Efter matchen: Brynäs – SSK

Efter matchen mot Frölunda i Scandinavium hade jag tyvärr inte tid att skriva någon ”Efter matchen” rapport. Från den matchen kan jag konstatera att Brynäs röck upp sig efter bottennappet mot MoDo och spelade bra. Dock hade man samma problem som man haft hela säsongen – man gjorde inte mål på sina chanser.

Ett liknande scenario utspelade sig i Läkerol Arena mot Södertälje SK. Brynäs ägde de två första perioderna totalt men hade som vanligt svårt att få in pucken. Det klart effektivare laget var istället SSK som spelade försvarsspel och kontrade in mål. Ställningen 2-4 i den sista perioden var allt annat än rättvis. Brynäs lyckades dock i spel 6 mot 4 och 6 mot 5 göra både 3-4 och 4-4 vilket blev slutresultatet. Orättvist, men Brynäs är nog nöjda med 1 pinne ändå.

Debuterade i matchen gjorde nye backen Kokko, som gjorde ett bra intryck. Han hade ett par klockrena passningar som skar igenom mittzon.

Några reflektioner:

  • Kahnberg blev petad i den tredje perioden. Varför?
  • Läck blev inbytt istället för Markström. Kanske borde Läck stått från början av matchen då Markström sett sliten ut på senare tiden och tidigare har visat sig vara en sådan målvakt som spelar sämre när han är sliten. Markan gjorde inga större tavlor men det kändes ändå rätt att ta in Läck. Läck ska även stå när Markström är på junior-VM. Naturligtvis behöver han få fler matcher i benen innan han kliver in och drar hela lasset.
  • Sundqvist gjorde 4-4 målet. Kul för honom! Han jobbar alltid hårt för laget och gör sitt varje match. Han är ingen målskytt men gör det som behövs – och nu behövdes ett mål.
  • Ove Molin gjorde en bra match och spelade fram till 2 mål (3 enligt speakern men det var nog bara 2 ändå). Ove som oförklarligt nog varit given i PP fick äntligen leverera. Nu hoppas jag det fortsätter så, annars återgår jag till att bli oförstående till att han alltid spelar PP. Brynäs PP brukar bestå av att Molin håller puck i en och en halv minut. Kommer ett skott så får man nästan se det som ett lyckat PP. I matchen mot SSK sköt Brynäs mer vilket är bra.
  • Dixon gjorde mål. Han är en av få som tar trafiken framför motståndarkassen. Mer sånt!
  • Rödin lånas ut till Mora. Hoppas det gör honom till en bättre spelare. Det han visat hittills tycker jag borde göra honom given i en av Brynäs 3 första kedjor. Men han har sin svaghet i defensiv zon och det verkar var där man vill lägga krutet.
  • Brynäs har sett skakiga ut i egen zon de senaste matcherna. Det har tidigare varit styrkan. Inte bra, men kanske en tillfällig svacka?
  • Nolander spelar PP… och mot SSK tog han faktiskt skott också. Även där ett oförklarligt fenomen som nu kanske inte längre behöver förklaras.
  • Nordqvist och Kahnberg skapar mycket men får inte in pucken. Lossnar det snart?
  • Hemska scener utspelade sig i Läkerol Arena när en SSK-spelare hamnade medvetslös på isen. Tydligen hade han ”bara” fått en kraftig hjärnskakning. Hoppas allt är väl med honom. Det finns saker som är viktigare än hockey!

Berg-och-dalbana för Brynäs inför uppehållet

Brynäs ligger inför uppehållet på 9:e plats, under slutspelsstrecket. Så här tidigt på säsongen är det för tidigt att dra några slutsatser av det, men jag konstaterar dels att Brynäs har svårt att vinna men också är ett svårslaget lag. Dels är Elitserien väldigt jämn och om en förlust förvandlats till en vinst skulle man ligga på den övre halvan av tabellen.

Som innehavare av seriebiljett och Canal+ Säsongskortet har jag sett alla matcher. Det jag sett är ett jämt men ändå ojämt Brynäs. Spelet är väldigt ojämt och bra matcher, eller kanske framför allt perioder, varvas med riktiga bottennapp. Att Brynäs förlorar mot lag som HV71 och Färjestad är inte helt oväntat, men att man t.ex. släpper in 3 mål på bara några minuter (borta mot FBK) är inte förenligt med det tillknäppta Brynäs vi så ofta ser.

