Etikettarkiv: Honken

Granskning av Brynäs värvningar 2015-16

Publicerat av
Svara

Silly Season är i full gång och flera SHL-lag verkar ha värvat klart medan andra fortfarande skannar marknaden. Brynäs är inget undantag. Sportchef Stefan Bengtzén vill toppa laget för att ge Brynäs ett bättre lag än det lag som åkte ut i kvartsfinalen förra året. Här är en summering kring vilka som gått till och från Brynäs, hittills:

Lämnar

Daniel Brodin (RW) – Till Djurgårdens IF
Brodin har gjort en gedigen insats i Brynäs och jag gissar att Bengtzén helst ville ha kvar stockholmaren. Brodin ville hem och beroende på vilken lönenivå han ligger så tror jag att det är bäst för alla tre parter – Brynäs, Djurgården och Brodin själv.

Christian Djoos (D) – Tillbaka till Washington Capitals organisation
Djoos var Brynäs förstaval i PP den senaste säsongen. Här tycker jag inte att han levde upp till de förväntningar jag hade på honom. Många förväntade sig en ny Gunderson vilket naturligtvis inte var realistiskt, men jag förväntade mig att han skulle utveckla sitt spel och bli en offensiv kraft främst i PP. Tyvärr blev jag besviken, vilket inte betyder att Djoos utveckling kan fortsätta och ta honom till högre höjder. Jag gissar att Djoos får tillbring nästa säsong i AHL eller i Brynäs.

Jonas Nordquist (C) – Till Klagenfurter AC
Nordquist har varit en stabil center de senaste åren och var mycket pålitlig framförallt SM-guldåret 2012. Dock passar Nordquist inte riktigt in i ”Bulans” spelstil som bygger på snabb skridskoåkning och jag tror det är bäst för både Brynäs och Nordquist att gå skilda vägar.

Alexander Lindgren (C/LW) – Till Timrå IK
Lindgren började säsongen starkt men var sedan skadad större delen av säsongen. Det hade varit intressant att se honom i Brynäs, men det är antagligen bäst för honom att få ”börja om” i Timrå.

Tomas Slovak (D)
Slovak var ett nyttigt tillskott för Brynäs den senaste säsongen och en av de spelare som jag gärna sett att Brynäs behöll. Som alltid är det beroende av ekonomi och spelarens klubbkänsla. Då Slovak knappast har Brynäshjärta så blir det en ekonomisk fråga och med den backbesättning som Brynäs har tror jag att pengarna kan läggas bättre på annat.

Tim Wallace (LW/RW)
Wallace blev inte den målspruta som många hoppades, men bidrog till att stärka Brynäs offensiv. Förmodligen är Wallace dyr och då anser jag att pengarna kan läggas på andra spelare i stället.

Bill Sweatt (LW) – Till Luleå HF
Bill Sweatt var Brynäs skyttekung under förra säsongen och en spelare som jag antar Brynäs ville ha kvar. Tyvärr valde Sweatt Luleå istället som storsatsar, och jag drar slutsatsen att skälen är ekonomiska. Mycket synd för Brynäs som hade behövt Sweatt, men man får ha förståelse för att transatlantiska spelare som spelar i Europa inte är här pga klubbhjärta utan för att tjäna en hacka.

Jonas Johansson (G) – Lånas ut säsongen 15/16
Denne juniormålvakt trodde jag skulle få chansen den här säsongen. Dock verkar han ha konkurrerats ut av Sandström och lånas ut. Förhoppningsvis växer Johansson i ett allsvenskt lag och kommer tillbaka säsongen 16/17 som en förstemålvakt.

Oscar Eklund (D)
Eklund var ganska osynlig när han fick spela och behöver förmodligen mer speltid i t.ex. en allsvensk klubb.

David Westlund (D) – Till Karlskrona HK
Westlund gjorde det mycket bra när han fick chansen men skulle haft svårt att platsa i Brynäs säsong 15/16. Vi får önska honom lycka till i Karlskrona och hoppas att han har Brynäshjärtat kvar om han skulle slå igenom.

Johan Holmqvist (G)
”Honken” fick inte förnyat förtroende inför fjolårets säsong men värvades in för att backa upp ”Starken” när juniorerna skadades och blev sjuka. ”Honken” är mycket populär bland alla Brynäsare och togs självklart emot väl. Han utgjorde ett stabilt alternativ till ”Starken” och jag hade inte haft någonting emot att se honom fortsätta i Brynäs som alternativ till 1-2 unga målvakter. Holmqvist har stor rutin och ett Brynäshjärta – något som gör honom till en utmärkt mentor.

Nyförvärv

Nick Johnson (F) – Kontrakt på 2 år
Nick Johnson är tillsammans med Porseland Brynäs stjärnvärvning. Som forward i Växjö gjorde han 38 poäng under säsongen och tog SM-Guld i ett slutspel där han gjorde poäng varannan match. Enligt de insatta personer jag pratat med fick Johnson inte överdrivet mycket förtroende i PP vilket gör poängskörden mer meriterande. I Brynäs kommer Johnson att bli en nyckelspelare vars produktion avgör om laget ligger på övre eller undre halvan av tabellen.

Jonathan Pudas (D) – Kontrakt på 2 år
Jag har inte sett Pudas spela tidigare även om jag sett några av Karlskronas matcher under säsongen. Pudas är en ung och lovande back som Bengtzén tror stenhårt på. Ser man på statistiken så gjorde han poäng ungefär varannan match i Allsvenskan och hade mycket fin +/- statistik. Framförallt det senare bådar gott, men det återstår att se om Pudas kan kliva upp den nivå som krävs för spel i SHL. Oavsett statistik så är Pudas en mycket intressant värvning som jag tror kan slå väl ut.

Felix Sandström (G) – Kontrakt på 2 år
Sandström kontrakteras från juniorlaget och är tänkt som Starkbaums konkurrent. Det bästa vore om Sandström skulle klara av att dela målvaktssysslan med Starkbaum vilket skulle innebära att han är en mycket bra målvakt. I värsta fall blir han en backup som får stå när ”Starken” är trött. Det första scenariot är vad både jag och Brynäs hoppas på.

