Efter matchen: Frölunda – Brynäs

Brynäs åkte till Göteborg utan 8 spelare. Förutom de ”vanliga” skadorna så var dessutom Nolander och Rödin sjuka. Naturligtvis ett avbräck. Dock var Dackell tillbaka i spel, och det såg ut som att Somervuori skulle spela med ett hakskydd.

Brynäs inledde dock matchen bäst, och tog snabbt tag i taktpinnen. Man pressade Frölunda som kom i sporadiska kontringar. Brynäs var laget med ett strukturerat spel och ett grundspel att falla tillbaka på. Frölunda saknade ett grundspel och förlitade sig mest på individuell skicklighet. Den spelare som utmärkte sig var dock inte Frökundait, utan en finsk Brynäsare. Eero Somervuori var briljant i kvällens match och att han fick göra 0-1 var mycket rättvist.

Det var efter ett katastrofalt försvarsspel som Somervuori, strax efter ett PP, passade Järnkrok och åkte i en båge som avslutades i motståndarnas slott. Frölunda var här snälla nog att lämna öppen gata fram till mål, och efter att ha fått tillbaka pucken från Järnkrok gjorde Somervuori inget misstag. Även om Somervuoris insats inte ska förringas så uppvisade hemmalaget här ett katastrofalt dåligt försvarsspel och jag tycker synd om ”Honken” som tvingas spela i ett lag med dylikt agerande i försvarszon. Faktiskt måste jag säga att de två matcher där jag sett sämst försvarsspel i, i år, är Frölunda borta (idag) och senaste hemmamatchen mot Frölunda. Göteborgarna har noll koll i egen zon och det måste jag tolka som en total frånvaro av defensiv spelstrategi. Hög att anställa en tränare som kan lite defensiv taktik.

Nog sågning av Frölunda och deras brist på strategi. Brynäs spelade riktigt bra och ledde efter den första perioden med 0-1. Som Brynäsare var jag nöjd, men vågade inte riktigt tro på seger. Frölunda kan blixtra till och även om Brynäs har ett bra försvarsspel så är 0-1 inget att hänga i julgranen.

I den andra perioden dominerade Brynäs ännu mer än i den första. Hemmalaget kom visserligen in i Brynäs zon och etablerade ibland spel, men det kändes ändå stabilt. Brynäs borde här ha tagit tillvara på det spelmässiga övertaget och utökat sin ledning. I stället lyckades ”Honken” hålla Frölunda kvar i matchen. Man lyckades också göra 1-1, efter en tilltrasslad situation. Frölunda hade spelat PP och etablerat tryck i Brynäs zon. Vid ett läge så var man mycket nära att göra 1-1 då ett skott strök stolpen. Måldomaren, bakom målet, uppfattade detta som mål och sköt av den raket som Göteborgarna sätter igång vid hemmamål. Detta ställde både hemma och bortaspelare, då speciellt Hietanen som hade pucken bakom egen mål, för någon sekund. Hietanen vaknade dock till och rensade iväg pucken. I det följande anfallet gjorde Frölunda 1-1. Man kan här hävda att Hietanen gjort någonting annat med pucken om han inte slutat spela efter att en raket sköts upp vid Brynäsmålet. Kanske hade Brynässpelarna då hunnit åka och byta, eller varför inte kommit i ett eget anfall. Leif Boork, som jag tidigare intervjuat och uppfattar som en mycket intelligent person för att inte säga hockeyprofessor, trodde att målet inte skulle blivit till om det inte varit för raketen. Det är mycket möjligt att han har rätt.

Min åsikt är delad. Jag kan tänka mig att detaljer förändrats om raketen inte skjutits av. Samtidigt tycker jag inte att raketen påverkade just det anfall där målet blev till. Det var heller inte någonting som enbart ställde Brynässpelare – det bör ha varit lika förvirrande för hemmaspelarna. Det går därmed inte att klaga allt för mycket på situationen, utan det är bara att konstatera att raketen inte borde ha skjutits upp men att 1-1 ändå inte var helt orättvist i den sekvens matchen befann sig i.