För Brynäs HAR ett bra försvarsspel. Det är bara att konstatera. Visst är Lars Jonssons skada olycklig och påverkar både defensiv och offensiv på ett negativt sätt, och visst saknas Kudroc när det är läge att köttas framför eget mål. Men Brynäs har ett spelsystem och ett helt lag som spelar ett tillknäppt försvarsspel. Och framförallt har man en målvakt som håller hög klass.

Apropå målvakt så har Brynäs även en bra backup till Markström. Eddie Läck har bevisat att han håller hög klass när han hoppas in i kassen. Han häll nollan när han kom in mot Färjestad borta, efter den olyckliga inledningen, ochmot HV71 släppte han förvisso en retur rakt ut som resulterade i mål men stod för övrigt för en solid insats. Jag hade gärna sett Läck i kassen mot FBK hemma då han fått chansen att nolla dem igen. Tyvärr förstärktes den tanken efter matchen som förlorades delvis på grund av ett par svaga ingripanden av Markström.

För att fortsätta reflektionen över förlusten mot Färjestad så konstaterar jag att FBK var det bättre laget. I och för sig baserade FBK stora delar av sitt spel på interference (vid den utlovade nolltolleransen får de lägga om hela sitt spelsystem) men som det ser ut i dagens Elitserie så är det en del av spelet. Hela Brynäs spelade dåligt och förtjänade inte poäng. Visserligen var 2-3 välförtjänt efter en radda av chanser men FBK var det bättre laget sett över hela matchen.

Brynäs största problem är inte försvarsspelet, som jag ju redan prisat, utan målskyttet. Brynäs måltorka från förra säsongen är så blytung att målskyttar som Kahnberg och Somervuori har dragits med i eländet. I gårdagens match mot Färjestad fick Brynäs chansen i spel 5 mot 3 (efter en idiotisk FBK-utvisning som de tog i offensiv zon vid spel 4 mot 5) men sköt i stort sett inte ett enda skott på mål. Att spela 5 mot 3 och inte skjuta är en skam och mycket riktigt blev man utbudade av hemmapubliken. När FBK fick chansen i PP så bombarderades Brynäsmålet med mål som resultat. Jag förstår att backarna drar sig för att ta skott när det inte är någon trafik alls framför motståndarkassen och enligt min bedömning så är det där problemet sitter. Ineffektiviteten i PP får mig att sakna Brendl… Där behövdes ingen trafik framför mål – det blev mål ändå.

Trots måltorkan så skapar Brynäs ofta chanser. När man spelar bra så kan mängder med chanser skapas, utan att resultera i mål. Det känns som att det är självförtroendet som behövs för att det ska lossna men om det kommer att lossna vågar jag inte säga. Som Brynässupporter har jag i över en säsong trott att det kommer att lossna. Jag vill inte ge upp, men det är nära nu…

Uppehållet är behövligt. När Elitserien sätter igång igen så är Lars Jonsson och Nordquist med på isen – vilket behövs. I matcher där Brynäs agerar lojt har Lars Jonsson varit den som klivit fram och visat vägen för att få hela laget att rycka upp sig. Nordquist tror jag framförallt blir nyttig i PP. Jonsson och Hietanen på backen med Nordquist, Kahnberg och Somervuori i kedjan. Det kan bli roligt! (Att Hansen spelar back i PP förstår jag inte. Han skjuter inte och han styr inte upp spelet) Kedjan med Kahnberg-Nordquist-Somervuori vill jag gärna se i 5 mot 5 situationer också. Lossnar det inte för den kedjan så lossnar det aldrig för Brynäs.

Bertilsson och Rödin är positiva överraskningar i Brynäs. Mot HV hade Bertilsson, välförtjänt, mest speltid och Rödin fortsätter att ta för sig.

Jag känner också att jag bör behandla tacklingen på Ove Molin. På TV-bilderna såg det ut som en checking to the head vilket leder till matchstraff. Att domaren tog för charging visar bara kompetensen inom domarkåren.

Nya tag efter uppehållet!

Efter matchen: Brynäs – HV71

Brynäs kom in till matchen mot HV71 med bra spel i ryggen men utan någon seger. För HV71 såg det annorlunda ut. Jönköpingslaget hade vunnit alla sina matcher och var till synes inne i ett stim.

