Så kommer jag ihåg Wayne Fleming

Wayne Flemming ligger på sin dödsbädd, rapporterar bland annat Expressen och GD. Jag tänkte därför passa på att skriva ett litet inlägg om honom. Läs mer om dagens nyheter här (Expressen) eller här (GD).

Första gången jag stötte på Wayne Fleming var han tränare i Leksand. Som ung hockeyspelare åkte jag flera somrar på träningsläger till Leksand. Leksand/Jofa hockeyskola hade ofta många A-lagsspelare som ledare och bland annat Jonas Bergqvist, Ulf Samuelsson, Kjell Samuelsson med flera som gäster. När vi ungdomar tränade hela dagarna så hängde ofta A-laget runt hallen för att umgås och för att prata med oss unga ishockeyspelare som ville, like dem, bli elitspelare.

En dag när jag i vanlig ordning kom gående med min Brynäs t-shirt på väg till ishallen så mötte jag Wayne Fleming i dörröppningen. Han utbrast ”Brynäs?! Ut härifrån!”. Snacka om att jag, som då var 13-14 år blev chockad, för att inte säga rädd! Dock följde Wayne snabbt upp med ”haha, jag bara skojade” för att sedan prata på mycket knackig svenska om hur bra han tyckte Brynäs var osv. Jag kommer också speciellt ihåg att han pratade om hur Andreas Dackell kommer att få en lång karriär i NHL och att matcherna mot Brynäs var de roligaste matcherna.

För Brynäsare är Wayne mest känd som före detta Leksandstränare och som den tränare som hjälpte Brynäs kvar i Elitserien 2005 då han tog över laget inför Kvalserien. Säsongen hade varit turbulent och Brynäs hade använt sig av en mängd spelare. Tränaren Tomas Jonsson hade gått in i väggen och ersatts av Roger Kyrö. Lockouten förde med sig både spänning och bra spelare så som Kimmo Timonen och Chris Phillips men också bottennapp som Tyler Arnason och Ronald Petrovicky. Totalt hade 39 spelare spelat match för laget under säsongen. Det var med andra ord ett lag i spillror som togs över av Fleming. Dock lyckades Wayne på relativt kort tid styra upp Brynäs så att laget spelade med en tydlig spelidé och varje spelare med en tydlig roll. På det sättet var Fleming lik Boork i sitt ledarskap. Resultatet blev, som bekant, att Brynäs klarade sig kvar i svensk hockeys högsta serie och att Sundlöv resultatlöst försökte knyta upp Fleming som tränare även för kommande säsong.

Efter sejouren i Brynäs har Fleming bland annat varit assisterande coach i både Canadas landslag samt i NHL. Totalt sett har Wayne Fleming större meriter än de flesta Elitserietränare och det är så, samt som den sympatiske transatlanten som skojade med mig om min Brynäs-tröja, som jag kommer ihåg honom när han nu är på väg att bli historia.

Cody Franson – med facit i hand

Det är intressant att följa alla turer i Fransongate. För er som inte kommer ihåg, så värvade Brynäs Cody Franson mitt under NHL-lockouten. Franson var då free agent vilket innebar att Brynäs inte gick emot Elitseriekartellens uppgörelse om att inte värva NHL-spelare under lockouten. När NHL satte igång igen så sade Franson omedelbart upp sitt kontrakt för att återvända till NHL.

Problematiken med det som hänt är inte att Franson kom från NHL, eftersom han på papperet var free agent. Problemet är att han lämnade för NHL. Det är enligt avtal mellan Hockeyligan och NHL inte tillåtet att spelare lämnar Elitserien för NHL efter ett visst datum, mitt under säsong. Det är heller inte tillåtet för en NHL-klubb att närma sig en sådan spelare, såsom Toronto antagligen gjorde med Franson. Det är detta som bland annat Växjös ordförande, som ännu inte lärt sig att man i Elitserien håller käften och gör som storklubbarna säger, uttalade sig väldigt kritiskt mot. Han menade att både Brynäs och Franson visste mycket väl att spelaren skulle lämna om NHL-lockouten blev löst och säsongen drog igång. Där är jag väldigt benägen att hålla med, även om jag inte hade använt samma starka ord som ovan nämnda klubborfförande. Jag tror alltså också att det hela var uppgjort, men detta till trots så finns det omständigheter som kan fria Brynäs. Om Franson t.ex. sade upp sitt kontrakt för att sedan kontakta Toronto för att se om han kunde få ett kontrakt där så finns det inga regler mot det. Jag gissar att det är just detta scenario som Brynäs kommer att peka på…

Den största anledningen till att jag tror man kommer att hänvisa till att Franson eller Brynäs sagt upp sitt kontrakt innan han förhandlade med NHL är att Brynäs sportchef Michael Sundlöv offentligt kritiserat Franson som spelare. För mig ter det sig otänkbart att en sportchef för det första kritiserar en spelare offentligt på det sättet, och för det andra en spelare som så uppenbart tillförde någonting till laget. Visst, Franson gav många ryggknuffar och höll ibland i pucken länge i uppspelsfasen. Men det senare berodde snarare på övriga spelares agerande än på Franson själv. Faktum är också att Brynäs inte vunnit en enda match sedan Franson lämnade. Nej, det handlar nog snarare om att Brynäs vill visa utåt att Franson inte var någon avgörande stjärnvärvning och att scenariot där hans kontrakt sades upp utan NHL-kontakt är fullt möjligt. Lägg till att Franson gjort succé i Toronto och tillhört en av lagets bästa spelare sedan säsongen drog igång och bilden blir allt tydligare.

Franson-affären var bra för Brynäs. Han var ett tillskott i laget och han kostade ingenting. Bättre än så kan det inte bli. Om Brynäs nu får böta till Hockeyligan så är det den enda utgift de haft för Franson, och det kan det vara värt.

