på. Istället har han blivit en fjärdeline-spelare som vill mycket men inte riktigt lyckats. Kanske skulle han lyckas bättre i annan omgivning.

Sandin har ett bra skott och gillar att ta avslut. Han har dessutom ett fysiskt spel som är allt för ovanligt i Brynäs. Hamnar han i rätt lag så tror jag att han kan slå igenom. Förmodligen behöver han ett par år i allsvenskan.

——————————————————————————————————————-

Samtidigt som Sandin är utanför laget och Sundström sitter på bänken så har Larsson och Wännström visar att de är spelare för a-laget. Jag tycker det är helt rätt att satsa på dessa två juniorer. De är framtidens stjärnor. När nu Sundström och Sandin inte riktigt klivit fram så som man önskat så är det dax att ge andra chansen. Sundström gör ett bra intryck när han får spela, men han är trots allt inte lika ung längre och det är därför bättre att spela lovande juniorer som dessutom gör mycket bra ifrån sig. Jag skulle vilja säga att Sundström närmast slåss med Hansen om en centerposition. Dock verkar Hansen vara opetbar.

Jag skulle också vilja se Rensfeldt få chansen i A-laget. Jag tror att Rensfeldt är nästa Järnkrok, eller varför inte nästa Bäckström? Jag kan inte se vem han skulle peta i dagsläget, men om någon skadas så ser jag hellre att Rensfeldt får kliva in än att någon av de andra får göra det. Varför inte som center i förstakedjan? Det var ju så Järnkrok slog igenom…

Efter matchen: Brynäs – HV71

Brynäs är klart för slutspel. Härligt! Man blev det efter att ha genomfört en bra match mot ett potentiellt kvartsfinalmotstånd. Segern var viktig för att säkra slutspel, men också för att sätta sig i respekt inför slutspelet. Men först till matchen:

HV öppnade matchen bäst och skapade oreda i Brynäs zon. Brynäs var dock inte helt ofarliga och hade perioder där man skapade ett bra tryck mot HV-målet. Faktiskt så tror jag att Brynäs hade mer puckinnehav, även om HV71 hade de giftigaste lägena och det mest intensiva trycket. I det läget av matchen så räddade Jacob Markström sitt lag och när Järnkrok gjorde 1-0 till Brynäs så kunde det lika gärna varit bortalaget som tagit ledningen. Dock tycker jag inte att det var helt oförtjänt, och speciellt inte för Järnkrok och juniorkedjan som återigen visade framfötterna.

I den andra perioden hade jag förväntat mig en HV-anstormning. I stället tog bortalaget en hel radda onödiga utvisningar. Visst kan jag medge att endel var väldigt hårda, men med den nivån som domarparet satte i matchen så var det dumt att inte förstå att förseelserna skulle resultera i utvisning. I PP lyckades Brynäs, genom ett distinkt skott från Juuso Hietanen, göra 2-0. Även 3-0 kom i PP då en för dagen något piggare Eero Somervuori sköt in en retur efter en grötig situation framför mål. Somervuori har varit ganska osynlig den senaste tiden men fortsätter ändå att producera. Förhoppningsvis höjjer han sig ytterligare ett snäpp när slutspelet kommer. Detsamma bör också sägas för Dixon som inte alls är lika het som innan uppehållet. Hur som helst så var ställningen 3-0 efter den andra perioden och med tanke på alla utvisningar så var det inte ett helt orättvist resultat.

I den sista perioden hade jag förväntat mig en intensiv HV-anstormning. Inte heller denna gång levde de upp till förväntningarna. Visserligen försökte HV71 forcera, men Brynäs spelade ett mycket bra försvarsspel. Ytterst sällan fick HV komma in i slottet och få till de riktigt farliga lägena, och när man gjorde det så stod Markström alltid i vägen. Dock var majoriteten av gästernas avslut ofarliga skott utifrån som Markström, med fri sikt, lätt motade. Det blev faktiskt aldrig riktigt farligt, och på slutet märktes det att HV redan börjat blicka mot nästkommande match.

Bäst i Brynäs idag var juniorkedjan, som bara blir bättre och bättre. När de inte gör mål så drar motståndarna på sig utvisningar i sina försök att stoppa dem. Även försvaret måste hyllas efter att ha hållit nollan mot HV71. Markström och lagets backar kanske framförallt, men även forwards som bidrar till lagets försvarsspel. Kul att se att både Löf och Sundström vuxit in i rollerna och framförallt Sundström imponerade på mig igår.