Det var dock Brynäs som öppnade matchen aggressivast och forcheckade högt direkt. Den press man satt på HV:s backar resulterade i slarviga, eller kanske mer stressiga, uppspel från bortalaget och Brynäs vann ofta över pucken snabbt när man väl tappat den. Hela första perioden bestod i ett Brynäs-tryck mot HV:s Stefan Liv som tillsammans med ett stabilt försvar stod pall. Brynäs har i år varit ineffektiva, men i denna match stod alltså gästerna även för ett stabilt försvarsspel. Trots massivt puckinnehav i offensiv zon fick Brynäs sällan lägen i slottet. Den första perioden slutade mållös 0-0.

Inför den andra började jag misstänka att HV skulle flytta upp sitt spel, spela aggressivare och ta över matchen. I hockeymatcher behöver ofta det spelförande laget göra mål eftersom matcher ofta byter skepnad. Båda lagen har ofta perioder där de skapar tryck och det är det lag som utnyttjar detta tryck bäst som vinner.

Brynäs fortsatte dock sitt tryck i den andra perioden och tidigt i perioden kunde Dackell trycka in 1-0 genom ett välplacerat slagskott i krysset. I dessa lägen brukar Brynäs lägga sig på försvar och bevaka den mycket ostabila ledning som en 1-måls ledning innebär, men mot HV71 var så inte fallet. Brynäs fortsatte tvärt om sin höga press och skapade bra lägen. Även HV71 ryckte upp sig och började skapa lägen. Ställningen efter två perioden bestod dock – 1-0. Värt att notera är att Brynäs klarade av två 3 mot 5 situationer under denna period – mot Elitseriens statistiskt sett bästa PP-lag.

I den tredje perioden klev HV71 upp ytterligare i banan och spelade mer chansartat. Några utvisningar ryckte, precis som i andra perioden, sönder spelet något och retade med all rätt upp supportrar från båda läger. Varje gång ett lag får många utvisningar med sig så vet man att det kommer kompensationsutvisningar senare på situationer som vanligtvis inte resulterar i utvisning. Det är löjligt, förutsägbart och fegt av den svenska domarkåren men det är trots allt likadant för alla lag.

I den sista perioden kvitterade HV till 1-1 i en snygg kontring sedan Kahnberg blivit neddraget i offensiv zon. Hade HV fått fler utvisningar med sig tidigare under matchen hade situationen säkerligen renderat i utvisning, men så var nu inte fallet. Kvitteringen till 1-1 var trots allt ganska rättvis då HV71 kommit upp i ett par fina kontringar som Markström fått göra svettiga räddningar på.

Vid ställningen 1-1 hade jag förhoppningen om att poäng i alla fall kanske kunde räddas. HV kändes hetare då man gjort det senaste målet och 1-1 är trots allt ett ganska bra resultat mot de obesegrade serieledarna.

I detta läge visade Brynäs moral och vilja, när man lyckades resa sig efter den kalldusch som 1-1 innebar. I stället för att försöka spela 1-1 så gick Brynäs till anfall och parkerade återigen i offensiv zon. Det skulle dock bli en kontring som avgjorde. Kahnberg spelade från försvarszon upp till Hansen på kanten som kom i ett till synes ofarligt anfall. Hansen gjorde dock det som många spelare inte vågar göra – han försökte gå runt backen och bryta in mot mål istället för att båga ner i hörnet. Inbrytningen blev ganska lyckad och jag tror att Hansen lyckades komma till avslut på mål. Framstörtande kom Lauritzen som fick returen serverad på bladet och kunde lägga in pucken i öppen kasse. Ett mycket skönt mål som Brynässupporter!

Slutet av matchen bestod i HV-press med några enmanna-kontringar från Brynäs sida, främst från Eero Somervuori. I slutet av matchen drog HV71 på sig en mycket onödig utvisning som sänkte spänningsnivån något. När Brynäs fick tekning i offensiv zon med bara några sekunder kvar så förstod alla att saken var klar, och de 8 000 på läktaren gav hemmalaget stående ovationer.