Mathias Porseland (D) – Kontrakt på 1 år
Porseland är Brynäs andra ”stjärnvärvning”. Porseland är från Göteborg men valde Brynäs vilket kan vara av flera anledningar. Dels kliver han in som ”stjärna” i Brynäs vilket inte är lika säkert att han gjort i Frölunda. Dessutom kan, som alltid, ekonomin ha spelat in. Ser jag på Frölundas och Brynäs backbesättningar så tycker jag inte att Brynäs ligger så långt efter, men Frölunda har en större bredd. I Brynäs kommer Porseland att konkurrera med unga backar som slåss för en plats i laget. Porseland framhävs som ett offensivt vapen tänkt att spela PP, och i KHL har han den senaste säsongen gjort 30 poäng på 45 matcher. Det blir mycket intressant att se om det verkligen är klass-skillnad mellan KHL & SHL vilket skulle innebära att Porseland öser in poäng här. Dock tror jag att skillnaden är mindre än många tror och jag ser Porseland som en uppgraderad Djoos, men inte en stjärna a la Tuulola, ”Sjödda”, Djoos Sr, Gunderson eller Ekholm. Blir han en ny Hietanen eller Lars Jonsson så blir jag nöjd.

Reflektion

Brynäs största förlust inför säsongen är Sweatt. De nyförvärv man gjort höjer backsidan, men på forwardssidan som under förra säsongen hade förtvivlat svårt att göra mål så ersätter Johnson Sweatt. Det har pratats om att en ”stjärncenter” ska in vilket jag verkligen hoppas på – annars riskerar Brynäs att hamna i botten av tabellen igen. Samtidigt är det svårt att göra en sådan bedömning då Brynäs spelade ganska bra under ”Bulan”. Det är möjligt att förra årets spelarmaterial passar bättre i den fartfyllda hockey som ”Bulan” förespråkar och att man därför klarar sig ganska bra med samma spelarmaterial. Dock ska vi komma ihåg att måltorkan var konstant under hela säsongen, oavsett tränare, och det är främst det som Brynäs behöver åtgärda under denna silly season.

Brynäs målvaktssituation oroar

Publicerat av
Svara

Det sägs att målvakten är ett lags viktigaste spelare, och jag tenderar att hålla med. Målvakten är den spelare som spelar hela matcher och en målvakt kan vara, och är ofta, skillnaden mellan vinst och förlust. Hur hade det gått utan Sundlöv -93, ”Honken” -99 eller Svedberg -12? Och hur hade det gått med Sundlöv -95? Målvakten är inte den enda spelare som vinner matcher, men han är en mycket viktig del av laget.

När ett lag har dåligt målvaktsspel så destabiliseras ofta försvarsspelet. Jag påstår med detta inte att en bra målvakt måste innebära ett bra försvarsspel men tyvärr kan även de mest stabila försvarsuppställningarna falla ihop som korthus när de märker att målvakten inte håller måttet. Ofta försöker då försvarsspelare göra det lilla extra för att inte låta motståndarna komma till avslut och man kanske t.ex. inte vågar stöta i rätt läge eller försöker täcka skott när man egentligen borde lämna fritt skottfält och fokusera på att förhindra pass.

Brynäs hade under förra säsongen ett tveksamt målvaktsspel. ”Honken” är i grunden bra men har problem att hålla sig skadefri en hel säsong. När ”Honken” började tappa in puckar i matcher där Brynäs spelade riktigt bra så började också spelet att fallera i just de matcherna. Tänk er själva att som spelare gå in 110% och spela diciplinerat försvarsspel och ha spelmässigt övertag för att se höstlöv dala ner i den egna kassen. I dessa lägen blir målvaktens roll väldigt tydlig. ”Honken”, som varvade ovan nämnda insatser med att totalt spika igen, har vunnit ett SM-Guld åt Brynäs när han -99 storspelade och spikade igen totalt. Dock har han blivit äldre och hans kropp känner av alla åren inom elithockeyn. ”Honken” behöver en konkurrent som kan komma in och spika igen. En konkurrent som sporrar honom att själv prestera på topp och någon som kan komma in när ”Honken” har sina formsvackor. Säsongen 11/12 var detta Svedberg. Säsongen 12/13 var detta Rahm, som inte alls klev fram så som Svedberg gjort säsongen innan.

Jag tror att vi som fans haft för stora krav på Rahm. Rahm har inte spelat hockey på flera år och kan då inte förväntas komma in och storspela direkt. Det bästa för Rahm hade antagligen varit att börja som en av två målvakter i ett allsvenskt lag och på så sätt mjukstartat med hockeyn. I Brynäs fick han spela elithockey direkt och fick, vilket är helt logiskt, förslitningsskador. Visst gjorde han bra insatser innan dess, men Brynäs borde ha förstått att en målvakt inte kan komma in och spela på topp efter flera års frånvaro och man borde med facit i hand ha låtit Rahm stanna i Allsvenskan, inte minst med tanke på att man fick köpa ut honom från sitt kontrakt för dyra pengar.

Till nästa säsong så är Rahm ett högst osäkert kort. I bästa fall studsar han tillbaka, slipper skadeproblem och kliver fram som en riktigt bra målvakt. I sämsta fall blir han skadad, får stukat självförtroende och tvingas hoppa in på grund av en skadad ”Honken”. Det kan alltså mycket väl vara så att Brynäs sitter med två småskadade målvakter som skulle må bäst av att vila. Detta scenario är, enligt mig, mycket mer troligt än ett scenario där båda är skadefria och på topp.

Brynäs räddning kan bli den då 18-årige målvakten Jonas Johansson. Johansson är ett superlöfte och vill det sig illa för Rahm och ”Honken” så kommer Johansson tvingas spela på grund av deras skador eller formsvackor. Det är då inte helt omöjligt att Johansson, som är son till gamle SM-Guldmedaljören Per-Johan Johansson, tar chansen och blir ”Honkens” konkurrent om förstaspaden. Jag tror att Brynäs egna plan för Johansson är att han succesivt ska slussas in i A-laget och om 1-2 säsonger vara en av två målvakter. Dock tror jag att nästkommande säsongs målvaktssituation kommer att bli den utlösande faktorn för Johanssons inträde i A-laget. För Brynäs, och för Johanssons, del så hoppas jag att han är redo…

Slutspelssummering

Publicerat av
1

Jag kommer inom de närmsta dagarna att summera slutspelet, säsongen och laget i tre separata inlägg. Jag tänkte börja med att summera det som ligger färskast i minnet – slutspelet.

Brynäs gick som bekant in i slutspelet med en usel form. Man hade rasat ihop som ett korthus efter juluppehållet och gått från att vara ett topplag till att få slåss för slutspelsplatsen. Att det blev slutspel ändå är positivt för kassan, men utsikterna för avancemang var inte stora. Speciellt då man fick möta seriesegraren, Skellefteå.