Brynäs tunga svacka fortsätter

I mitt senaste inlägg beskrev jag Brynäs svacka och vad jag tror behövs för att komma ur svackan. Jag kommer därför inte att gå in på alla olika aspekter i dag. Jag kommer heller inte att ägna ett helt inlägg över att spy galla över Brynäs som en medgångssupporter, men jag medger att det är frestande. Brynäs har spelat riktigt, riktigt dåligt och det är hög tid att vända trenden om man ska ha någon som helst chans i slutspelet.

För slutspel räknar jag med att Brynäs når. Man har 15 poäng ner till AIK förmodligen inte kommer att ta 15 poäng på de kvarvarande matcherna. Den topp-4 placering som Tommy Jonsson uttalat sig om att Brynäs satt som målsättning efter juluppehållet är inte heller det realistiskt. Brynäs spelar därför främst för att komma i form inför det stundande slutspelet.

Med nuvarande form kommer Brynäs inte att ha en chans. Topp-4 är just nu Skellefteå, HV71, Färjestad och Linköping. Jag gissar att SAIK, HV71 och Färjestad håller sig kvar på sina positioner medan Linköping och Luleå gör upp om den sista platsen. Alla dessa lag skulle krossa Brynäs i en kvartsfinalserie om Brynäs spelar såsom man gjort de senaste matcherna. Vad värre är, är att serievinnaren kommer att välja Brynäs om laget haft en längre formsvacka och göra processen kort. Det blir därför viktigt att komma i form inför slutspelet.

När jag nu skriver så kommer jag på mig själv att endast skriva om den stundande kvartsfinalen. Mitt fokus ligger inte på något SM-Guld eller ens en hemmafördel i en eventuell semifinal. Tyvärr är det så det ser ut, men jag hoppas att det förändras.

Om Brynäs lyckas hitta en bra backvärvning och samtidigt hitta spelet man hade i början av säsongen för att avsluta serien på ett starkt sätt så tror jag att man kan utmana. Det spel Brynäs spelade i den inledande delen av säsongen var riktigt, riktigt bra och skulle räcka mot de flesta lag, med viss reservation för att Skellefteå är outstanding just nu, i slutspelet.

Den här vändningen i formkurvan kommer inte att komma av sig själv, och hård jobb i en förlorande trend kan tyvärr leda till stor frustration. Men den av Jonsson så använda klyschan om att det är hårt jobb som gäller stämmer, och när det väl lossnar så kan det lossna rejält. Kanske är det till och med detta som Brynäs behöver för att kunna gå långt i slutspelet då det visar spelarna att de måste kämpa stenhårt för varje vunnen puck, varje lyckade spelvändning, varje spelfördel och varje mål.

Hur mycket man än pratar om hårt jobb så är ett faktum att Brynäs backbesättning inte räcker för att gå långt i ett slutspel. Det är roligt att unga, lovande spelare får chansen men dessa får inte optimal förutsättning att utvecklas när en allt för stor del av backbesättningen består av just unga, lovande spelare. Skadorna på Bertilsson och Jonsson har slagit hårt på Brynäs och nu har också Franson försvunnit. Även om Franson fått kritik så var han en tung pjäs som rensade framför eget mål och visade auktoritet i egen zon. Det är numera saknat.

Det går inte att skylla alla förluster på backar och målvakt. Honken har varit lysande i vissa matcher och har, även om han tappat in några pucker, ofta hållit Brynäs kvar i matcher. Vissa matcher har varit målfattiga och då går det inte att endast skylla på försvarsspelet. ”Anfall är bästa försvar” är en populär klyscha som till viss del stämmer. Brynäs blixtsnabba kontringar är som bortblåsta, vilket leder till att motståndare inte behöver vara rädda och ligga några skär bakåt i banan när det egna laget anfaller. Min poäng är att det är laget som helhet som behöver rycka upp sig och inte bara backarna.

Nu får vi hoppas på en ny topp-3 back innan den sista januari innan transferfönstret stänger. Annars blir det svårt att, som nu, leva på hoppet…

Så kommer Brynäs ur sin svacka

Tidigare i kväll förlorade Brynäs mot Elitseriens jumbo Rögle… Det sorgliga i det var inte att man förlorade mot just seriejumbon utan att man dessutom förtjänade att göra det. I den tredje perioden när Brynäs jagade reducering och kvittering så sköt man fyra skott på mål. Mer än så tycker jag inte man behöver säga om den specifika matchen.

Brynäs har hamnat i en mycket tung formsvacka. I stället för att vara en typisk medgångssupporter som bara klagar så ska jag försöka vara konstruktiv i min kritik. Därför handlar det här inlägget om varför Brynäs är i en svacka och hur man kan agera för att komma ur den.

Brynäs hamnade i svackan efter ett antal förluster. Före nyår förlorade man en del matcher, men man gjorde det efter att ha spelat jämt och förlusterna var ofta på övertid eller på straffar. Nyårsuppehållet kom lägligt och man kunde där passat på att ladda om och ta nya tag inför det nya året. Tyvärr hade Brynäs ett svårt spelprogram med matcher mot bland annat HV71, Färjestad, Skellefteå och Luleå. I matchen mot HV71 spelade man okej och förlorade på övertid. Sen har det gått sämre, med undantag för matchen mot Luleå som man vann.

Ett lag som får en förlorande trend blir ett sämre lag. Kvällens match mot Rögle är ett bra exempel. Brynäs hade aldrig förlorat på det sätt man nu förlorade om man haft med sig en vinnande trend med 10 raka vinster inför matchen. Nu hade man i stället en negativ trend och ett sänkt självförtroende vilket är den direkta anledningen till att man förlorade. Tyvärr finns det inget recept för hur en tränare fixat ett självförtroende, men att byta tränare brukar vara ett populärt alternativ. Det alternativet anser jag inte ens vara ett alternativ för Brynäs. Att sparka Jonsson vore bara idiotiskt. Däremot kan gruppen förändras genom t.ex. en värvning. En ny värvning som debuterar mot ett lite sämre motstånd där laget vinner kan få gruppen att känna en känsla av nystart.

