Efter matchen: Brynäs – Foppa

Förhandssnacket inför Brynäs – MoDo handlade enbart om Foppas comeback. När pucken väl släpptes så var det dock Brynäs som tog initiativet.

Hemmalaget ägde den första perioden och höll i mycket puck, dock utan att skapa riktigt farliga chanser. Närmast var Juuso Hietanen som med öppet mål sparkade fram pucken till sig själv, men missade att slå in pucken. Målet blev därför bortdömt på grund av spark.

I den första perioden hade MoDo ett otroligt darrigt spel i egen zon. Där gjordes ett stort chachingmisstag från Brynäs sida då man knappt forecheckade alls. MoDo fick lalla runt ostört i egen zon för att sedan ge bort pucken i mittzon. Varför inte forechecka högt, som man med framgång gjort i flera tidigare matcher, och ta tillvara på de darriga uppspelen?

MoDo gjorde 0-1 i den första perioden vilket var orättvist.

I den andra perioden tog Foppa över helt. Han dominerade och låg bakom mycket för MoDo. Tidigt i den 2:a perioden gjorde MoDo 0-2 efter vad jag såg som en solklar utvisning i mittzon. I stället för utvisning så neutraliserades en Brynässpelare och möjliggjorde en kontring som resulterade i mål.

Resten av matchen kan man som Brynässupporter glömma. Brynäs spelade patetiskt dåligt samtidigt som Foppa briljerade. En situation kommer jag speciellt ihåg, när Hansen skulle åka hem och hämta puck i PP efter en MoDo-rensning. Hansen hade minst 5 meters försprång på Foppa men såg ut att få bly i skridskorna och blev om och frånåkt av Foppa. Om det berodde på trötthet från Hansens sida vet jag inte, men många gånger såg det ut som att man hade allt för respekt för Foppa. När Foppa snurrade runt i offensiv zon vågade man knappt gå på. Det var bara Bertilsson och Granström som smällde på Foppa ett par gånger och visade hur det skulle göras.

Brynäs var, trots möjlighet på straff (som sattes i kryssribban av Dizon) aldrig nära. Man spelade patetiskt dåligt i den andra och tredje perioden, och tog inte alls vara på att visa upp sig när hockeysveriges blickar var riktade mot Läkerol Arena. Vill man ha ett snitt på 6000 besökare/match så kan man inte spela som ett flicklag när det sitter 6200 på läktaren.

Matchen blev i stället en triumf för Foppa som visade att han fortfarande håller världsklass. Även om Brynäsarna slutat behandla honom som glas och slutat darra av skräck så skulle Foppa ha dominerat. Hatten av för Foppa…

Ett irritationsmoment i matchen var domaren. Vet ej vem som dömde men efter matchen konstaterar jag att #21 och #26 var avgörande. #26 är då domaren. Ett tag tilläts precis allt. Minuten efteråt åkte Ove Molin ut för en interferencesituation som uppstått minst 40 gånger tidigare i matchen. Vid ett annat tillfälle spelade MoDo med 7 utespelare på banan.

En annan sak som jag irriterar mig över när det gäller bedömning är att domarna ofta, för att inte säga jämt, tillåter tacklingar i ryggen. Däremot tillåts inte hårda tacklingar som inte bryter mot några regler. Foppa åkte ut för en charging igår. Jag såg inte situationen, men gissar att den inte resulterat i en utvisning om regelboken följts. Tacklingar i ryggen måste motarbetas, och rena hårda tacklingar måste godkännas. Den svenska domarkåren är nästan lika patetiskt dåliga som Brynäs var igår.

Den här matchen är bara att glömma. Nya tag nästa gång och då vill jag se bättre coaching, bättre inställning och mer skott. Nästa gång man möter MoDo vill jag dessutom se att Granstrlm coachas mot Foppa. Han var den enda som vågade röra honom. Frågan är vem som ska sättasNäslund

Efter matchen: Brynäs – Skellefteå

Första hemmamatchen och jag var på plats.

Brynäs inledde matchen mot Skellefteå på ett bra sätt. Redan efter ett par minuter hade chanserna radats upp och som pricken över iet satte Lars Jonsson 1-0 tidigt i perioden. Brynäs fortsatte på samma sätt hela första perioden och det såg ut att bli en riktigt rolig match.

I andra perioden fortsatte Brynäs spelövertag. Detta skulle förändras.

En avgörande sekvens i matchen var när Jonathan Granström först åkte ut för charging efter vad jag kunde se var en helt schysst tackling. Granström gled sista biten mot sin motståndare, så han kan inte ha tagit för många skär. Däremot är det ju så, som vi svenska hockeyfans vet, att hårda tacklingar renderar i utvisning i Elitserien. Här vill domarna hellre att vi hakas, kramas och allmänt fegar i närkamperna. Jag har tagit upp det tidigare och jag säger det igen: Elitseriedomarna måste börja tillåta tacklingar.

Hur som helst åkte en förbannad Granström ut på 2 minuter. Några sekunder in i boxplayet kom en SAIK-spelare fri. Eftersom han blev störd i avslutningsögonblicket och det inte blev mål så blev det utvisning. En annan svensk standard. På reprisbilderna var det mycket svårt att se hakningen – ja faktiskt omöjligt. Domare Claesson måste ha en extremt bra syn.

Här förändrades matchbilden helt. SAIK gjorde 1-1 i 5 mot 3 och tog över matchen. Trycket fortsatte och Brynäs gick bort sig helt. Indianare blandades med lamt agerande i närkamperna (kanske lika bra, så att vi slapp se fler boxplays).