Jag tycker att Brynäs gjorde ett tappert försök utifrån sina förutsättningar. Framförallt i den första, men också den andra matchen klev man upp och spelade ett disciplinerat försvarsspel som skapade jämna matcher. Tyvärr tycker jag man hade en del otur med domslut och fick, framför allt i första kvartsfinalen, spela allt för mycket boxplay för att ha någon chans. Brynäs spelade tufft och Skellefteå favoriserades som seriesegrare av domarna. När matchserien sedan gick vidare till match 3 och 4 tappade Brynäs lite av den diciplin man haft, förmodligen till följd av att det tuffa spelschemat med match varannan dag, och låg inte lika nära. Trots detta hade det inte varit helt orättvist om Brynäs kunnat knipa en seger. Sett över matchserien var Skellefteå helt klart det bättre laget. Skellefteå vann med 4-0 i matcher, men jag tycker ändå att Brynäs föll med flaggan i topp.

Det finns spelare som passar bättre i slutspel än i seriespel. Spelartypen som klarar av att spela ett snabbare och mer fysiskt spel samtidigt som man lyckas åstadkomma kreativa saker är ovärderlig när slutspelet sätter igång. I Brynäs är Jonathan Granström väldigt tydligt en sådan spelare. Tyvärr var Granström borta i början av kvartsfinalserien men var sedan, som förväntat, en av Brynäs bästa spelare. Trots att Granström är osynlig stora delar av grundserien så är det en mycket viktig spelare för laget då han i slutspelet kliver fram och leder sitt lag. Jag tycker också man kan sätta Daniel Widing i den skaran, och även han blir en viktig spelare i slutspelet. Ofta är det de mindre, mer tekniska spelarna som faller bort. Till den skaran hör Järnkrok, Lindholm och Lauritzen. Dock tycker jag mig se tendenser för att Lauritzen kliver fram när det gäller och han var bland annat väldigt bra i slutspelet 2011. Järnkrok var i detta slutspel en av Brynäs bästa spelare, men han klev inte fram på det sätt som behövs för att Brynäs ska slå ut Skellefteå. Kanske är anledningen att han är för ensam.

För att ett hockeylag ska lyckas bra i ett slutspel så är det absolut fundamentalt att ha en målvakt som spikar igen. Förr året hade Brynäs Svedbarg som verkligen klev farm när det gällde, och när han inte spelade hade man en Honken i storform. I år hade Brynäs Honken, som visserligen släpper en del billiga mål men som i flera matchinledningar räddar Brynäs kvar i matchen, men bakom honom hade man Rahm som tyvärr inte håller. Honken har visat sig bäst i konkurrens och har gjort sina bästa säsonger när han konkurrerat med bland annat Sundlöv och Svedberg. När han nu blir allt för given förstamålvakt presterar han inte lika bra. Även om han gorde kanoninsatser i slutspelet så gör han tyvärr vissa missat som blir psykologiskt tunga för Brynäs att återhämta sig från.

Under senare delen av säsongen har Brynäs haft ett ihåligt försvar och ett ineffektivt anfall. När försvaret nu klev fram och spikade igen så blev ineffektiviteten den framträdande anledningen till att man inte lyckas ta ett par matcher i kvartsfinalserien. I bland annat fjärde matchen, så dominerade Brynäs inledningsvis för att trots en kavalkad av chanser släppa in första målet när Skellefteå studsat tillbaka och skapat ett par chanser. Jag ska inte låtsas som att Brynäs försvar var perfekt, för det fanns uppenbara hål i uppställningen, men ineffektiviteten var den största anledningen till att man inte vann någon match. Visst kan det bero på att forwards fick fokusera mer på försvarsspel, och inte var det heller ineffektivitetens fel när Brynäsbackar gjorde individuella misstag, men faktum är att Brynäs gjorde alldeles för lite mål sett till de chanser man fick och det är inte en bra trend om man vill vinna matcher.

Nu börjar en period av omstrukturering där Michael Sundlöv måste avgöra vilka han vill behålla. Senast här om dagen gick man ut med att Berglind, Styrman, Widing, Johansson och Lavander. Överlag tycker jag att beslutet att inte förlänga med dessa spelare är helt rätt då alla underpresterat, men ryktet säger att Widing var villig att gå ner rejält i lön och jag tror själv han skulle vara en bra fjärdeline-spelare, speciellt med tanke på hur han kliver fram i slutspelssituationer. Dock kvartstår faktum att Widing precis som kedjekamraterna Nordquist och Lauritzen kört hopplöst fast. Faktiskt tycker jag att den trion skulle särats på för länge sedan. Även Johansson, som har stora potential att bli en riktigt bra spelare om han börjar förvalta de många chanser som han faktiskt skapar, klev fram under förra årets slutspel men har underpresterat hela säsongen.

Mer om det i framtida inlägg…

Efter matchen: Brynäs – Rögle

Publicerat av
Svara

Efter bottennoteringen mot Skellefteå (1-9) hoppades jag och många med mig med en mycket behövlig tillbakastuds mot bottenlaget Rögle. Att möta Rögle hemma i Gävle är någonting helt annat än att möta SAIK i Skellefteå.

Brynäs spelade mycket bättre än mot Skellefteå och ägde matchen från start till slut. Ett bevis på detta är att hemmalaget sköt över 50 skott på Rögles målvakt Gerber. Med enbart detta i åtanke så gjorde Brynäs det bra, och man visade att man kan spela hockey. Tyvärr blev resultatet av detta spelövertag och alla dessa skott endast ett mål, vilket är alldeles för lite. Förlust med 1-2 efter sudden speglade inte alls matchen. Ett rättvist resultat hade varit 5-1 till Brynäs, eller liknande.

Problemet är helt uppenbart effektiviteten. Brynäs har den senaste tiden varit hopplöst ineffektiva. Rögle-matchen och den AIK-match där man också förlorade i sudden var väldigt lika ur den aspekten; Brynäs var det bättre laget i båda matcherna men förlorade ändå till följd av sin ineffektivitet. Tyvärr är resultatet att man gått miste om 4 poäng, varav två gavs bort till det lag som man konkurrerar med om den sista slutspelsplatsen.

Det är inte bara ineffektiviteten som är Brynäs problem. Många gånger fick Rögle-spelare åka rakt igenom Brynäs lag och ta avslut på Honken, som var målvakt för kvällen. Vid Rögles ledningsmål missade man totalt markering framför eget mål, någonting som är en dödssynd inom ishockey och som alla hockeylirare får lära sig att inte göra när de är runt 10 år. Visst kan det ske misstag ibland, men samma misstag sker gång på gång vilket inte är acceptabelt.

Järnkrok är den som försöker mest i Brynäs och som är närmast att lyckas. Även Turesson, som ikväll gjorde mål, försöker. En annan spelare som inte gör bort sig helt är Gunderson, som visserligen blev omåkt på sudden-målet, men som ändå är en viktig spelare som får och tar mycket ansvar. Även Honken var bra ikväll och räddade bland annat ett friläge efter en av många försvarsmissar.