När Sundlöv letar ersätare så letar han efter en fysiskt back. Det är säkert bra, men här är vad Brynäs behöver just nu:

En ledare

Brynäs behöver en ny spelare som kliver fram och tar ansvar. När ett lag går dåligt behöver det någon som kliver fram, tar ansvaret för det som hänt och tar ansvaret för att vända skutan rätt. Detta tycker jag att Brynäs saknar. Järnkrok, Lauritzen, Lindholm och Gunderson är alla bra spelare, men de är inga ledande spelare som kan gå in och själva vända en trend. Förra året hade Brynäs Silfverberg som med sitt spel och personlighet tog på sig förluster och klev fram för att leda laget i kommande match. Man hade även Dackell. Året innan var Lars Jonsson en sådan spelare som kunde kliva fram och lyfta laget. I år saknas detta, tycker jag. De spelare som skulle kunna kliva fram är Sundqvist och Honken. Honken har till viss del gjort det och förutom några enkla insläppta mål spelat bra, men samtidigt är det svårt för en målvakt att inta denna roll. Sundqvist kan kliva fram och visa kämpaglöd, men han är ingen målskytt eller offensiv kraft så det är svårt för honom att inta den roll som spelare som Silfverberg, Foppa, Sundin och andra stora ledare inom ishockeyn tagit. I Brynäs fall faller detta på Tommy Jonsson, och tränaren kan inte visa vägen på isen. Hittar Brynäs en spelare som kan inta denna roll så gör man det bra, men jag räknar med att alla dessa spelare spelar i NHL eller KHL. Samtidigt är det onaturligt för en ny spelare att inta denna roll när denne kommer till en ny klubb.

En ledande back

Brynäs saknar inte bara en fysisk back. Man saknar också en ledande back. Lars Jonsson kunde ha varit detta om han sluppit sjukdom och varit tillbaka i form. Bertilsson kunde ha tacklat detta ansvar. Ekholm likaså. Men vem ska göra detta i Brynäs? Sundqvist i all ära, men Brynäs saknar en back med pondus på isen. Gunderson är bra offensivt men saknar pondusen i egen zon. Tanken var nog att Cody Franson skulle ta denna roll, och han gjorde det till viss del, men jag sätter inget som helst hopp till att backar som Djoos, Löf eller Berglind skulle inta en sådan roll.

Inför säsongen kritiserade de flesta ”experter” (journalister som skrivit om ishockey i mer än 1 år) Brynäs backbesättning. Nu är Bertilsson och Jonsson borta resten av säsongen. Berglind, Löf och Djoos är alla lovande och gör det jobb man kan förvänta sig av dem, men det skulle räcka med en eller två lovande backar som kunde lära sig av några ledande backar. Nu är det de lovande backarna som måste leda defensiven tillsammans med Gunderson, Sundqvist och Persson.

Fungerande special teams

”Special teams” är namnet på de uppställningar som spelar boxplay och powerplay. Sedan Dackell pensionerat sig har Brynäs boxplay inte varit att känna igen. Spelare som Hansen och Granström gör ett jättejobb, men det räcker inte. Man är 10a i BP-statistiken.

Powerplay är något bättre men inte lika effektivt som med Silfverberg. Brynäs har en bra första-uppställning där Gunderson, Järnkrok och Lindholm är farligast. Men den andra uppställningen där Nordquist och Lauritzen ska vara puckhållare misslyckas kapitalt. Lauritzen är inte sig själv och Nordquist är en genomsnittlig spelare som precis som övriga spelare formtoppade i fjolårets slutspel. När den andra PP-uppställningen kommer in så styr motståndarna spelet till Widing som inte kan klassas som något spelgeni. Widing är på isen för att ta avslut och ska inte fördela passningar. Detta behöver Brynäs styra upp. Lyckas man efektivisera sitt PP så kan detta vara en betydande faktor för att komma ur sin formsvacka.

Skulle Brynäs lycka värva en ledande back, t.ex. låna någon från ett KHL eller NHL lag, och effektivisera sina special teams så kan trenden vändas. I övrigt håller jag med Tommy Jonsson om att det är hårt jobb som gäller. Tyvärr kan jag inte påstå att hårt jobb såg ut att vara en ledstjärna i kvällens match mot Rögle.

Nu glömmer vi förlusten och tar nya tag i matchen mot Timrå på fredag. Vinst där och början på en vändning kan börja. Förlust och formsvackan blir allt djupare. Visserligen är jag inte orolig för att Brynäs ska missa slutspel, men spelar man som nu kan man glömma semifinal.

Efter matchen: HV71 – Brynäs

Annandagen bjöd på en repris av säsongens första bortamatch när Brynäs åkte till Ängelholm för att möta HV71. Inför matchen skrev jag att jag hoppades på en lika bra match den här gången. Även om matchen var bra så kan jag inte med handen på hjärtat påstå att den var lika bra som den match jag hänvisade till.

Den första perioden fördes av HV71 och Brynäs fick fokusera på försvarsspel, vilket man också gjorde bra. Att perioden slutade 0-0 berodde på det fina försvarsspelet där bland annat Styrman fick rikligt med speltid.

I den andra perioden röck Brynäs upp sig och ägde de första 6-7 minuterna totalt. Dock var det hemmalaget som genom Davidsson tog ledningen med 1-0 efter ett olyckligt Brynäsbyte. Brynäs svarade några minuter senare genom att kvittera. Resten av matchen var jämn med ett visst övertag för Brynäs som forecheckade aggressivt och ofta vann puck högt upp i banan, vilket som alltid visar sig besvärligt för motståndarlaget.