Nu ser jag fram emot slutspelet. Jag kommer att skriva ett inlägg idag eller i morgon om hur jag ser på det. Stay tuned!

Efter matchen: HV71 – Brynäs

Jag missade tyvärr den första perioden mellan HV71 och Brynäs, men såg till min fasa att Brynäs låg under med 2-0 i paus när jag slog på TVn hemma. Enligt kommentatorn hade HV varit effektiva.

Den andra perioden var en riktig skitperiod av Brynäs. Det känns som att man  bara gör tillräckligt för att spela jämt. Man satsar inget framåt. Istället säkrar man bakåt och spelar enligt mallen för bortahockey, trots att man ligger under med 2-0. Innan den andra perioden var slut hade HV välförtjänt gjort 3-0 och jag började switcha runt för att se om det fanns något annat bra att se…

Den tredje perioden började ungefär som den andra slutade. Dåligt spel och ett Brynäs som inte visade vilja. Efter ungefär fem minuter in i perioden gjorde Grahnström ett tröstmål då han styrde in Nordquists styrningsskott.

Mina ambitioner att hitta något annat att se på TV fick ett abrupt slut när Ove Molin vaknade till liv efter en tam säsong hittills. Molin hittade Kahnberg med en diagonalare från egen zon som friställde den forne skyttekungen. 3-2 var ett faktum och det såg ut att bli match av det här trots allt.

Efter 3-2 målet fick Brynäs vittring på poäng och vaknade till liv på allvar. Man började jaga kvittering och etablerade tryck i HV’s zon. Även hemmalaget började känna sig hotade och var tvungna att skärpa till sig. Båda lagen började spela bra hockey, och Brynäs såg ut ungefär som man brukar göra på hemmaplan.

Efter att ha fått ett PP så visade Ove Molin mig varför det ibland är bra att han spelar i numerärt överläge. Trots att produktiviteten för Molin i PP kan avrundas till noll så kan han faktiskt blixtra till då och då. Nu stod han för en mycket bra framspelning till Järnkrok, som gjorde sitt första elitseriemål och 3-3 i matchen. Kul för både Molin, Järnkrok och Brynäs!

HV pressade på de sista minuterna i matchen, men Brynäs lyckades hålla ut. I sudden death var det dock HV som var det bättre laget, och de kunde knipa två poäng. Även om deras mål såg väldigt tveksamt ut (spelare i målgården ungefär 2-3 gånger i samma byte samt vid målet då jag tror pucken vände i målgården) så var deras vinst välförtjänt. Som Brynäsare kan vi vara glada med att Brynäs tog ett poäng och håller ifrån lagen därunder.

Bäst i Brynäs var Ove Molin och Eero Somervuori. Även Järnkrok ska ha en eloge som ännu en gång gjorde en bra match. Hade han fått chansen från början av säsongen hade han antagligen varit i Canada och spelat JVM just nu. Läck var som vanligt stabil, även om jag som sagt missade den första perioden. Sundström var riktigt bra på backen idag, och Hietanen tar ett stort ansvar som vanligt.

Vinst mot MoDo på måndag är nästa ett måste. Vinst där och det känns riktigt bra inför slutspelsstriden. ”Foppa” fick tydligen utgå efter värmningen idag, och jag hoppas att han inte kan vara med på måndag. Senast ”Foppa” spelade mot Brynäs så såg Brynässpelarna rädda ut och de vågade inte gå på när han hade pucken. Nu vann MoDo stort även utan ”Foppa” idag, men det känns ändå som att Brynäs har favoritskapet inför måndagen. Inte minst med tanke på vilket bra hemmalag man förvandlats till.

Riktigt tråkigt var att Sundqvist fick utgå idag efter att fått en skridsko i ansiktet. Det sista Brynäs behöver är ännu en backskada, och då speciellt på Sundqvist som är en oerhört nyttig spelare. Sundqvist är hård och spelar antagligen nästa match.

Efter matchen: Brynäs – Linköping

Brynäs tog ikväll emot Linköping, och om jag ska vara ärlig hade jag inga stora förhoppningar på vinst. Jag hoppades att Brynäs skulle spela ett bra försvarsspel, hålla siffrorna nere och knipa en poäng eller i bästa fall ta en trepoängare genom uddamålsvinst. Så blev det inte.