Inför säsongen hade Brynäs en svag backbesättning och sade att man skulle värva en toppback under säsong. Nu är Jonsson, Bertilsson, Persson, Löf och Styrman (?) borta samtidigt som Brynäs värvat just Styrman och Jacobsson. Jacobsson tillför välbehövlig tyngd i Brynäs försvar, men varken han eller Styrman är någon toppback a la Ekholm. Franson värvades visserligen men har som bekant försvunnigt. Detta innebär att endast ett fåtal ordinarie backar finns kvar och att många juniorer får spela. Det är roligt med unga spelare som får chansen, men man kan inte basera halva backbesättningen på dessa spelare. Det blir alldeles uppenbart att det inte räcker till. Notera förresten att Brynäs inte tagit en trepoängare sedan Franson lämnade, och att Franson gör succé i NHL senast inatt med en mycket fin framspelning i PP. Brynäs hade behövt honom nu.

Även om försvaret är svagt och gjorde en hel del misstag i kvällens match mot Rögle så kan förlusten inte skyllas på dem. Rögle gjorde ett mål under full tid och släpper man bara in ett mål så ska man kunna vinna, speciellt mot seriens bottenlag. Ineffektiviteten är boven i dramat. Som Brynäsare saknar man Silfverberg och Larsson och hela Gävle, som enligt min partiska åsikt är Sveriges mest utpräglade ishockeystad, mår dåligt av den nuvarande situationen. Nu hoppas jag att Brynäs kan vända detta och säkra sin slutspelsplats, men jag tror inte riktigt på det nya mantrat från spelare och lagledning som lyder ”Vi blir livsfarliga i slutspelet”. Vilket lag tror ni Skellefteå väljer om Brynäs tar sig dit?

Efter matchen: HV71 – Brynäs

Publicerat av
Svara

Annandagen bjöd på en repris av säsongens första bortamatch när Brynäs åkte till Ängelholm för att möta HV71. Inför matchen skrev jag att jag hoppades på en lika bra match den här gången. Även om matchen var bra så kan jag inte med handen på hjärtat påstå att den var lika bra som den match jag hänvisade till.

Den första perioden fördes av HV71 och Brynäs fick fokusera på försvarsspel, vilket man också gjorde bra. Att perioden slutade 0-0 berodde på det fina försvarsspelet där bland annat Styrman fick rikligt med speltid.

I den andra perioden röck Brynäs upp sig och ägde de första 6-7 minuterna totalt. Dock var det hemmalaget som genom Davidsson tog ledningen med 1-0 efter ett olyckligt Brynäsbyte. Brynäs svarade några minuter senare genom att kvittera. Resten av matchen var jämn med ett visst övertag för Brynäs som forecheckade aggressivt och ofta vann puck högt upp i banan, vilket som alltid visar sig besvärligt för motståndarlaget.

Några situationer blev kontroversiella i dagens match. Vid ställningen 1-1 gjorde Brynäs ett mål som Thuresson sparkade in i HVs kasse. Centralt för diskussionen är att regeln om spark har ändrats inför den här säsongen. Numera får en spelare sparka eller styra in pucken så länge skridskon inte lyfter från isen som en del av sparkrörelsen. Tidigare säsonger har ingen sparkrörelse alls tillåtits. Att Thuresson medvetet sparkade in pucken råder ingen tvekan om, men frågan är om hans skridsko lyfte från isen som en del av sparkrörelsen eller inte. Jag, och tydligen Tommy Jonsson likaså, tyckte inte det. Videodomaren tyckte det. Det är möjligt att situationen syntes tydligare på videodomarens bilder, men på de bilder jag såg (CMORE) såg målet ut att vara ett skolboksexempel på ett sådant mål som från och med denna säsong ska godkännas. Hur som helst dömdes inte mål, och jag vill gärna tro att videodomarna har tillgång till bilder som stöder påståendet att Thuresson löft skenan från isen när han sparkade in pucken.

En annan kontroversiell situation var i det avgörande skedet av förlängningen. Först drogs Calle Järnkrok ner. I den situationen tror jag till och med hemmapubliken varit förstående vid utvisning. Neddragningen ledde i sin tur till att Davidsson kom fri med Honken. Davidsson sköt ett slagskott från några meters håll som enligt Tommy Jonsson efter matchen styrdes upp i nätet bakom målet av den räddande Honken. Stämmer det ska naturligtvis spelet blåsas av och tekning ska utdömas i Brynäs zon. Detta hände dock inte. Personligen såg jag inte om pucken gick upp i nätet eller inte då TV-bilderna inte visade den delen av plexit/nätet. Hur som helst var det en kontroversiell situation. I stället för tekning så fortsatte HV sitt anfall och avgjorde matchen till 2-1.

Trots förlusten i övertid, som av de positiva fansen kan ses som ett kryssresultat, tycker jag att Brynäs kan vara ganska nöjda. Man producerade en hel del och pressade stundtals HV71 långt bak i egen zon. Spelet såg bra ut även om produktionen inte var den bästa, och det bådar gott inför nästa match borta mot Färjestad.

Bäst i Brynäs för dagen var hela försvaret och Honken. Även Mads Hansen gjorde en riktigt bra match och var viktig framförallt i box play. Jag tyckte mig se fina intentioner från Enterfeldt, Harju och Widing också. Som vanligt var Järnkrok framträdande. Värt att notera är även att Styrman gavs en hel del speltid utan att göra bort sig på något sätt.

Läs även Rollos hockeyblogg om Brynäs reflektioner från matchen på rollo.hockeybloggar.nu

Matchfakta

HV 71 – Brynäs IF 2-1 sd (0-0, 1-1, 0-0, 1-0)

Period 2
1-0 30.39 Johan Davidsson (Oscar Sundh, Mattias Karlsson) EQ
1-1 35.17 Dennis Persson (Jonathan Granström, Mads Hansen) EQ

Period 4
2-1 63.09 Mattias Karlsson (Oscar Sundh) EQ

Skott: 33-26
Utv. min: 16-10
Publik: 7000

Klicka här för att se highlights från Elitserien Play.

Twitter-kommentarer

Lägligt Juluppehåll för Brynäs

Publicerat av
Svara
Jubileumsmatch

Brynäs jubileumsmatch blev en fest

Under juluppehållet är det lagom tid att summera säsongen så som den varit hittills. Brynäs har haft en böljande säsong där man inledde väldigt starkt för att sedan få en lång formsvacka som inte tog slut förän strax innan uppehållet.