Några situationer blev kontroversiella i dagens match. Vid ställningen 1-1 gjorde Brynäs ett mål som Thuresson sparkade in i HVs kasse. Centralt för diskussionen är att regeln om spark har ändrats inför den här säsongen. Numera får en spelare sparka eller styra in pucken så länge skridskon inte lyfter från isen som en del av sparkrörelsen. Tidigare säsonger har ingen sparkrörelse alls tillåtits. Att Thuresson medvetet sparkade in pucken råder ingen tvekan om, men frågan är om hans skridsko lyfte från isen som en del av sparkrörelsen eller inte. Jag, och tydligen Tommy Jonsson likaså, tyckte inte det. Videodomaren tyckte det. Det är möjligt att situationen syntes tydligare på videodomarens bilder, men på de bilder jag såg (CMORE) såg målet ut att vara ett skolboksexempel på ett sådant mål som från och med denna säsong ska godkännas. Hur som helst dömdes inte mål, och jag vill gärna tro att videodomarna har tillgång till bilder som stöder påståendet att Thuresson löft skenan från isen när han sparkade in pucken.

En annan kontroversiell situation var i det avgörande skedet av förlängningen. Först drogs Calle Järnkrok ner. I den situationen tror jag till och med hemmapubliken varit förstående vid utvisning. Neddragningen ledde i sin tur till att Davidsson kom fri med Honken. Davidsson sköt ett slagskott från några meters håll som enligt Tommy Jonsson efter matchen styrdes upp i nätet bakom målet av den räddande Honken. Stämmer det ska naturligtvis spelet blåsas av och tekning ska utdömas i Brynäs zon. Detta hände dock inte. Personligen såg jag inte om pucken gick upp i nätet eller inte då TV-bilderna inte visade den delen av plexit/nätet. Hur som helst var det en kontroversiell situation. I stället för tekning så fortsatte HV sitt anfall och avgjorde matchen till 2-1.

Trots förlusten i övertid, som av de positiva fansen kan ses som ett kryssresultat, tycker jag att Brynäs kan vara ganska nöjda. Man producerade en hel del och pressade stundtals HV71 långt bak i egen zon. Spelet såg bra ut även om produktionen inte var den bästa, och det bådar gott inför nästa match borta mot Färjestad.

Bäst i Brynäs för dagen var hela försvaret och Honken. Även Mads Hansen gjorde en riktigt bra match och var viktig framförallt i box play. Jag tyckte mig se fina intentioner från Enterfeldt, Harju och Widing också. Som vanligt var Järnkrok framträdande. Värt att notera är även att Styrman gavs en hel del speltid utan att göra bort sig på något sätt.

Läs även Rollos hockeyblogg om Brynäs reflektioner från matchen på rollo.hockeybloggar.nu

Matchfakta

HV 71 – Brynäs IF 2-1 sd (0-0, 1-1, 0-0, 1-0)

Period 2
1-0 
30.39 Johan Davidsson (Oscar Sundh, Mattias Karlsson) EQ
1-1 35.17 Dennis Persson (Jonathan Granström, Mads Hansen) EQ

Period 4
2-1 63.09 Mattias Karlsson (Oscar Sundh) EQ

Skott: 33-26
Utv. min: 16-10
Publik: 7000

Klicka här för att se highlights från Elitserien Play.

Twitter-kommentarer

Lägligt Juluppehåll för Brynäs

Jubileumsmatch

Brynäs jubileumsmatch blev en fest

Under juluppehållet är det lagom tid att summera säsongen så som den varit hittills. Brynäs har haft en böljande säsong där man inledde väldigt starkt för att sedan få en lång formsvacka som inte tog slut förän strax innan uppehållet.

När säsongen startade så kändes det som att Brynäs red på det flyt och den lyckokänsla man hade efter SM-Guldet. Jag kommer speciellt ihåg första matchen mot HV71 på bortais som hittills den här säsongen varit den bästa ishockeymatch jag sett. HV71 spelade med ett högt tempo men mötte ett Brynäs som spelade som mästare. Så fort Brynäs vann puck, vilket man ofta gjorde i mittzon, kom en blixtsnabb kontring. Anfallsviljan var skyhög och motståndarna, i det här fallet HV71, fick inte en sekund på sig att pusta ut. Det var riktigt, riktigt kul att se Brynäs spela ishockey och anledningen till att jag speciellt kommer ihåg matchen mot HV71 är att de verkligen bjöd upp till match. HV71 vann den matchen i förlängning men det gjorde ingenting. Brynäs visade att man kunde spela som svenska mästare och därmed kan utmana om guldet även denna säsong.

Brynäs fortsatte i samma stil ett antal matcher innan svackan kom. Jag kommer inte ihåg exakt hur många matcher man spelade utan att vinna i full tid men det såg riktigt illa ut ett tag. Man kom in i en torrperiod där inga lätta mål trillade in. Samtidigt åkte man på ett antal skador som strulade till det framförallt på backsidan. Som tur är låg Brynäs först i tabellen när raset påbörjades, och man har därför efter ett par vinster innan juluppehållet parkerat på femte plats inför detsamma. Detta ger Brynäs en bra utgångspunkt för att kriga om en topp-4 plats.

Höstens stora snackis har annars varit NHL-proffsen. Frölunda och MoDo värvade NHL-spelare för att ersätta skadade spelare och när Frölundas skadade spelare var tillbaka så spelade fortfarande NHL-spelarna. Vad man än tycker om det hela så vore det tryggt om hela NHL-konflikten kunde leda till ett definitivt beslut om den innevarande säsongen. Ställs säsongen in så kommer NHL-spelare till Elitserien, annars inte. Ställs den in lite i taget så spelar Elitserielag kvalserien utan NHL-spelare medan de Allsvenska lagen förstärker upp med dessa spelare och därmed har ett övertag. För Brynäs del skulle det sannolikt innebära att Bäckis och Lindbäck gick in i laget, samt förhoppningsvis någon etablerad NHL-back.