Jag skulle vilja summera de första två perioderna av matchen som ett ställningskrig. Spelet var jämt och det kändes inte som att något lag riktigt tog tag i taktpinnen. Både lagen visade dock goda intentioner och satsade offensivt. Det var därför rättvist att lagen fick ungefär lika många målchanser, och även mål, var. 1-1 efter första och 2-2 efter den andra perioden var fullt rättvist, och det lutade mot att även den sista perioden skulle sluta oavgjord. Det var främs Granström i Brynäs som klivit fram med mål, tufft spel och vilja. Kanske var det på grund av den felaktiga utvisning han åkte på när en LHC spelare av misstag slår en lagkamrat i ansiktet med klubban och Granström åker ut för det.

Dock ville hemmalaget annat. I den sista perioden flyttade Brynäs upp sitt spel och spelade riktigt bra. En stor skillnad från förut var att man gick på mål och därför lyckades göra mål på flygande anfall och returer. Dixons 3-2 kom på en retur, och 3-2 målet, av den evigt kämpande Sundqvist, var ett ännu ett bra exempel på det. Somervuori kom i ett ganska dåligt skottläge på kanten men valde att ta avslut. Sundqvist störtade på mål och fick returen på bladet. Det här är någonting som Brynäs saknat tidigare. Visserligen har Somervuori ofta tagit avslut hela säsongen, men meningen med avslut ur dåliga vinklar är att det kan skapa retur och målchans. Det har inte riktigt utnyttjats – förän nu. Fler än Dixon har nu upptäckt att det lönar sig att gå på mål. Brynäs spelade PP när 4-2-målet gjordes, men det kom som sagt i ett flygande anfall.

När gästernas Zackrisson gjorde 4-3 i en tilltrasslad situation där jag trodde Läck hade kontroll på pucken, blev det match igen. Linköpings hopp släcktes dock snabbt när Dizon återigen målade och satte 5-2. För mig var matchen avgjord där. LHC fick några PP, och lyckade skapa åtmindstonde en riktigt farlig chans. Som sista utpost gjorde Läck dock återigen en riktigt bra match och räddade Brynäs när man behövde det. I stället kunde Dackell avgöra matchen i öppen kasse för andra hemmamatchen i rad. Denna gång inte med en lobb, men med ett distinkt skott från ungefär halva plan efter lite grötande vid rödlinjen.

Brynäs vinst var välförtjänt, men Linköping var för det inte mycket sämre än hemmalaget. De två första perioderna var mycket jämna och hade inte Eddie Läck räddat Brynäs när man behövde det så hade det kunnat sluta oavgjort eller med förlust. Det känns riktigt bra att Läck har klivit fram som han gjort. Inte bara för den här säsongen, men även inför nästa säsong då Markström av allt att döma drar över till NHL.

Bäst i Brynäs var förutom Eddie Läck även Granström, Dixon, Hietanen, Somervuori, Sundqvist och Lauritzen som ofta är bra mot sitt gamla lag. Även Sundström bör nämnas, som växer in allt mer i sin roll som back. Jag tycker också att de många unga spelarna gjorde mycket bra insatser. Löv, som i och för sig blivit rutinerad på Elitseriespel nu, kändes stabil idag och Järnkrok slet på som vanligt. Även Wännerström och Rhodin gjorde bra insatser när de  spelade.

”Experterna” skriver att Brynäs vinst är en jätteskräll, men jag håller inte med. I och för sig är det väll som Rollo skriver, att det var de fattiga mot de rika, men ett lag kan inte vinna jämt. Bara för att det gått riktigt bra för Linköping så betyder inte det att de kan förlora eller ha en dålig dag. Samtidigt har Brynäs blivit riktigt svårslagna på hemmaplan.

Jag vill återigen gotta mig i att jag förutsedde att Brynäs var på gång. Anledningen till att jag trodde det var att målskyttet lossnat för Somervuori, och Kahnberg verkade vara på G. Nu har det i och för sig gått trögt för Kahnberg, men Somervuori har klivit fram riktigt bra, samtidigt som spelare som Dixon och Granström vuxit in i säsongen. Målskyttet har varit problemet, och är nu nyckeln, till trepoängare och precis som tidigare är försvarsspelet med en bra målvakt längst bak grunden i laget.

Efter matchen: Brynäs – Frölunda

Äntligen är Elitserien igång igen efter ett uppehåll av meningslöst landslagsspelande med ett Svenskt B-lag som åker till ett annat land och förlorar betydelselösa matcher.