När säsongen startade så kändes det som att Brynäs red på det flyt och den lyckokänsla man hade efter SM-Guldet. Jag kommer speciellt ihåg första matchen mot HV71 på bortais som hittills den här säsongen varit den bästa ishockeymatch jag sett. HV71 spelade med ett högt tempo men mötte ett Brynäs som spelade som mästare. Så fort Brynäs vann puck, vilket man ofta gjorde i mittzon, kom en blixtsnabb kontring. Anfallsviljan var skyhög och motståndarna, i det här fallet HV71, fick inte en sekund på sig att pusta ut. Det var riktigt, riktigt kul att se Brynäs spela ishockey och anledningen till att jag speciellt kommer ihåg matchen mot HV71 är att de verkligen bjöd upp till match. HV71 vann den matchen i förlängning men det gjorde ingenting. Brynäs visade att man kunde spela som svenska mästare och därmed kan utmana om guldet även denna säsong.

Brynäs fortsatte i samma stil ett antal matcher innan svackan kom. Jag kommer inte ihåg exakt hur många matcher man spelade utan att vinna i full tid men det såg riktigt illa ut ett tag. Man kom in i en torrperiod där inga lätta mål trillade in. Samtidigt åkte man på ett antal skador som strulade till det framförallt på backsidan. Som tur är låg Brynäs först i tabellen när raset påbörjades, och man har därför efter ett par vinster innan juluppehållet parkerat på femte plats inför detsamma. Detta ger Brynäs en bra utgångspunkt för att kriga om en topp-4 plats.

Höstens stora snackis har annars varit NHL-proffsen. Frölunda och MoDo värvade NHL-spelare för att ersätta skadade spelare och när Frölundas skadade spelare var tillbaka så spelade fortfarande NHL-spelarna. Vad man än tycker om det hela så vore det tryggt om hela NHL-konflikten kunde leda till ett definitivt beslut om den innevarande säsongen. Ställs säsongen in så kommer NHL-spelare till Elitserien, annars inte. Ställs den in lite i taget så spelar Elitserielag kvalserien utan NHL-spelare medan de Allsvenska lagen förstärker upp med dessa spelare och därmed har ett övertag. För Brynäs del skulle det sannolikt innebära att Bäckis och Lindbäck gick in i laget, samt förhoppningsvis någon etablerad NHL-back.

För det är just backsidan som varit Brynäs problem under säsongen. Även om jag tycker att både Djoos och Berglind klivit in och gjort bra insatser så har det stundtals varit skakigt. Jag hoppades inför säsongen att Lars Jonsson skulle kliva in och inta sin gamla roll som ledande back, men då kände jag inte till hans kroniska besvär som sannolikt sätter stopp för resten av hans karriär. Cody Franson har värvats och gjort ett bra jobb, men Dennis Persson har varit borta nästan hela säsongen vilket lämnat ett hål för att inte tala om Bertilsson som varit lagets bästa back men nu missar resten av säsongen. Nu är i alla fall Persson tillbaka och jag hoppas att han kan bli den back vi alla hoppas på. Samtidigt hoppas jag att Djoos fortsätter att utvecklas i JVM och kommer tillbaks som en ännu bättre back.

Ett annat problem har varit målvaktssidan. Rahm har stundtals varit väldigt stabil, men han har också gjort väldigt osäkra insatser. Detta i kombination med att Honken ofta har skadeproblem är inte bra. Kommer Lindbäck så är målvaktssidan säkrad, men om det blir en NHL-säsong och Honken dessutom skulle bli långtidsskadad så krävs en värvning.

Årets forwardssida är mycket intressant. Självklart saknas spelare som SIlfverberg och Larsson, men vi kan inte jämföra alla årgångar med ett guldlag. Järnkrok kliver fram bra och producerar. Lindholm har utvecklats precis så som jag hoppats på. I övrigt tror jag att både Nordquist och Widing kan producera mer och att Lauritzen kommer att producera om han får slippa skador. Harju har producerat vilket är bra, och jag ser det som en lyckad värvning. Det blir lätt att man jämför honom med Silfverberg, men det tror jag inte man ska göra. Silfverberg a la 2012 går inte att ersätta. Johansson behöver träna avslut så att han kan förvalta alla de chanser, framförallt frilägen, som han skapar. Även Thuresson kan bli mer effektiv.

Jag tycker det ser lovande ut inför avslutningen av säsongen. Slipper Brynäs skador så kan man hamna på en topp-4 placering och gå långt i slutspelet. Och i ett slutspel har vi ju Granström, Widing och några andra spelare som kommer att kliva fram.

Jag måste också passa på att nämna utematchen. Tyvärr var jag i USA när den spelades men jag såg på bilderna från matchen att det var en riktig fest. När jag först hörde om matchen tyckte jag det var en tveksam grej eftersom det gjorts tidigare på flera ställen. Men självklart ska Brynäs fira sitt 100-års jubileum på alla möjliga sätt, och med facit i hand var det helt rätt att skapa den hockeyfest som utematchen blev.

Som sen julklapp önskar jag mig att Brynäs visar upp ett lika bra spel i matchen mot HV71 som man gjorde i säsongens första bortamatch mot samma motstånd. Jag önskar mig också att Lindholm, Djoos och Molin växer som spelare uner JVM och kommer hem som bättre spelare och med ett guld runt halsen.

Efter matchen: Brynäs – Linköping

Publicerat av
Svara

Innan lördagens match mot Linköping skulle vampen för 2012 års SM-Guld hissas i taket. För att göra tillfället lite mer högtidligt så hade Brynäs tagit dit lagkaptener från och med 50-talet som skulle skicka flaggan vidare till varandra och slutligen till Andreas Dackell som såg till att flaggan hissades. För mig som Brynäsare var det kul att se de gamla kaptenerna och konstatera att Brynäs har en hel del, ja nästan inflation på, legendariska spelare från sin organisation. Brynäs som förening har en stolt tradition, och ingen Brynäsare behöver skämmas för sitt lag oavsett om de spelar för guldet eller harvar i kvalserien.

I år blir det ingen kvalserie för Brynäs. Tvärt om. Även om man haft något av en måltorka så har man inlett säsongen med ett fartfyllt, tekniskt och finurligt spel som gjort att Brynäs varit det bättre laget i dom flesta matcherna. Brynäs har heller inte förlorat någon match efter full tid vilket måste ses som ett tecken på styrka. Förra året pratade Tommy Jonsson om att Brynäs ville bli ett svårslaget lag, och det målet kan man säga har uppnåtts (hittills).