För det är just backsidan som varit Brynäs problem under säsongen. Även om jag tycker att både Djoos och Berglind klivit in och gjort bra insatser så har det stundtals varit skakigt. Jag hoppades inför säsongen att Lars Jonsson skulle kliva in och inta sin gamla roll som ledande back, men då kände jag inte till hans kroniska besvär som sannolikt sätter stopp för resten av hans karriär. Cody Franson har värvats och gjort ett bra jobb, men Dennis Persson har varit borta nästan hela säsongen vilket lämnat ett hål för att inte tala om Bertilsson som varit lagets bästa back men nu missar resten av säsongen. Nu är i alla fall Persson tillbaka och jag hoppas att han kan bli den back vi alla hoppas på. Samtidigt hoppas jag att Djoos fortsätter att utvecklas i JVM och kommer tillbaks som en ännu bättre back.

Ett annat problem har varit målvaktssidan. Rahm har stundtals varit väldigt stabil, men han har också gjort väldigt osäkra insatser. Detta i kombination med att Honken ofta har skadeproblem är inte bra. Kommer Lindbäck så är målvaktssidan säkrad, men om det blir en NHL-säsong och Honken dessutom skulle bli långtidsskadad så krävs en värvning.

Årets forwardssida är mycket intressant. Självklart saknas spelare som SIlfverberg och Larsson, men vi kan inte jämföra alla årgångar med ett guldlag. Järnkrok kliver fram bra och producerar. Lindholm har utvecklats precis så som jag hoppats på. I övrigt tror jag att både Nordquist och Widing kan producera mer och att Lauritzen kommer att producera om han får slippa skador. Harju har producerat vilket är bra, och jag ser det som en lyckad värvning. Det blir lätt att man jämför honom med Silfverberg, men det tror jag inte man ska göra. Silfverberg a la 2012 går inte att ersätta. Johansson behöver träna avslut så att han kan förvalta alla de chanser, framförallt frilägen, som han skapar. Även Thuresson kan bli mer effektiv.

Jag tycker det ser lovande ut inför avslutningen av säsongen. Slipper Brynäs skador så kan man hamna på en topp-4 placering och gå långt i slutspelet. Och i ett slutspel har vi ju Granström, Widing och några andra spelare som kommer att kliva fram.

Jag måste också passa på att nämna utematchen. Tyvärr var jag i USA när den spelades men jag såg på bilderna från matchen att det var en riktig fest. När jag först hörde om matchen tyckte jag det var en tveksam grej eftersom det gjorts tidigare på flera ställen. Men självklart ska Brynäs fira sitt 100-års jubileum på alla möjliga sätt, och med facit i hand var det helt rätt att skapa den hockeyfest som utematchen blev.

Som sen julklapp önskar jag mig att Brynäs visar upp ett lika bra spel i matchen mot HV71 som man gjorde i säsongens första bortamatch mot samma motstånd. Jag önskar mig också att Lindholm, Djoos och Molin växer som spelare uner JVM och kommer hem som bättre spelare och med ett guld runt halsen.

Efter matchen: Frölunda – Brynäs

Denna lördag åkte Brynäs till Göteborg för att spela mot Frölunda i Skandinavium. Från förra årets kvartsfinalserie visste vi att Frölunda gärna gnäller på domarna och anklagar Brynäsare för filmning.

Trots att Frölunda stämplats som krislag inför matchen så tycker jag att dom inledde på ett bra sätt. Hemmalaget tog också ledningen med 1-0 i början av den andra perioden. Man spelade en fartfylld och fysiskt hockey som drog med bortalaget och gjorde tillställningen till någonting som liknande en slutspelsmatch.

Brynäs power play har inte gett önskad utdelning den här säsongen, men när man fick chansen i spel fem mot tre och sedan fortsatt fem mot fyra så gjorde Harju och Widing 1-1 och 1-2 på två liknande situationer. Riktigt skönt att man verkar ha fått ordning på sitt power play.

Utvisningarna som ledde till Brynäs PP var kvällens mest diskuterade fråga. I vanlig ordning gnällde Frölundaspelare och en glansögd Frölundatränare i paus. Precis som förra året ansåg man att Calle Järnkrok filmat. Det man inte verkar tänka på är att en hög klubba är utvisning oavsett vilken verkan det har på motspelaren, och att en crosschecking i ryggen utanför spel är helt onödig. Lite självkritik kan vara mer produktivt än att gnälla på domaren. Dessutom skulle jag vilja se den människa som inte ryggar undan när en ishockeyklubba kommer farande mot huvudet. Eller skulle Wikegård gladeligen parerat en klubba med tinningen?

Hur som helst så spelade Frölunda riktigt bra i den tredje perioden, och tvingade Brynäs till ett starkt försvarsspel. I anfallsväg hade Brynäs några farliga kontringar med bland annat ett friläge från Martin Johansson. Men överlag var det Frölunda som hade spelet. Hemmalagets problem var att man inte kom till läge inne i slottet utan fick harva ut längs med sargerna allt för ofta när man etablerat spel i anfallszon. När man väl kom till chanser så agerade Rahm i Brynäsmålet stabilt och visade att Gävlelaget har två bra målvakter även den här säsongen.

Ett oavgjort resultat hade inte varit orättvist i kvällens match, men det känns extra bra att Brynäs knep tre poäng med tanke på hemmalagets gnäll. Jag har hittills inte sett något lag som spelat bättre på grund av att man skyllt allt på domare eller motståndare, och så var heller inte fallet ikväll.

Bäst i Brynäs var Rahm, Bertilsson och egentligen hela laget i det defensiva spelet. Noterbart är att Harju verkar ha kommit igång ordentligt och att även Widing fortsätter att producera. Nu väntar jag bara på att Järnkrok och Lindholm kommer igång så som jag hoppas att de gör. Då kommer målproduktionen att fördubblas.