Såhär på annandagen tog Brynäs emot Frölunda i vad som innan matchen såg ut att vara en mycket svår match. Frölunda har på papperet ett mycket bra lag och har bland annat petat spelare som Nordquist och Kahnberg. Det bör också nämnas att gamle Brynäsaren Johan ”Honken” Holmqvist vaktar Frölundas mål. ”Honken” kommer jag främst ihåg från -99 då han var mycket bra i finalserien mot MoDo. Hans spagat-räddning på en av Sedinarnas friläge i den sista och avgörande finalmatchen var mycket avgörande och jag har faktiskt en tavla hemma med just detta som motiv.

Brynäs öppnade matchen starkt men blev tillbakatryckta i några sekunder. Efter det gick det snabbt. Brynäs gjorde både 1-0 och 2-0 efter vad jag kan tycka var svags försvarsspel av Frölunda. Jag tyckte lite synd om ”Honken” när Frölunda tappade puck bakom mål och Brynäs tilläts spela fram till fristående spelare i slottet. 2-0 var just därför välförtjänt och det blev en riktigt rolig inledning för oss Brynässupportrar.

Efter detta höll Frölunda mest puck utan att komma till lägen. När de väl kom till avslut så stod Läck som säker sista utpost i Brynäsmålet. 3-0 kom efter skott från Andersén där Nordquist lyckades peta in returen. 3-0 stod sig perioden ut och det såg mycket lovande ut för resten av matchen. Även om Brynäs inte dominerat så hade man varit effektiva och inte släppt till allt för klara lägen bakåt.

Den andra perioden blev ett ställningstagande med många gruff och utvisningssituationer. Båda lagen drabbades av en halvblind domare som släppte det mesta och hittade utvisningar i tveksamma situationer. I den första periodens sista minut förföljde Joel Lundqvist Andres Dackell efter att ha tacklat Brynäsaren i huvudet. Tydligen uppskattades inte att Dackell tog emot tacklingen med huvudet utan han skulle också få slag och slashingar. Domaren åkte brevid som en mr Magoo-typ. I början av den andra gav Dixon igen på Lundqvist med ett par crosschecking utan att denna gjorde något. Då åkte istället båda ut. Parodi.

Spelet i den andra perioden var säkert. Brynäs skapade inte många klara chanser men hade bra spel och ett stabilt försvarsspel. Återigen visade Läck sig säker i målet och släppte inget förbi sig. En annan detalj som gjorde mig extra imponerad av just Eddie Läck var att han sällan släppte returer. Mycket viktigt för Brynäs att Läck klev fram och visade att han kan vinna matcher åt Brynäs när Markström är borta.

Den här matchen behövde inte Läck vinna åt Brynäs. Även i den andra perioden var Frölunda allmänt lamt och verkade inte ha något grundspel att falla tillbaks på. Man slarvade ofta i försvaret och förlitade sig på den individuella skickligheten i anfallsspelet. Utan att vara vidare insatt i Frölunda så kan jag tycka att Dahlén borde avgå. När man har det lag som Frölunda faktiskt har på papperet, så måste man ha en tränare som kan utnyttja det. Nu skulle jag vilja säga att Frölunda klarar sig ovanför slutspelssträcket tack vare den individuella skickligheten. Skulle Dahlén coacha ett lag som Brynäs skulle man antagligen ligga hjälplöst sist.

Den andra perioden slutade som sagt 0-0 och ställningen var därför 3-0 även inför den sista perioden.

I den sista perioden hände der saker. Förutom att det griniga spelet fortsatte, vilket antagligen gagnade det ledande laget dvs. Brynäs, så blev det även mål. Frölunda fortsatte sitt skakiga försvarsspel och satsade samtidigt mer på offensiven. Väldigt tidigt gjorde gästerna 3-1 vilket gjorde matchen mer öppen och fick mig som Brynässupporter att bli lite orolig. Dock kom aldrig någon genomklappning, utan Brynäs fortsatte spela stabilt samtidigt som Frölunda tog dumma utvisningar. I stället gjorde Brynäs 4-1 efter ca 15 minuter av perioden genom Lauritzen som vann puck bakom mål efter aggressiv forechecking i PP och helt ostörd kunde gå in framför mål och lägga in pucken bakom en ”Honken” som måste sakna Tuulola, Melkersson och de andra backarna i Brynäs -99 lag.

Matchen slutade 5-2 efter att Frölunda reducerat och Dackell lobbat in pucken i öppen kasse.