Efter en trevande inledning tog Brynäs initiativet i matchen mot Linköping. Man lyckades precis som i tidigare matcher spela sig ur svåra situationer i egen zon, vända spelet snabbt och göra det svårt för motståndarlagets backar i uppspelsfasen. Det som saknades var, precis som i tidigare matcher, de där riktigt giftiga lägena. Brynäs håller mycket puck och spelar runt bra. Man tar också en hel del avslut. Men man har sällan avslutsmöjligheter i slottet. Kanske beror det på att man inte vill chansa och riskera att ge bort pucken i offensiv zon. Kanske beror det på att motståndarna fruktar Brynäs offensiv och kryper i sitt defensiva spel. Hur som helst har det bidragit till att Brynäs trots en offensiv spelstil har gjort få mål.

Även om Brynäs kontrollerade spelet så kom Linköping i farliga attacker och hade till och mer fler öppna målchanser än Brynäs. För Brynäs del är det tur att man har en Honken i storform som tar det mesta.

Det stod länge 0-0 trots möjligheter för båda lagen och några gratismöjligheter i power play. Till slut gjorde Mads Hansen 1-0 till Brynäs. Målet kom efter ett fint uppspel och en fin framspelning av Victor Berglind. Hansens chans var inte så öppen, men sidledsspelet som föranledde målet gjorde att Hansens välplacerade skott slank in mellan benen på motståndarmålvakten.

I den tredje perioden hade Brynäs fortsatt bra spel och visade inga tendenser på att lägga sig på försvar. Efter en tekning i offensiv zon lyckades dock Linköping peta in en retur efter att på förtjänstfullt sätt slitigt sig fri från bevakning. 1-1 var inte i det läget ett rättvist resultat, men det var rättvist att Linköping fick spricka sin nolla.

Som Brynäsare såg jag risken för ännu ett kryss som överväldigande, men då hade jag inte räknat med Rydan Gundersen. Gunderson har som de flesta vet ett riktigt farligt skott från den offensiva blålinjen, och är väldigt spelintelligent. Gunderson fintade helt bort en Linköpingsspelare som tappat sin klubba och pricksköt 2-1 för Brynäs, vilket avgjorde matchen. I slutet av matchen gjorde även en av kvällens bästa spelare, Sebastian Enterfeldt, 3.1 i tom kasse.

Bäst i Brynäs var utan tvekan Honken. Även Enterfeldt, Lindholm, Djoos, Bertilsson och Berglind förtjänar beröm. En spelare som Berglind har inte lika höga krav på sig som t.ex. Sundqvist och jag vill därför nämna honom när jag tycker att han har gjort en stabil insats. Det behöver nödvändigtvis inte att han var bättre än många andra.

Entgerfeldt är en bra injektion i Brynäslaget. Trots sin ringa storlek går han helhjärtat in i närkamper och vinner ofta puck i offensiv zon.

På tisdag väntar MoDo för Brynäs, i Läkerol Arena. Det blir intressant att se om Ö-vikarna har med sig några NHL-proffs till Gävle. Lockout-frågan kommer jag att behandla i ett separat inlägg inom kort…

Klicka här för highlights från matchen (Hockeyligan.se)

Matchfakta

Brynäs IF – Linköpings HC 3-1 (0-0, 1-0, 2-1)

Period 1

Period 2
1-0 37.19 Mads Hansen (Victor Berglind, Jonathan Granström) EQ

Period 3
1-1 52.28 Carl Söderberg (Pär Arlbrandt, Simon Hjalmarsson) EQ
2-1 53.48 Ryan Gunderson (Calle Järnkrok, Elias Lindholm) EQ
3-1 59.40 Sebastian Enterfeldt EQ ENG

Skott: 29-24

Utv. min: 10-24

Publik: 6422

Domare: Sören Persson, Mikael Nord, Fredrik Ulriksson, Simon Hillborg

Källa: brynas.se
Sagt på Twitter

https://twitter.com/LBoork/status/249610986309427200

https://twitter.com/widde41/status/249624262938349569

https://twitter.com/Sebban9/status/249637197098131456

https://twitter.com/LBoork/status/249612369758654464

https://twitter.com/LBoork/status/249611655510638592
Artiklar om matchen

Melin sågar domarinsatsen (Aftonbladet)
Brynäs första trepoängare (DN)
Brynäsbackens drömmål avgjorde (GD)

Efter matchen: AIK – Brynäs

Publicerat av
Svara

Brynäs åkte till Stockholm för att möta ett AIK som är grovt nederlagstippat av alla tyckare, inklusive mig själv. Inför matchen har Brynäs spelat två oavgjorda matcher med bonuspoäng i en av de två matcherna.

Matchen inleddes på ett bra sätt när Berglind gjorde 1-0 till Brynäs. Målet är egentligen inte mycket att analysera, men jag konstaterar att det ibland lönar sig att lägga in puckar på mål när andra alternativ saknas. Även om ett skott ur det läge som Berglind hade ofta är menat för retur så kan det också slinka in om motståndarlagets målvakt inte gör en hundraprocentig insats.

AIK replikerade relativt snabbt och kvitterade till 1-1. Efter det tog Brynäs över.

Brynäs visade AIK att man är ett mycket bättre lag, och gick efter två mål av Widing ifrån till 3-1. Där borde matchen ha varit avgjord, men en olycklig utvisning på Djoos gav AIK chansen att komma in i matchen igen. Djoos åkte ut för en hög klubba som på intet sätt var avsiktlig men som helt riktigt ledde till utvisning. Precis som reglerna säger så fick han dessutom 2+2 minuters utvisning efter att motståndaren börjat blöda. Personligen tycker jag att den regeln bör ses över då blodvite till 99% är en tillfällighet och därför inte borde få spela en avgörande roll för matchers utgång. Regeln borde snarare vara att en till synes medveten hög klubba ger 2+2 minuter medan en oavsiktlig hög klubba bara ger en tvåminutare.

Hur som helst så fick AIK en väg in i matchen, och tog den. 3-1 blev 3-2 och senare 3-3 vilket blev slutresultatet. Det oavgjorda resultatet innebär att Brynäs fortfarande är obesegrade efter full tid, vilket faktiskt också gäller för de innan säsongen så nederlagstippade AIK.

I förlängningen avgjorde Gunderson efter ett patenterat dragskott från blå linje i power play. Precis som i t.ex. den avgörande SM-finalen mot Skellefteå så fick Gunderson tid på sig på den blåa linjen och lyckades pricka in ett dragskott bakom en skymd motståndarmålvakt.

Segern innebär att Brynäs skrapat ihop fem poäng på tre matcher vilket får ses som godkänt. Att man fortfarande inte förlorat efter full tid infriar Tommy Jonssons önskan att Brynäs ska vara ett lag som är svårt att slå. Dock tycker jag att Brynäs skulle ha tagit tre poäng i kväll. Brynäs är ett bättre lag än AIK, vilket också blev tydligt i kvällens match. När ett lag är så mycket bättre som Brynäs var än AIK i kväll så bör det laget ta tre poäng.