Matchfakta

Frölunda HC – Brynäs IF 1-2 (0-0, 1-2, 0-0)

Period 1

Period 2
1-0 22.47 Christian Bäckman (Joel Lundqvist, Jari Tolsa) PP1
1-1 28.43 Johan Harju (Calle Järnkrok, Jonas Nordquist) PP2
1-2 30.18 Daniel Widing PP1

Period 3

Skott: 27-27

Utv. min: 14-12

Publik: 10 700

Domare: Jari Leppäalho, Mikael Nord, Henrik Pihlblad, Fredrik Ulriksson

Källa: brynas.se

Twitter-kommentarer

https://twitter.com/LBoork/status/254678838464892929
https://twitter.com/widde41/status/254654527356149760

Artiklar om matchen

Frölunda grinar om filmningar istället för att vara självkritiska (Aftonbladet)
Gunnar Persson träffad av puck i båset (Aftonbladet)
Vinst för Brynäs (GD)
Mardrömsvecka för Frölunda (DN)
Artikel om Cody Franson

Mina tankar kring lockout-spelare

Det har skrivits och diskuterats flitigt kring NHL-lockouten och vad det innebär för Elitserien. Inför säsongen tog hockeyligan beslutet att Elitserielag inte skulle ta in lockout-spelare. Anledningen sades vara att det rubbade ”spelreglerna” och skapade kaos i föreningar då lockout-spelarna troligtvis skulle spela på korttidskontrakt tills NHL satt igång igen. Efter diskussioner konstaterade konkurrensverket att varje förening, precis som varje företag, får ta egna beslut runt hur den egna rörelsen ska drivas och att hockeyligan vid eventuella straff mot klubbar som bryter den gemensamma överenskommelsen gör sig skyldiga till kartell-bildning. Konkurrensverket liknade även hockeyligans metoder med gemensamma beslut i frågor som rör enskilda klubbars ekonomiska beslut vid en kartell, vilket är ett slag på fingrarna mot den annars så mäktiga hockeyligan.

Beslutet att ta in lockout-spelare eller inte är ett både sportsligt och ekonomiskt beslut. Namnkunniga spelare betyder fler besökare på läktarna och därmed högre intäkter. För de klubbar som har en rad egna produkter i NHL blir detta en vinstaffär då dessa spelare ofta är villiga att spela gratis och den enda kostnaden är försäkringen, vart kostnad beror på lön och kontraktslängd med NHL-klubb. Andra spelare, utan anknytning till svenska klubbar, kommer däremot inte att spela gratis och kommer antagligen att kosta en rejäl slant. För mig är det givet att detta är grunden till att klubbarna tycker olika i frågan.

Klubbar som bland andra Frölunda, MoDo och Brynäs skulle göra en vinstaffär på att ta in lockout-spelare, och dessutom få ett starkare lag som har större chans till sportsliga framgångar. Dessa klubbar är, även om Brynäs inte säger det utåt, med största sannolikhet för lockout-spelare. På andra sidan finns klubbar som inte satsat lika mycket på sina egna produkter och istället för att fostra och utveckla egna tallanger har värvat ihop sina lag. I spetsen för dessa finns Färjestad, HV71 och förmodligen också Linköping. Dessa klubbar har ingenting att tjäna på att Elitserielag tar in lockout-spelare. Dels har man redan ganska välfyllda arenor, och dels skulle NHL-värvningar kosta en bra slant som inte skulle täckas upp av eventuella ökade publikintäkter. Om de inte värvade lockout-spelare skulle det sportsliga resultatet försämras och därmed är det naturligt att dessa klubbar inte vill att någon annan klubb ska förstärka med lockoutade NHL-spelare.

En annan aspekt är att de rika klubbarna redan lagt stora summor på att göra ”stjärnvärvningar”. Dessa spelare av toppklass i Elitserien är dyra och förväntas leda sina lag till toppen av tabellen. Dröser det in NHL-spelare så kommer dessa stjärnvärvningar inte längre att vara värda de pengar som klubbarna lagt på dem eftersom de inte längre är toppspelare i Elitserien.

Summa sumarum är att de flesta klubbar tänker på sig själva. HV71 och Färjestad, som ofta anklagas för att ha för stor makt i hockeyligan, står i spetsen för den politik som gynnar dem. MoDo och Frölunda, som frångått det gemensamma beslutet genom att värva in NHL-spelare (även om korttidskontrakten motiveras med att de ersätter skadade spelare), förespråkar att alla Elitserielag ska få värva vilka de vill så länge de följer de fastslagna reglerna med transferfönster osv.

När ledande personer inom föreningar motiverar det ena eller andra beslutet, eller hänvisar till det gemensamma beslutet som (enligt konkurrensverket) togs under kartell-liknande omständigheter så är det egentligen bara ett sätt att säkra den egna klubbens position och ekonomi.

Det är upp till oss fans runt omkring dem med ekonomiska intressen att avgöra om vi vill ha NHL-spelare i Elitserien på korttidskontrakt eller inte. Det är vi som går på matcherna och gör klubbarna attraktiva för sponsorer. Det är i slutändan vi som betalar och det är vårt bästa man borde se till, på både kort och lång sikt.

Personligen är jag delad i frågan. Det finns många bra argument för och emot korttidskontrakten. NHL-spelare i Elitserien skulle innebära mer folk på matcherna och en högre puls i serien över huvud taget. När de sedan stack vore det ett slag mot lagen och mot serien. De lag som lagt tid och pengar på att ta fram tallangfulla spelare skulle äntligen få lite tillbaks och de spelare som gått till NHL skulle få chansen att hjälpa den klubb som format dem och hjälpt dem komma dit de är idag.

Kommer det in NHL-spelare i elitserien så kommer de att ta andra spelares plats i trupperna. De petade spelarna kommer till stor del att vara unga spelare som utvecklas och blir bättre spelare genom att spela i Elitserien. Detta är, enligt mig, den största nackdelen med lockout-spelare på korttidskontrakt. Å andra sidan visade den tidigare lockouten att många juniorer kom upp i dess körlvatten, och flera av de ugna spelare som fanns med på träningar vid den tiden har sagt att de lärde sig mycket och blev inspirerade av NHL-spelarnas närvaro.