Efter målet tog Brynäs över igen. Man skapade flera chanser och fick flera PP. Statistiken sjunker i PP och en spelare som spelat väldigt mycket PP men inte producerat poäng är Ove Molin. Idag gjorde han dock en bra match och gjorde även mål, då han satte 1-2 i PP. Det var efter en fin pass från Dackell som skar rakt igenom Frölundas box som Molin fick öppet mål. På det första skottet gjorde ”Honken” en grym räddning, men på returen var han chanslös. Skönt för mig som Brynäsare, och välförtjänt för Brynäs. 1-2 till gästerna var dock i underkant och ingenting var klart.

I den tredje perioden ändrades matchbilden något. Brynäs backade hem mer och spelade ju längre perioden led på resultatet. Dock kom man upp i kontringar och höll ofta i pucken under längre sekvenser för att få tiden att gå. Helt plötsligt hade det gått 15 minuter av den sista perioden och Frölunda såg allt mer desperata ut. Under de sista 5-10 minuterna skapade hemmalaget mängder med chanser. Brynäs räddare var här Jacob Markström som gjorde debut efter JVM. Riktigt kul att se ”Markan” tillbaka i storform, till skillnad från efter förra årets JVM.

Brynäs höll ut, och Eero the Hero fick även göra 3-1 i öppen kasse. En riktigt skön seger för Brynäs som därmed passerade Frölunda i tabellen och drygade ut avståndet till slutspelsstrecket.

Bäst i brynäs var utan tvekan Eero Somervuori. Även Jacob Markström var en stor bidragande orsak till att Brynäs tog tre poäng. Ove Molin gjorde även han en bra match. Järnkrok, som fick förtroende som center i förstakedjan och fick mycket speltid, förvaltade det bra och var även han en av Brynäs bästa. Över huvud taget gjorde hela laget en bra match, även om de här nämnda spelarna bör ges en elloge.

Det är riktigt kul att se att Eero Somervuori utvecklats till den målskytt som Brynäs värvade. ”Krisen” med måltorka i början av säsongen är ett minne blott.

Nu måste jag säga att jag är riktigt optimistisk som Brynäsare. Man slog Frölunda på bortaplan och möter SSK hemma på torsdag. Vinst där och Brynäs kan blicka mot tabelltoppen i stället för botten. Detta trots de mängder av skador man dragit på sig. Riktigt starkt!

Efter matchen: Brynäs – Frölunda

Äntligen är Elitserien igång igen efter ett uppehåll av meningslöst landslagsspelande med ett Svenskt B-lag som åker till ett annat land och förlorar betydelselösa matcher.

Såhär på annandagen tog Brynäs emot Frölunda i vad som innan matchen såg ut att vara en mycket svår match. Frölunda har på papperet ett mycket bra lag och har bland annat petat spelare som Nordquist och Kahnberg. Det bör också nämnas att gamle Brynäsaren Johan ”Honken” Holmqvist vaktar Frölundas mål. ”Honken” kommer jag främst ihåg från -99 då han var mycket bra i finalserien mot MoDo. Hans spagat-räddning på en av Sedinarnas friläge i den sista och avgörande finalmatchen var mycket avgörande och jag har faktiskt en tavla hemma med just detta som motiv.

Brynäs öppnade matchen starkt men blev tillbakatryckta i några sekunder. Efter det gick det snabbt. Brynäs gjorde både 1-0 och 2-0 efter vad jag kan tycka var svags försvarsspel av Frölunda. Jag tyckte lite synd om ”Honken” när Frölunda tappade puck bakom mål och Brynäs tilläts spela fram till fristående spelare i slottet. 2-0 var just därför välförtjänt och det blev en riktigt rolig inledning för oss Brynässupportrar.