Det avgörande för den här matchen var helt klart att Brynäs fick en bra inledning. 3-0 i första kan knäcka många lag, och speciellt ett lag som kritiserats så hårt som Frölunda. ”Honken” tog visserligen bara 10 av 14 skott, men kan inte lastas för något av målen. Istället kan sägas att Brynäs var effektivt, och Frölunda släppte alldeles för klara lägen. Dock överglänstes han av Eddie Läck som var Brynäs bästa spelare. Hela Brynäs ska ha en eloge för sin insats, men Läck tillsammans med Dixon, Somervuori, Dackell, Hietanen, Andersén och Granström ska ha extra beröm. Sundström spelade back och gjorde som back en ganska svag insats, men han ska ha en eloge för att han går in och ändå håller en relativt hög klass trots att han är center/forward i vanliga fall.

Nu känns det som att Brynäs hittat målet, och man kan känna sig bakåt trots tunga backskador och Markström i JVM. Jag hoppas på en rolig tid innan slutspel, där Brynäs såklart ska finnas med!

Efter matchen: Brynäs – Skellefteå

Ikväll är man nöjd som Brynässupporter. Brynäs krossade SAIK med 6-0. Men nu tar vi det från början…

Matchen inleddes tempostarkt och det märktes att Skellefteå spelade med självförtroende. Tighta situationer i försvarsson resulterade inte i rensningar eller sarg-ut, utan löstes med finess och ett rappt passningsspel. Skellefteå såg riktigt starka ut och det såg ut att bli en tuff match.

SAIK öppnade som sagt starkt, och dessutom offensivt. Gästerna var närmast ett ledningsmål men Brynäs stretade emot bra och etablerade spel i anfallszon då och då. 1-0 till Brynäs kom efter en kontring och tilltrasslad situation vid mål där jag tror att Lauritzens skott på något sätt letade sig in. Vid ett annat sådant tillfälle snurrade Somervuori runt på ett bra sätt och spelade fram Kokko mitt framför mål. Istället för att ta avslut, som Hadelöv var helt med på, så passade Kokko bakom ryggen till Dackell som satte 2-0 vilket också blev slutresultatet efter den första perioden. Inte helt rättvist men som Brynäsare så vet man ju att det är målen som räknas.

I den andra perioden trodde jag att SAIK skulle ligga på hårt för reducering. I stället vek man ner sig och tillät Brynäs ta över matchen. Men med det ska ingen cred tas från Brynäs, som spelade bättre än på länge. En stor skillnad i matchen mot Skellefteå jämfört med tidigare matcher var också att man gjorde mål på en del av sina chanser. Efter den andra perioden var ställningen 4-0 och det var helt välförtjänt, även om ett av målen kom efter en SAIK-utvisning som såg ruskigt tveksam ut.

Den tredje perioden såg ut precis som den andra perioden: Brynäs dominerade och Skellefteå såg ut att vänta på att machen skulle ta slut. Brynäs dominerade och spelade grymt bra i power play. Man gick ifrån till 6-0 och fokuserade sen på att hjälpa Markström hålla nollan – vilket lyckades.

Nyckeln till vinsten mot Skellefteå var ett bra försvarsspel i den första perioden när det behövdes, och ett bra power play. Markström spelade bra i mål och när han släppte returer fanns Brynäsare där.

Power Play var av absoluta toppklass i matchen mot Skellefteå. En stor anledning till det tror jag är att en ändring gjordes som jag länge efterlyst. Ove Molin utgick med illamående efter den första perioden vilket tog bort den största PP-bromsklossen för säsongen (detta är alltså vad Aftonbladet kallar ”Paniktaktiken”). Allt för ofta går PP ut på att Ove Molin håller puck. Nu spelade kedjan Dackell-Dixon-Somervuori och Kahnberg-Nordquist-Silfverberg PP och de gjorde det mycket bra. Det syns att Nordquist blir nyttig i PP framöver, och jag hoppas att Czarnecki nu inser att det är dessa formationer som ska spela PP. Även Kahnberg (som gjorde ett av målen) var på spelhumör och Silfverberg gjorde två mål. Det bevisar, tycker jag, att de ska fortsätta spela PP. Kedjan med Dackell-Dixon-Somervuori var även dom giftiga och stod bakom två av målen från Dixons klubba.

Bäst i Brynäs idag var Markström, Kahnberg, Dixon, Somervuori, Nordquist och Sundström. Egentligen skulle jag vilja säga att hela laget spelade bra. Fortsätter man spela så här så är slutspelsplatsen ett faktum.