Resten av matchen var sorglig att se som Brynässupporter. Brynäs klappade ihop helt och skapade i stort sett ingenting. SAIk gjorde 2-1 i ett PP som många tyckte var tveksamt (jag kan dock förstå utvisningen, även om samma situation händer många gånger varje match). Inte ens i slutet av matchen när man jagade kvittering lyckades man skapa någon riktig press. Bäst i Brynäs var Markström, som höll nere siffrorna.

Nej, den här matchen måste Brynäs gå vidare från. Nya tag på tisdag. Då kommer Frölunda till Läkerol Arena!

Äntligen är Elitserien igång!

Äntligen är Elitserien igång! Det innebär också att bloggen sätter igång på allvar.

I går mötte Brynäs Timrå borta och det var riktigt kul att se Elithockey igen!

Matchen började trevande, men Brynäs var det bättre laget i första perioden. Emil Sandin satte 1-0 i PP på ett inte helt otagbart skott. Sandin hade pucken på vänster sida av anfallszon och vek in mot mål för att dra ett dragskott i närmsta hörnet. I pausens spelarintervju sade Sandin att han inte såg något annat alternativ än att skjuta, vilket lät lite konstigt eftersom det fanns flera. Målet innebar att en felplacerad Lindbäck fick en dålig start i sitt nya lag. Avslutet i sig var det inget fel på, men det var ett tveksamt läge att ta avslut på. Dock ska vi som Brynäsare såklart vara glada för att Sandin gjorde det han gjorde, och 1-0 till Brynäs var ett faktum efter den första perioden.

I andra perioden satte Timrå fart och dominerade de första 15 minuterna. Efter Timrås 1-1, ett lite turligt läge där en Timråback tog ner pucken vid blå och sköt när pucken låg på högkant (det blev dock en riktig kanon i krysset), så tog Brynäs timeout. Efter timeouten ryckte Brynäs upp sig och ägde de sista minuterna av den andra perioden – dock utan framgång i form av mål.

Tredje perioden var jämn och chanser utbyttes. Brynäs hade två frilägen signerade Emil Sandin och Andreas Dackell. Sandin blev fint framspelad av Granström, vilket resulterade i en bra räddning av Lindbäck. Vid det andra friläget dribblade Dackell sig igenom hela motståndarlaget och avslutade med en dragning som Lindbäck följsamt räddade. Totalt sett så tycker jag att Brynäs var det bättre laget i den tredje perioden.

I sudden death fick Brynäs PP vilket egentligen inte resulterade i mycket mer än ett farligt skott från Kahnberg som motades med plocken av Lindbäck.

Totalt sett tycker jag att Brynäs var närmare vinst än Timrå. Slutresultatet 1-1 var dock ganska rättvist och som Brynässupporter är jag nöjd med ett poäng i Timrå.

Ingen spelare utmärkte sig extremt i matchen. Markström gjorde en bra match, likaså Silfverberg, Dackell och Lauritzen. De nya juniorbackarna visade att de håller. Värt att notera är också att Lindbäck gjorde en bra match sånär som vid ett läge som resulterade i målet. Somervuori och Kahnberg visade båda fina intentioner men lyckades inte så väl. Det kommer nog framöver…

På lördag möter Brynäs Skellefteå i sin första hemmamatch. Då är jag där.

Inför Slutspelet!

Färjestad valde Brynäs – som väntat. Brynäs är helt uträknat – som väntat. I media ser man hur FBK-spelare sublimt tagit ut segern i förskott – som väntat.

Vad talar då för Brynäs? Jo, precis det jag just nämnt. Att Färjestad och hela hockeysverige tagit ut segern i förskott är vad som talar för Brynäs. Det sänker inte bara Färjestadarnas prestation, utan kan också fungera som tändvätska för Brynäsarna. De blir nedskrivna på ett nästan hånande sätt och den normala reaktionen till det borde vara ökad kämpaglöd!

Czarnecki har hela säsongen pratat om hur målet är att ta sig till slutspel. Han har inte nämnt vad som kunde hända i detta slutspel. Såhär i efterhand kan jag tycka att det hade varit smartare att säga att Brynäs ska ta sig till slutspel och se till att övriga lag får slita som hundar för att kunna slå ut laget. Då hade man vart bättre psykiskt förberedda. Nu kan bara Czarneckis uttalanden tolkas som att Brynäs är nöjda med slutspel. Mättnaden FÅR inte finnas där! Känner spelarna mättnad över att ”bara” ha tagit sig till slutspel så är det helt kört mot det ruskigt starka Färjestad.

I morgon inleds slutspelet hemma mot FBK. Det är i slutspelet som slitvargarna kan bli till hjältar. Jag hoppas att spelare som Granström, Widing, Dixon, Sundqvist, Andersén med flera kliver fram ytterligare ett steg. Jag kommer ihåg senaste gången som Brynäs kom till slutspel och hur Daniel Widing klev fram. Det slutspelet gjorde honom till den spelare han är idag och var säkerligen otroligt viktigt för honom. Nu är det dax igen för Widing och även för andra spelare. Spelare som Hermansson och Alcén är sådana spelare som haft ungefär samma nivå på spelet som Widing hade då. Med andra ord kan de höjja sig – bara de kämpar och visar hjärta.

Nu jävlar måste det bli vinst på torsdag. Inget annat finns!