Efter detta höll Frölunda mest puck utan att komma till lägen. När de väl kom till avslut så stod Läck som säker sista utpost i Brynäsmålet. 3-0 kom efter skott från Andersén där Nordquist lyckades peta in returen. 3-0 stod sig perioden ut och det såg mycket lovande ut för resten av matchen. Även om Brynäs inte dominerat så hade man varit effektiva och inte släppt till allt för klara lägen bakåt.

Den andra perioden blev ett ställningstagande med många gruff och utvisningssituationer. Båda lagen drabbades av en halvblind domare som släppte det mesta och hittade utvisningar i tveksamma situationer. I den första periodens sista minut förföljde Joel Lundqvist Andres Dackell efter att ha tacklat Brynäsaren i huvudet. Tydligen uppskattades inte att Dackell tog emot tacklingen med huvudet utan han skulle också få slag och slashingar. Domaren åkte brevid som en mr Magoo-typ. I början av den andra gav Dixon igen på Lundqvist med ett par crosschecking utan att denna gjorde något. Då åkte istället båda ut. Parodi.

Spelet i den andra perioden var säkert. Brynäs skapade inte många klara chanser men hade bra spel och ett stabilt försvarsspel. Återigen visade Läck sig säker i målet och släppte inget förbi sig. En annan detalj som gjorde mig extra imponerad av just Eddie Läck var att han sällan släppte returer. Mycket viktigt för Brynäs att Läck klev fram och visade att han kan vinna matcher åt Brynäs när Markström är borta.

Den här matchen behövde inte Läck vinna åt Brynäs. Även i den andra perioden var Frölunda allmänt lamt och verkade inte ha något grundspel att falla tillbaks på. Man slarvade ofta i försvaret och förlitade sig på den individuella skickligheten i anfallsspelet. Utan att vara vidare insatt i Frölunda så kan jag tycka att Dahlén borde avgå. När man har det lag som Frölunda faktiskt har på papperet, så måste man ha en tränare som kan utnyttja det. Nu skulle jag vilja säga att Frölunda klarar sig ovanför slutspelssträcket tack vare den individuella skickligheten. Skulle Dahlén coacha ett lag som Brynäs skulle man antagligen ligga hjälplöst sist.

Den andra perioden slutade som sagt 0-0 och ställningen var därför 3-0 även inför den sista perioden.

I den sista perioden hände der saker. Förutom att det griniga spelet fortsatte, vilket antagligen gagnade det ledande laget dvs. Brynäs, så blev det även mål. Frölunda fortsatte sitt skakiga försvarsspel och satsade samtidigt mer på offensiven. Väldigt tidigt gjorde gästerna 3-1 vilket gjorde matchen mer öppen och fick mig som Brynässupporter att bli lite orolig. Dock kom aldrig någon genomklappning, utan Brynäs fortsatte spela stabilt samtidigt som Frölunda tog dumma utvisningar. I stället gjorde Brynäs 4-1 efter ca 15 minuter av perioden genom Lauritzen som vann puck bakom mål efter aggressiv forechecking i PP och helt ostörd kunde gå in framför mål och lägga in pucken bakom en ”Honken” som måste sakna Tuulola, Melkersson och de andra backarna i Brynäs -99 lag.

Matchen slutade 5-2 efter att Frölunda reducerat och Dackell lobbat in pucken i öppen kasse.

Det avgörande för den här matchen var helt klart att Brynäs fick en bra inledning. 3-0 i första kan knäcka många lag, och speciellt ett lag som kritiserats så hårt som Frölunda. ”Honken” tog visserligen bara 10 av 14 skott, men kan inte lastas för något av målen. Istället kan sägas att Brynäs var effektivt, och Frölunda släppte alldeles för klara lägen. Dock överglänstes han av Eddie Läck som var Brynäs bästa spelare. Hela Brynäs ska ha en eloge för sin insats, men Läck tillsammans med Dixon, Somervuori, Dackell, Hietanen, Andersén och Granström ska ha extra beröm. Sundström spelade back och gjorde som back en ganska svag insats, men han ska ha en eloge för att han går in och ändå håller en relativt hög klass trots att han är center/forward i vanliga fall.