Bäst i Brynäs var Jakob Markström. Även Kudroc och Rödin överträffade förväntan och imponerade. Mads Hansen bör nämnas på grund av hans prestation vid 2-1 målet och Dackell gjorde ett jättejobb både försvarsmässigt och offensivt. Somervuori hade en ganska otacksam uppgift då han ofta kom i enmanna-anfall och vi väntar fortfarande på det första målet. Jag tror att han behöver en kvalitativ framspelare vid sin sida. Varför inte Nordquist när han kommer tillbaks? Å andra sidan har Kahnberg samma problem och jag börjar så smått sakna Micke Lind.

Lars Jonsson gjorde återigen ett jättejobb och jag börjar nästan tröttna på att nämna honom som en av Brynäs bäste spelare.

Ove Molin hedrades innan matchen efter att ha gjort 800 matcher i klubben – mest genom tiderna. Det som gjort att Ove kunnat hålla så länge är att han anpassat sig efter kroppen (från att vara en dribblande speedkula har han blivit lugnare och mer defensiv). Det stora antalet matcher har också att göra med att Ove endast varit utlandsproffs en säsong, då i Finland. Hur som helst har Ove Molin gjort mycket för Brynäs och förtjänar uppmärksamheten han fick. Att han coachas alldeles för mycket när Brynäs jagar mål är inte hans fel – det är en coachmiss.

Tråkigt från matchen var att Bertilsson skadade sig under den första perioden. Jag tror han åkte på en hjärnskakning och måste vila. Det känns som att Bertilsson har varit på gång att kliva fram som en framstående Elitseriespelare och jag hoppas att detta inte hämmar honom.

Ikväll är det Södertälje borta. Jag tror på vinst.

Efter matchen: Brynäs – Frölunda

Matchrapporten från Brynäs – Frölunda är som synes något försenad. Om det beror på att jag varit upptagen eller att jag varit deprimerad över Brynäs inledning låter jag vara osagt…

Brynäs förlorade som bekant mot Frölunda med 1-2. Trots att varken målproduktionen eller poängskörden ökade så tycker jag det var ett fall framåt.

Frölunda var det bättre laget i de två första perioderna. De hade spelet och tempot. Dock spelade Brynäs ett bra försvarsspel och gästerna fick inte några riktigt klara målchanser sånär som på ett par stycken. 0-1 var ett skott från blå, direkt efter en klockren tekningsförlust för hemmalaget, som inte såg helt otagbar ut för Markström. Mitt direkta intryck var att det var en målvaktstavla, men efter att ha sett reprisbilder på jumbotronen så kan jag tänka mig att Markström var skymd av den egna backen.

0-2 kom efter en målvaktstavla och ett svagt ingripande av hemmaförsvaret. Ett löst skott som Markström ”ska” klistra tappades ut till en fristående Frölundaspelare. Den pucken ska Markström hålla, och hemmaförsvaret ska plocka bort motspelare framför kassen.

I tredje perioden vaknade Brynäs till liv, samtidigt som Frölunda försökte säkra hemåt. 1-2 kom efter en halv minut i sista perioden då Lars Jonsson mycket skickligt drivit pucken från egen zon, över hela banan och mot motståndarmålet. Efter att ha rundat målburen spelade han pucken till Somervuori som passade (eller sköt ett misslyckat skott som gick till) en Dackell på bortre stolpen. ”Dacke” hade bara att lägga in pucken i öppet mål. Matchen levde.

Hela sista perioden bestod av Brynäs-tryck. För mot Frölunda lyckades man med det man inte lyckades med mot Skellefteå – att skapa tryck. Frölunda kom upp i endel farliga kontringar som gav Markström chansen att revanschera sig något. I slutminuten tog Brynäs ut målvakten och skapade stort tryck på ”Honken” i motståndarkassen. Dock höll den forne Brynäsmålvakten tätt och Brynäs åkte på ännu en hemmaförlust.

Bäst i Brynäs var Somervuori som tillsammans med Kahnberg visade stor initiativförmåga. Även unge backen Bertilsson var bra och att han blev bänkad i slutet av matchen ser jag som en coachmiss.