Jag kan till viss del förstå att många elitserielag vill vänta och se om lockouten kommer att sträcka sig över hela säsongen. Om det fastslås så är det självklart fritt fram att ta in dessa spelare. Å andra sidan har man nu chansen att visa upp sina lokala hjältar, för visst skulle Läkerol Arena fyllas om Bäckis gjorde ett gästspel på ett tiotal matcher?

Så var passar då Brynäs in i det hela? Brynäs har värvat en f.d. NHL-spelare som inte har NHL-kontrakt och därför inte omfattas av lockouten. Detta anser så klart de andra klubbarna är ett svek även om de gjort precis samma sak om de bara kommit på idén. Som jag ser det har inte Brynäs brytit mot den gemensamma överenskommelsen.

Vi får se vad som händer framöver. Jag hoppas att NHL antingen sätter igång eller tar ett beslut att ställa in hela säsongen. På så sätt slipper vi de slipade klubbdirektörernas uttalanden där själviskheten lyser igenom och ger en bild av falska klubbdirektörer som låtsas tänka på fansens bästa. Bara det ger ligan ett dåligt anseende.

Efter matchen: Brynäs – Linköping

Innan lördagens match mot Linköping skulle vampen för 2012 års SM-Guld hissas i taket. För att göra tillfället lite mer högtidligt så hade Brynäs tagit dit lagkaptener från och med 50-talet som skulle skicka flaggan vidare till varandra och slutligen till Andreas Dackell som såg till att flaggan hissades. För mig som Brynäsare var det kul att se de gamla kaptenerna och konstatera att Brynäs har en hel del, ja nästan inflation på, legendariska spelare från sin organisation. Brynäs som förening har en stolt tradition, och ingen Brynäsare behöver skämmas för sitt lag oavsett om de spelar för guldet eller harvar i kvalserien.

I år blir det ingen kvalserie för Brynäs. Tvärt om. Även om man haft något av en måltorka så har man inlett säsongen med ett fartfyllt, tekniskt och finurligt spel som gjort att Brynäs varit det bättre laget i dom flesta matcherna. Brynäs har heller inte förlorat någon match efter full tid vilket måste ses som ett tecken på styrka. Förra året pratade Tommy Jonsson om att Brynäs ville bli ett svårslaget lag, och det målet kan man säga har uppnåtts (hittills).

Efter en trevande inledning tog Brynäs initiativet i matchen mot Linköping. Man lyckades precis som i tidigare matcher spela sig ur svåra situationer i egen zon, vända spelet snabbt och göra det svårt för motståndarlagets backar i uppspelsfasen. Det som saknades var, precis som i tidigare matcher, de där riktigt giftiga lägena. Brynäs håller mycket puck och spelar runt bra. Man tar också en hel del avslut. Men man har sällan avslutsmöjligheter i slottet. Kanske beror det på att man inte vill chansa och riskera att ge bort pucken i offensiv zon. Kanske beror det på att motståndarna fruktar Brynäs offensiv och kryper i sitt defensiva spel. Hur som helst har det bidragit till att Brynäs trots en offensiv spelstil har gjort få mål.

Även om Brynäs kontrollerade spelet så kom Linköping i farliga attacker och hade till och mer fler öppna målchanser än Brynäs. För Brynäs del är det tur att man har en Honken i storform som tar det mesta.

Det stod länge 0-0 trots möjligheter för båda lagen och några gratismöjligheter i power play. Till slut gjorde Mads Hansen 1-0 till Brynäs. Målet kom efter ett fint uppspel och en fin framspelning av Victor Berglind. Hansens chans var inte så öppen, men sidledsspelet som föranledde målet gjorde att Hansens välplacerade skott slank in mellan benen på motståndarmålvakten.

I den tredje perioden hade Brynäs fortsatt bra spel och visade inga tendenser på att lägga sig på försvar. Efter en tekning i offensiv zon lyckades dock Linköping peta in en retur efter att på förtjänstfullt sätt slitigt sig fri från bevakning. 1-1 var inte i det läget ett rättvist resultat, men det var rättvist att Linköping fick spricka sin nolla.

Som Brynäsare såg jag risken för ännu ett kryss som överväldigande, men då hade jag inte räknat med Rydan Gundersen. Gunderson har som de flesta vet ett riktigt farligt skott från den offensiva blålinjen, och är väldigt spelintelligent. Gunderson fintade helt bort en Linköpingsspelare som tappat sin klubba och pricksköt 2-1 för Brynäs, vilket avgjorde matchen. I slutet av matchen gjorde även en av kvällens bästa spelare, Sebastian Enterfeldt, 3.1 i tom kasse.

Bäst i Brynäs var utan tvekan Honken. Även Enterfeldt, Lindholm, Djoos, Bertilsson och Berglind förtjänar beröm. En spelare som Berglind har inte lika höga krav på sig som t.ex. Sundqvist och jag vill därför nämna honom när jag tycker att han har gjort en stabil insats. Det behöver nödvändigtvis inte att han var bättre än många andra.

Entgerfeldt är en bra injektion i Brynäslaget. Trots sin ringa storlek går han helhjärtat in i närkamper och vinner ofta puck i offensiv zon.

På tisdag väntar MoDo för Brynäs, i Läkerol Arena. Det blir intressant att se om Ö-vikarna har med sig några NHL-proffs till Gävle. Lockout-frågan kommer jag att behandla i ett separat inlägg inom kort…

Klicka här för highlights från matchen (Hockeyligan.se)

Matchfakta

Brynäs IF – Linköpings HC 3-1 (0-0, 1-0, 2-1)

Period 1

Period 2
1-0 37.19 Mads Hansen (Victor Berglind, Jonathan Granström) EQ

Period 3
1-1 52.28 Carl Söderberg (Pär Arlbrandt, Simon Hjalmarsson) EQ
2-1 53.48 Ryan Gunderson (Calle Järnkrok, Elias Lindholm) EQ
3-1 59.40 Sebastian Enterfeldt EQ ENG

Skott: 29-24

Utv. min: 10-24

Publik: 6422

Domare: Sören Persson, Mikael Nord, Fredrik Ulriksson, Simon Hillborg

Källa: brynas.se
Sagt på Twitter

https://twitter.com/LBoork/status/249610986309427200

https://twitter.com/widde41/status/249624262938349569

https://twitter.com/Sebban9/status/249637197098131456

https://twitter.com/LBoork/status/249612369758654464

https://twitter.com/LBoork/status/249611655510638592
Artiklar om matchen

Melin sågar domarinsatsen (Aftonbladet)
Brynäs första trepoängare (DN)
Brynäsbackens drömmål avgjorde (GD)

Efter matchen: AIK – Brynäs

Brynäs åkte till Stockholm för att möta ett AIK som är grovt nederlagstippat av alla tyckare, inklusive mig själv. Inför matchen har Brynäs spelat två oavgjorda matcher med bonuspoäng i en av de två matcherna.