Nu känns det som att Brynäs hittat målet, och man kan känna sig bakåt trots tunga backskador och Markström i JVM. Jag hoppas på en rolig tid innan slutspel, där Brynäs såklart ska finnas med!

Efter matchen: Brynäs – Frölunda

Matchrapporten från Brynäs – Frölunda är som synes något försenad. Om det beror på att jag varit upptagen eller att jag varit deprimerad över Brynäs inledning låter jag vara osagt…

Brynäs förlorade som bekant mot Frölunda med 1-2. Trots att varken målproduktionen eller poängskörden ökade så tycker jag det var ett fall framåt.

Frölunda var det bättre laget i de två första perioderna. De hade spelet och tempot. Dock spelade Brynäs ett bra försvarsspel och gästerna fick inte några riktigt klara målchanser sånär som på ett par stycken. 0-1 var ett skott från blå, direkt efter en klockren tekningsförlust för hemmalaget, som inte såg helt otagbar ut för Markström. Mitt direkta intryck var att det var en målvaktstavla, men efter att ha sett reprisbilder på jumbotronen så kan jag tänka mig att Markström var skymd av den egna backen.

0-2 kom efter en målvaktstavla och ett svagt ingripande av hemmaförsvaret. Ett löst skott som Markström ”ska” klistra tappades ut till en fristående Frölundaspelare. Den pucken ska Markström hålla, och hemmaförsvaret ska plocka bort motspelare framför kassen.

I tredje perioden vaknade Brynäs till liv, samtidigt som Frölunda försökte säkra hemåt. 1-2 kom efter en halv minut i sista perioden då Lars Jonsson mycket skickligt drivit pucken från egen zon, över hela banan och mot motståndarmålet. Efter att ha rundat målburen spelade han pucken till Somervuori som passade (eller sköt ett misslyckat skott som gick till) en Dackell på bortre stolpen. ”Dacke” hade bara att lägga in pucken i öppet mål. Matchen levde.

Hela sista perioden bestod av Brynäs-tryck. För mot Frölunda lyckades man med det man inte lyckades med mot Skellefteå – att skapa tryck. Frölunda kom upp i endel farliga kontringar som gav Markström chansen att revanschera sig något. I slutminuten tog Brynäs ut målvakten och skapade stort tryck på ”Honken” i motståndarkassen. Dock höll den forne Brynäsmålvakten tätt och Brynäs åkte på ännu en hemmaförlust.

Bäst i Brynäs var Somervuori som tillsammans med Kahnberg visade stor initiativförmåga. Även unge backen Bertilsson var bra och att han blev bänkad i slutet av matchen ser jag som en coachmiss.

Över huvud taget tycker jag att coachningen var svag i slutet av matchen mot Frölunda. Flera unga spelare visade framfötterna i matchen, men när det väl gällde valde man att satsa på gamla rävar som t.ex. Molin eller Nolander. I en relativt obetydlig match som mot Frölunda så finns chansen att visa de unga spelarna förtroende. En ung spelare som precis debuterat i Elitserien och gjort en bra insats kommer att växa som spelare om coachen visar sitt förtroende. Hade till exempel Bertilsson fått spela i slutet av matchen mot Frölunda skulle han känna förtroende och bli en bättre spelare framöver, när det väl gäller. Peter Nolander kommer knappast att bli bättre och växa till en storback utav det förtroende han får från sin coach – det kan däremot Bertilsson göra!

Nya tag mot MoDo ikväll. Ge de unga spelarna chansen, och när de väl visat att de kan ta tillvara på chansen – ge dem förtroende! Där är nyckeln till att de lyckas som spelare och att Brynäs lyckas som lag.