Noterbart från kvällen är att Brynäs forwards äntligen gjorde mål, då Daniel Widing nätade två gånger. Notera även att Nordquist gjorde fyra assist. Ett tråkigare inslag var att Bertilsson fick en puck i ansiktet när han satt på avbytarbänken och blödde till synes rejält. Bertilsson har haft en hel del otur med slumpmässiga skador.

En annan sak som jag noterar är att Honken ännu en gång gör en mycket stabil insats. Innan Honkens AHL, NHL och Frölunda-sejour så var han ganska ojämn och blandade grymt bra insatser med svaga insatser. Förra året såg han mer stabil ut men fick då dela målvaktssysslan med Niklas Svedberg. Nu har Honken spelar alla tre inledande matcher och har gjort ett mycket stabilt och bra intryck.

I år tänkte jag ha en ny approach i mina ”efter-matchen” rapporter. Jag kommer att skriva min åsikt om matchen och sedan länka till annan läsning om den aktuella matchen, samt visa vad andra tyckt om matchen på twitter. Detta innebär inte att jag kommer att skriva mindre (även om kvällens analys är kortare än vanligt) utan ger förhoppningsvis läsaren en bättre möjlighet att läsa om kvällens match, och det är väll därför ni läsare läser det här?

Matchfakta

AIK – Brynäs IF 3-4 sd (1-2, 1-1, 1-0, 0-1)

Period 1
0-1 01.34 Victor Berglind (Jonas Nordquist, Sebastian Lauritzen) EQ
1-1 06.15 Joakim Nordström (Andreas Frisk, Victor Ahlström) EQ
1-2 17.22 Daniel Widing (Ryan Gunderson, Jonas Nordquist) EQ

Period 2
1-3 32.27 Daniel Widing (Jonas Nordquist) EQ
2-3 35.55 Nicklas Jensen (Dick Tärnström, Broc Little) PP1

Period 3
3-3 54.25 Victor Ahlström (Tobias Viklund, Mattias Janmark-Nylén) EQ

Period 4
3-4 64.30 Ryan Gunderson (Calle Järnkrok, JOnas Nordquist) PP1

Skott: 32-30
Utv. min: 4-8
Publik: 4105
Domare: Mikael Sjöqvist, Tobias Björk, Andreas Lundén, Fredrik Altberg

Källa: Brynäs hemsida

Åsikter om matchen på Twitter

Artiklar om matchen

AIK föll igen – efter lång videogranskning (Aftonbladet)
Brynäsback knockad av puck i Båset (Bertilsson) (Aftonbladet)
Aiks tredje raka förlust i förlängning (Expressen)
Brynäs vann och höjde målsnittet (DN)
Vinst efter målfylld match (GD)

 

 

Välkommen hem, Honken!

Publicerat av
Svara

Som alla Brynäsare säkert sett så är Johan ”Honken” Holmqvist klar för Brynäs. Det innebär att en riktig Brynäsare tar flyttar hem och spelar i det laget som han hör hemma i.

För ”Honken” innebär det inte bara att han kommer hem. Det innebär också att han får spela i ett lag med ett försvarsspel, där han inte ensam får stå för hela lagets försvarsinsats. I de matcher jag sett ”Honken” spela i Frölunda så har Göteborgarnas försvarsspel varit patetiskt dåligt, och ”Honken” har tvingats göra omöjliga räddningar för att hålla laget kvar i matcherna. Trots detta så har ”Honken” aldrig riktigt fått bekräftelse i Frölunda och trots en räddningsprocent på 90,3 procent förra säsongen, som ändå får ses som riktigt bra med tanke på hans lags försvarsspel, så har han varit en av syndabockarna till Frölundas upprepade fiaskon.

Den kritik som ”Honken” mottagit har i ett fall varit berättigad; Han är väldigt ojämn som målvakt. Redan -99 när Brynäs vann SM-Guld så varvades toppmatcher där han var en levande vägg med plattmatcher där nästan allt gick in. På den vägen har det fortsatt, men jag hoppas att hans rutin nu gör honom bättre när formkurvan dalar. Samtidigt ska vi komma ihåg att Brynäs har två riktigt bra målvakter nästa säsong, så om Honken har en formsvacka så är det inte hela världen då Svedberg är en toppmålvakt. Just -99 så hamnade Honken i ett oerhört flyt när slutspelet satte igång, och i finalerna var han en stor anledning till att Brynäs tog SM-Guld. Jag kommer bland annat ihåg en räddning då en av tvillingarna Sedin kom fri och försökte dribbla Honken, som gick ner i spagat och räddade friläget. Just den situationen har förevigats på tavla. En av kopiorna hänger i min lägenhet. (Bild kommer senare)

Jag tror att Honken och Svedberg kommer att få dela på förstaspaden under nästa säsong, och att en av dem kommer att bli uttalad förstemålvakt i slutspelet. Det är i regel bra med konkurrens, men just i slutspelet så finns övervägande fördelar för att välja en tydlig förstemålvakt. Vem det blir är ovisst. Både Honken och Svedberg har kvalitéerna för att vara matchvinnande målvakter i ett slutspel.

Jag kommer ihåg när Honken slog igenom i Brynäs. Då, precis som nu, så hade jag seriebiljett och det var både roligt och sorgligt att följa den situation som Brynäs hamnade i. Förstemålvakt i Brynäs var på den tiden en viss Micke Sundlöv. Sundlöv hade varit Brynäs stabile förstemålvakt i nästan 10 år och var en mycket populär Brynäsikon. Att en ung målvakt som ”Lill-Honken” kom upp och var bättre än Sundlöv var nästan otänkbart – men det hände. Två Brynäslegender (för det måste man vara om man som förstemålvakt vunnit SM-Guld med Brynäs) bytte av varandra och en ny era i Brynäs historia tog fart.

Det är förresten roligt att se hur ”Lill-Honken” blivit till ”Honken”. Bytet av smeknamn skedde succesivt när Honken gick till NHL och kom hem för att spela VM. Experterna blandade och gav, men efter ett tag så enades alla bakom ”Honken”. Den enda tv-personlighet som fortfarande säger ”Lill-Honken” är ”Ankan” Palmström, som kanske av respekt för den ursprunglige Honken fortfarande väljer att lägga till ”Lill-” före den nu 32-årige målvaktens smeknamn.

Hur som helst så är det med glädje som en av fansens favorit flyttar hem. Honken kanske inte är Sveriges bästa målvakt längre, men han är vår målvakt och har så varit under en längre tid. När Brynäsklacken skanderade att ”Honken håller på Brynäs” då Frölunda var på besök i Läkerol Arena så var det nog ingen som tvekade på att de hade rätt. Välkommen hem, Honken!