Lite små notiser:

Brynäs har inte vaccinerat sig, och nu verkar det som att Bertilsson kan ha fått influensan. Synd, men jag förstår att man inte vill vaccinera hela truppen mitt i säsongen med tanke på de biverkningar man kan få.

Aftonbladet ältar spelare i målgården vid ett mål som Djurgården släppt in. När såg man såna bilder när något annat lag släppte in ett liknande mål? För det händer väll i ungefär var och varannan omgång.

Popovic käftade med HV71s ”slipshuliganer”. Det är skandal att de ”supportrarna” inte blivit portade, eller i alla fall förflyttade inom, HV:s hemmaarena. Att HV71 som klubb tillåter supportrar att sitta och spotta på motståndare är löjeväckande och får dem att se ut som ett gäng pajaser. Hockeyligan borde bötfälla HV71 som man gör i t.ex. fotbollen, så händer det kanske saker. Varje gång jag läser om det får jag lust att åka ner till Jönköping och göra samma sak på de så kallade supportrarna. Riktigt, riktigt dåligt av HV71.

Efter matchen: Brynäs – Luleå

I lördags tog Brynäs emot Luleå. Med ganska välfylld hall (ca 6200 eller nått sånt) och ett lag i poängbehov hoppades man som Brynässupporter på det bästa.

Det vi fick se i den första perioden var i stället ett riktigt bottennapp. Brynäs hade i och för sig en bra femminutersperiod där båda lagen spelade bra men i stort så dominerade Luleå totalt i den första perioden. Ställningen 0-2 var rättvist och kunde ha varit mer.

Tydligen så skällde Czarnecki ut sitt lag efter noter i den första pausen. Som åskådare kunde man också se en förändring i attityd hos hemmalaget. Man tog kampen och tempot höjdes. Både 1-2 och 2-2 kom efter tilltrasslade situationer där viljan var den största anledningen till mål. 2-2 efter den andra perioden fick man som Brynässupporter vara nöjd med, med tanke på den första perioden och med tanke på hur målen kom till.

Brynäs tog över helt i den tredje perioden och pressade på för vinst. Innan matchen hade Czarnecki gått ut och sagt att det var tre poäng som gällde och det märktes att man inte var nöjd med ett oavgjort resultat.

3-2 kom med bara någon minut kvar efter att Hietanen fått en fin framspelning och visat varför han är Brynäs skyttekung den här säsongen. Visst, att Hietanen är skyttekung beror mer på forwards ineffektivitet än att han sprutar in mål, men han har trots allt gjort mycket mål och växt fram tom Lars Jonssons ersättare.

3-2 målet innebar tre poäng – trodde jag. Men Luleå ville annat. I den absolut sista minuten kvitterade Luleå till slutresultatet 3-3 efter en tveksam situation. Vissa hemmaspelare menade på att målet borde dömas bort pga spark, men jag menar att även om pucken gick på benet och in så är det ingen sparkrörelse inblandad. Det är därför ett regelrätt mål. Surt, men rätt ska vara rätt.

I förlängningen jagade Brynäs ett vinstmål för extrapoängen. I förlängningens sista minut sattes också 4-3 av ingen mindre än Magnus Kahnberg. Kahnberg har väntat länge på att få göra mål och jag hoppas verkligen att det har lossnat nu. Man såg hur glad Kahnberg blev och i tidningen läste jag sedan att han bytt till en gammal klubbmodell inför matchen. Kanske var det det som krävdes för att hitta gamla takter. kahnberg var för övrigt en av de bättre idag, och han visade flera gånger prov på initiativförmåga som tyvärr inte ledde till mål under ordinarie matchtid.

Övriga i Brynäs var som vanligt Sundqvist, som tack vare sin inställning nästan aldrig gör en dålig match. Sundqvist är en av Brynäs bäste spelare och gör vad som krävs. När laget har måltorka kan man till och med se ”Sunkan” uppe vid mål för avslut. Annars var även Bertilsson, Hietanen och Sundström bra. Den sistnämnde gjorde även han en bra kämpainsats.

Markström gjorde återigen en bra match och stod i förlängningen för matchens räddning. Helt överspelad slängde han ut plocken från liggande position och räddade ett givet mål. Markström såg tveksam ut i vissa situationer men den räddningen reparerade alla tveksamma returer.

Ny match på tisdag och nu hoppas jag att Brynäs är på gång så som jag tidigare förutsett.