Över huvud taget tycker jag att coachningen var svag i slutet av matchen mot Frölunda. Flera unga spelare visade framfötterna i matchen, men när det väl gällde valde man att satsa på gamla rävar som t.ex. Molin eller Nolander. I en relativt obetydlig match som mot Frölunda så finns chansen att visa de unga spelarna förtroende. En ung spelare som precis debuterat i Elitserien och gjort en bra insats kommer att växa som spelare om coachen visar sitt förtroende. Hade till exempel Bertilsson fått spela i slutet av matchen mot Frölunda skulle han känna förtroende och bli en bättre spelare framöver, när det väl gäller. Peter Nolander kommer knappast att bli bättre och växa till en storback utav det förtroende han får från sin coach – det kan däremot Bertilsson göra!

Nya tag mot MoDo ikväll. Ge de unga spelarna chansen, och när de väl visat att de kan ta tillvara på chansen – ge dem förtroende! Där är nyckeln till att de lyckas som spelare och att Brynäs lyckas som lag.

Brynäs startar värvningsgrupp

Brynäs sätter ihop en värvningsgtrupp, eller sportgrupp, som ska bistå micke Sundlöv med expertis vid värvningar. Den som varit med ett tag vet att Brynäs hade ett liknande upplägg när Bäckström jobbade ideellt som sportchef i Brynäs. Konceptet är alltså nygammalt.

Värvningsgruppen består av Inge Hammarström, Anders ”Masken” Carlsson, Tommy Westlund och Tomas Thelin. Gruppen ska fungera som ett stöd till Micke Sundlöv som tidigare blivit kritiserad för ett par floppvärvningar.

Jag tycker att detta initiativ är bra. Mycket bra till och med. Det är svårt att som ensam sportchef veta allt om alla spelare. Med den här gruppen får man in två NHL-scouter som ser spelare hela säsongerna och med stor sannolikhet sett många, för Brynäs, intressanta spelare. Kanske kan de tipsa om de spelare som ligger precis snäppet under NHL-status, eller om spelare som NHL-lagen tror på men som behöver utvecklas ytterligare.

Ni som följt min blogg vet att jag ofta kommer med kritik. I den kritiken försöker jag vara konstruktig. Så är även fallet här.

Jag ifrågasätter vissa namn i värvningsgruppen. Inge Hammarstrom, som är en rutinerad och framgångsrik NHL-scout, har jag absolut ingenting att invända om. Inte heller Tomas Thelin som stått i spetsen för Brynäs framgångsrika juniorsatsning och antagligen kommer fokusera på juniorvärvningar och/eller unga spelare. Däremot ifrågasätter jag att Anders ”Masken” Carlsson och Tommy Weslund ingår i Brynäs värvningsgrupp.

Anders ”Masken” Carlsson körde som sportchef i Leksand laget i botten. Floppvärvning efter floppvärvning varvades med personliga skandaler. Det faktum att ett NHL-lag värvat ”Masken” som scout är för mig en gåta. ”Masken” är en bevisat dålig sportchef vars råd jag inte skulle lägga allt för stor vikt vid om jag var Sundlöv. Nu blir hans råd på något sätt legitimerade och jag hoppas att övriga värvningsgruppsmedlemmar kan hindra Sundlöv från att värva floppspelare som ”Masken” tipsat om.

Tommy Weslund vann Elitseriens skytteliga när han spelade i Brynäs. Efter det gick han till NHL. När han sedan kom hem ville Brynäs ha honom, men han gick till Leksand. Han har, enligt GD och AB, ingen erfarenhet av scouting. Så varför ingår han nu i Brynäs värvningsgrupp?

Westlund är säkert en trevlig person med hockeykunnande, men varför välja en person som Westlund före spelare som valt Brynäs före andra lag trots lägre lön? Det borde finnas massvis med före detta Brynäs-spelare som har samma rutin av scouting som Westlund (dvs. ingen) och ännu mer rutin av att spela hockey (Westlund var ganska ung när han lade av pga skador). Vad sägs om namn som Micke Lind, Ove Molin eller till och med Micke Wahlberg? Vad gör Tuulola, som spelat i flera olika Europeiska ligor, nu för tiden? Eller varför inte Willy Lindström som faktiskt även har rutin? Vad gör Tommy Westlund mer kvalificerad än gamla Brynässpelare som varit trogen mot föreningen? Är det kompisskap som är den avgörande faktorn?

Jag är positiv till en värvningsgrupp, men jag skulle gärna sen en annorlunda konstellation. Mitt första förslag skulle vara Inge Hammarström, Tomas Thelin, Willy Lindström och Micke Lind alternativt en vakant plats för Ove Molin när han lägger av.