P.S. Kolla GD/AB’s intervju med Honken från dagens tidningar här.

Efter matchen: Frölunda – Brynäs

Publicerat av
Svara

Brynäs åkte till Göteborg utan 8 spelare. Förutom de ”vanliga” skadorna så var dessutom Nolander och Rödin sjuka. Naturligtvis ett avbräck. Dock var Dackell tillbaka i spel, och det såg ut som att Somervuori skulle spela med ett hakskydd.

Brynäs inledde dock matchen bäst, och tog snabbt tag i taktpinnen. Man pressade Frölunda som kom i sporadiska kontringar. Brynäs var laget med ett strukturerat spel och ett grundspel att falla tillbaka på. Frölunda saknade ett grundspel och förlitade sig mest på individuell skicklighet. Den spelare som utmärkte sig var dock inte Frökundait, utan en finsk Brynäsare. Eero Somervuori var briljant i kvällens match och att han fick göra 0-1 var mycket rättvist.

Det var efter ett katastrofalt försvarsspel som Somervuori, strax efter ett PP, passade Järnkrok och åkte i en båge som avslutades i motståndarnas slott. Frölunda var här snälla nog att lämna öppen gata fram till mål, och efter att ha fått tillbaka pucken från Järnkrok gjorde Somervuori inget misstag. Även om Somervuoris insats inte ska förringas så uppvisade hemmalaget här ett katastrofalt dåligt försvarsspel och jag tycker synd om ”Honken” som tvingas spela i ett lag med dylikt agerande i försvarszon. Faktiskt måste jag säga att de två matcher där jag sett sämst försvarsspel i, i år, är Frölunda borta (idag) och senaste hemmamatchen mot Frölunda. Göteborgarna har noll koll i egen zon och det måste jag tolka som en total frånvaro av defensiv spelstrategi. Hög att anställa en tränare som kan lite defensiv taktik.

Nog sågning av Frölunda och deras brist på strategi. Brynäs spelade riktigt bra och ledde efter den första perioden med 0-1. Som Brynäsare var jag nöjd, men vågade inte riktigt tro på seger. Frölunda kan blixtra till och även om Brynäs har ett bra försvarsspel så är 0-1 inget att hänga i julgranen.

I den andra perioden dominerade Brynäs ännu mer än i den första. Hemmalaget kom visserligen in i Brynäs zon och etablerade ibland spel, men det kändes ändå stabilt. Brynäs borde här ha tagit tillvara på det spelmässiga övertaget och utökat sin ledning. I stället lyckades ”Honken” hålla Frölunda kvar i matchen. Man lyckades också göra 1-1, efter en tilltrasslad situation. Frölunda hade spelat PP och etablerat tryck i Brynäs zon. Vid ett läge så var man mycket nära att göra 1-1 då ett skott strök stolpen. Måldomaren, bakom målet, uppfattade detta som mål och sköt av den raket som Göteborgarna sätter igång vid hemmamål. Detta ställde både hemma och bortaspelare, då speciellt Hietanen som hade pucken bakom egen mål, för någon sekund. Hietanen vaknade dock till och rensade iväg pucken. I det följande anfallet gjorde Frölunda 1-1. Man kan här hävda att Hietanen gjort någonting annat med pucken om han inte slutat spela efter att en raket sköts upp vid Brynäsmålet. Kanske hade Brynässpelarna då hunnit åka och byta, eller varför inte kommit i ett eget anfall. Leif Boork, som jag tidigare intervjuat och uppfattar som en mycket intelligent person för att inte säga hockeyprofessor, trodde att målet inte skulle blivit till om det inte varit för raketen. Det är mycket möjligt att han har rätt.

Min åsikt är delad. Jag kan tänka mig att detaljer förändrats om raketen inte skjutits av. Samtidigt tycker jag inte att raketen påverkade just det anfall där målet blev till. Det var heller inte någonting som enbart ställde Brynässpelare – det bör ha varit lika förvirrande för hemmaspelarna. Det går därmed inte att klaga allt för mycket på situationen, utan det är bara att konstatera att raketen inte borde ha skjutits upp men att 1-1 ändå inte var helt orättvist i den sekvens matchen befann sig i.

Efter målet tog Brynäs över igen. Man skapade flera chanser och fick flera PP. Statistiken sjunker i PP och en spelare som spelat väldigt mycket PP men inte producerat poäng är Ove Molin. Idag gjorde han dock en bra match och gjorde även mål, då han satte 1-2 i PP. Det var efter en fin pass från Dackell som skar rakt igenom Frölundas box som Molin fick öppet mål. På det första skottet gjorde ”Honken” en grym räddning, men på returen var han chanslös. Skönt för mig som Brynäsare, och välförtjänt för Brynäs. 1-2 till gästerna var dock i underkant och ingenting var klart.

I den tredje perioden ändrades matchbilden något. Brynäs backade hem mer och spelade ju längre perioden led på resultatet. Dock kom man upp i kontringar och höll ofta i pucken under längre sekvenser för att få tiden att gå. Helt plötsligt hade det gått 15 minuter av den sista perioden och Frölunda såg allt mer desperata ut. Under de sista 5-10 minuterna skapade hemmalaget mängder med chanser. Brynäs räddare var här Jacob Markström som gjorde debut efter JVM. Riktigt kul att se ”Markan” tillbaka i storform, till skillnad från efter förra årets JVM.

Brynäs höll ut, och Eero the Hero fick även göra 3-1 i öppen kasse. En riktigt skön seger för Brynäs som därmed passerade Frölunda i tabellen och drygade ut avståndet till slutspelsstrecket.

Bäst i brynäs var utan tvekan Eero Somervuori. Även Jacob Markström var en stor bidragande orsak till att Brynäs tog tre poäng. Ove Molin gjorde även han en bra match. Järnkrok, som fick förtroende som center i förstakedjan och fick mycket speltid, förvaltade det bra och var även han en av Brynäs bästa. Över huvud taget gjorde hela laget en bra match, även om de här nämnda spelarna bör ges en elloge.

Det är riktigt kul att se att Eero Somervuori utvecklats till den målskytt som Brynäs värvade. ”Krisen” med måltorka i början av säsongen är ett minne blott.

Nu måste jag säga att jag är riktigt optimistisk som Brynäsare. Man slog Frölunda på bortaplan och möter SSK hemma på torsdag. Vinst där och Brynäs kan blicka mot tabelltoppen i stället för botten. Detta trots de mängder av skador man dragit på sig. Riktigt starkt!