Matchen inleddes på ett bra sätt när Berglind gjorde 1-0 till Brynäs. Målet är egentligen inte mycket att analysera, men jag konstaterar att det ibland lönar sig att lägga in puckar på mål när andra alternativ saknas. Även om ett skott ur det läge som Berglind hade ofta är menat för retur så kan det också slinka in om motståndarlagets målvakt inte gör en hundraprocentig insats.

AIK replikerade relativt snabbt och kvitterade till 1-1. Efter det tog Brynäs över.

Brynäs visade AIK att man är ett mycket bättre lag, och gick efter två mål av Widing ifrån till 3-1. Där borde matchen ha varit avgjord, men en olycklig utvisning på Djoos gav AIK chansen att komma in i matchen igen. Djoos åkte ut för en hög klubba som på intet sätt var avsiktlig men som helt riktigt ledde till utvisning. Precis som reglerna säger så fick han dessutom 2+2 minuters utvisning efter att motståndaren börjat blöda. Personligen tycker jag att den regeln bör ses över då blodvite till 99% är en tillfällighet och därför inte borde få spela en avgörande roll för matchers utgång. Regeln borde snarare vara att en till synes medveten hög klubba ger 2+2 minuter medan en oavsiktlig hög klubba bara ger en tvåminutare.

Hur som helst så fick AIK en väg in i matchen, och tog den. 3-1 blev 3-2 och senare 3-3 vilket blev slutresultatet. Det oavgjorda resultatet innebär att Brynäs fortfarande är obesegrade efter full tid, vilket faktiskt också gäller för de innan säsongen så nederlagstippade AIK.

I förlängningen avgjorde Gunderson efter ett patenterat dragskott från blå linje i power play. Precis som i t.ex. den avgörande SM-finalen mot Skellefteå så fick Gunderson tid på sig på den blåa linjen och lyckades pricka in ett dragskott bakom en skymd motståndarmålvakt.

Segern innebär att Brynäs skrapat ihop fem poäng på tre matcher vilket får ses som godkänt. Att man fortfarande inte förlorat efter full tid infriar Tommy Jonssons önskan att Brynäs ska vara ett lag som är svårt att slå. Dock tycker jag att Brynäs skulle ha tagit tre poäng i kväll. Brynäs är ett bättre lag än AIK, vilket också blev tydligt i kvällens match. När ett lag är så mycket bättre som Brynäs var än AIK i kväll så bör det laget ta tre poäng.

Noterbart från kvällen är att Brynäs forwards äntligen gjorde mål, då Daniel Widing nätade två gånger. Notera även att Nordquist gjorde fyra assist. Ett tråkigare inslag var att Bertilsson fick en puck i ansiktet när han satt på avbytarbänken och blödde till synes rejält. Bertilsson har haft en hel del otur med slumpmässiga skador.

En annan sak som jag noterar är att Honken ännu en gång gör en mycket stabil insats. Innan Honkens AHL, NHL och Frölunda-sejour så var han ganska ojämn och blandade grymt bra insatser med svaga insatser. Förra året såg han mer stabil ut men fick då dela målvaktssysslan med Niklas Svedberg. Nu har Honken spelar alla tre inledande matcher och har gjort ett mycket stabilt och bra intryck.

I år tänkte jag ha en ny approach i mina ”efter-matchen” rapporter. Jag kommer att skriva min åsikt om matchen och sedan länka till annan läsning om den aktuella matchen, samt visa vad andra tyckt om matchen på twitter. Detta innebär inte att jag kommer att skriva mindre (även om kvällens analys är kortare än vanligt) utan ger förhoppningsvis läsaren en bättre möjlighet att läsa om kvällens match, och det är väll därför ni läsare läser det här?

Matchfakta

AIK – Brynäs IF 3-4 sd (1-2, 1-1, 1-0, 0-1)

Period 1
0-1 01.34 Victor Berglind (Jonas Nordquist, Sebastian Lauritzen) EQ
1-1 06.15 Joakim Nordström (Andreas Frisk, Victor Ahlström) EQ
1-2 17.22 Daniel Widing (Ryan Gunderson, Jonas Nordquist) EQ

Period 2
1-3 32.27 Daniel Widing (Jonas Nordquist) EQ
2-3 35.55 Nicklas Jensen (Dick Tärnström, Broc Little) PP1

Period 3
3-3 54.25 Victor Ahlström (Tobias Viklund, Mattias Janmark-Nylén) EQ

Period 4
3-4 64.30 Ryan Gunderson (Calle Järnkrok, JOnas Nordquist) PP1

Skott: 32-30
Utv. min: 4-8
Publik: 4105
Domare: Mikael Sjöqvist, Tobias Björk, Andreas Lundén, Fredrik Altberg

Källa: Brynäs hemsida

Åsikter om matchen på Twitter

Artiklar om matchen

AIK föll igen – efter lång videogranskning (Aftonbladet)
Brynäsback knockad av puck i Båset (Bertilsson) (Aftonbladet)
Aiks tredje raka förlust i förlängning (Expressen)
Brynäs vann och höjde målsnittet (DN)
Vinst efter målfylld match (GD)