Elitseriens utbrytarlag

Den stora snackisen de senaste dagarna har varit Elitseriens utbrytarlag. Färjestad, HV71, Frölunda, Linköping och Djurgården vill tillsammans med Malmö bryta sig ur Elitserien för en annan liga. Möjligtvis är det för att gå rakt in i KHL, kanske är det för att bilda en Western Conference i KHL. Det kan också vara för att skapa en egen Europaliga.

Det är alltså de ”stora” lagen det handlar om. De drar också med sig Djurgården och Malmö efterssom det är storstadslag. En rolig notis i det här är att det till stor del är Brynäs förtjänst att HV71 överhuvudtaget är ett så kallat storlag. HV var ett notoriskt bottengäng tills de skrällde och vann SM-guld efter en hård finalserie mot Brynäs.

Europaligor i olika former har funnits i många år. Även Brynäs har spelat i olika former av europaligor. Gemensamt för samtliga dessa ligor är att intresset på hemmaplan har varit svalt. Förr i tiden när Elitseriesegraren nästan alltid vann Europacuppen så var intresset svalt. Nu för tiden när Elitserievinnaren är ett bottenlag i Europaligan så är intresset om möjligt ännu svalare. Kort och gott – en europaliga fångar inte den inhemska publikens intresse.

En Europaliga kommer alltså att generera mindre intresse hos de egna fansen. Å andra sidan så är det en PR-fråga som kan förändras. Men det bör också beaktas att alla lag har en andel medgångssupportrar. Frölunda har varit det populära exemplet på ett lag vars fans kommer i vått och torrt, men i början av fjolårets elitserie när det gick dåligt så dalade publiksiffrorna. Spelar Frölunda i KHL så kommer man att vara ett bottenlag eller som bäst ett mittenlag. Detta beror på att Frölunda inte har pengarna att köpa in spelare för att matcha de bästa KHL-lagen, och då har jag inte ens räknat med skillnader i beskattning. Vad har lagen råd med om publiken sviker och intäkterna minskar? Kan det vägas upp med sponsorpengar? Jag tror inte det. Det stora lokala intresset är grunden för den ekonomi de har idag.

Om Elitseriens utbrytarlag bryter sig ut så riskerar de ett gigantiskt fiasko. Vad händer i så fall? Kommer de krypande tillbaka och vill vara med i Elitserien igen? Tar Elitserien emot dom? Vad händer i så fall med de lag som ersatt dem?

Jag tror inte på ett KHL med svenska lag. Då tycker jag hellre att man kan satsa på att utveckla Champions League och marknadsföra den vidare. Om de aktuella lagen bryter sig ut ur Elitserien så riskerar de inte bara sin egen framtid utan även Elitseriens framtid. Jag gissar att Elitserien skulle klara sig, och att utbrytarlagen skulle gå under eller flyttas ut till utlandet.

Men vad skulle detta innebära för Brynäs? Sannolikt skulle det se ut som någonting negativt initialt, för att sedan bli någonting positivt. Ett floppande KHL med Svenska lag innebär att de kvarvarande lagen tar över sponsorer och sponsorpengar, det vill säga en ekonomisk vinst (tvärt om vad Aftonbladet spekulerar). Brynäs är ett klassiskt lag och skulle vara ett av de ledande lagen i en Elitserie utan utbrytarlagen. Kanske skulle det rent av vara positivt för Brynäs om Utbrytarlagen bröt sig ur elitserien…

Efter matchen: Frölunda – Brynäs

Det blev förlust för Brynäs mot Frölunda i Scandinavium. Som väntat kanske… Jag tippade faktiskt 4-1 i min allra första resultat-tippning på denna blogg. Det är dock föga tröstande…

Matchens första period började med slutspelsliknande spel. Fart, tacklingar och småfult spel. Precis som vi fans vill ha det! Tyvärr tyckte inte domare Vinneborg samma sak och vek ner sig för publiken tämligen omgående. Frölunda gjorde 1-0 i spel 5-4 under en avvaktande utvisning som kom i spel 4-4. Tyvärr visades inte utvisningssituationen i repris vilket gör det svårt för mig att analysera den ytterligare, men som jag såg det så tacklade Granström Frölundaspelaren schysst. Eftersom hårda tacklingar inte är tillåtna enligt de för säsongen ovanligt dåliga elitseriedomarna så åkte Granström ut. Nu hann han inte sätta sig innan Frölunda tog ledningen. Målet såg ganska billigt ut (dragskott från blå) men det är faktiskt möjligt att det var en liten touch på den.

Innan periodpaus gjorde Frölunda 2-0, också denna gång i PP. Den här gången var det Alcén som åkt ut för puck out. Kommentatorerna sågade Alcén vid fotknölarna, men jag har svårt att tro att han tog utvisningen med flit. Hur som helst var det ganska oskickligt gjort, och han får ta på sig utvisningen som ledde till 2-0.

Brynäs inledde andra perioden i ett rasande tempo. Snöpligt nog så var det Frölunda som gjorde periodens första mål då de ökade på till 3-0 efter 7 minuter. Även detta mål kom i Power Play, efter att Daniel Widing gjort sig skyldig till en slashing. Resten av perioden var Brynäs medan Frölunda inledde en orgie i holding-the-sticks. Vad som gjort att just Frölunda har så starka handleder kan man bara spekulera om…

Brynäs gjorde trots allt 3-1 genom Daniel Widing efter ett mycket bra förarbete av Andreas Dackell, som hittat gammal storform. Efter detta fortsatt trycket på Honken i Frälunda-målet. Bland annat hade Dixon ett väldigt bra läge då han i stort sett fick öppet mål på en retur. Dock var en Frölundait snabbt framme med handen för att greppa tag i Dixons klubba och läget rann ut i sanden. Att den situationen inte resulterade i utvisning får ses som ett resultat av hockeyligans motvilja att ha två huvuddomare. Antagligen stod Vinnerborg dåligt till och missade hela situationen totalt.

Efter reduceringen till 3-1 såg det ut som att Brynäs var på gång rejält. Förutom Dixons läge så skapades tryck i offensiv zon. Oturligt nog tappade Granström puck på egen blå vilket resulterade till att John Pohl prickade in 4-1 efter fin pass från Lars Eller i en 2 mot 1 situation mot Jörgen Sundqvist.

Som Brynäsare vet jag att laget väldigt sällan gjort 4 eller fler mål under säsongen, och insåg därför innerst inne att matchen var körd. Fint spel från Brynäs gav vissa förhoppningar, men de förhoppningarna krossades snabbt av Honken i Frölunda-målet som gjorde en mycket bra match.

Sett över hela matchen så var Frölunda värda att vinna. Brynäs spelade defensivt och försökte sticka upp i enstaka kontringar. Precis som förväntat var det kedjan med Dackell-Dixon-Widing som skapade lägen. I många matcher har ett bra målvaktsspel,framförallt av Jacob Markström, gjort att Brynäs kunnat knipa poäng i matcher där man gjort 1-2 mål. Så var dock inte fallet idag och även om Markström inte kan lastas för förlusten så gjorde han absolut inte en av sina bättre matcher.

Brynäs spelade stundtals bra men inledde, som vanligt, matchen alldeles för svagt. Den svaga förstaperioden bäddade för förlusten vilket har blivit ett genomgående tema på bortaplan. Hur som helst så var segern, som sagt, välförtjänt för Göteborgarna. Trots detta kan jag inte låta bli att tänka på hur matchen hade kunnat sett ut utan ”tacklings-utvisningen” som resulterade i 1-0.

Kvällens förlust var Brynäs 14:e raka bortamatch utan vinst. Det är ett facit som är otroligt dåligt och man måste försöka hitta alternativa spelsätt för att ta poäng på bortaplan. Det dåliga bortafacit är den största anledningen till att laget nu ligger på missad slutspelsplats.

På torsdag är det hemmamatch mot Linköping. Den matchen kommer att vara lika svår som viktig. Nu gäller det att de ledande spelarna i laget tar tag i det här och visar vägen!