Brynäs krossar Leksand i träningsmatch

Brynäs spelade igår träningsmatch mot SHL-nykomplingen Leksand i Huddik. Även om matchen bara var en träningsmatch inför SHL-starten där lagen har chansen att spela ihop sig och få fart på benen så är det alltid lite prestige inblandat när de två ärkerivalerna möts. Till glädje för oss Brynäsare så vann Brynäs klart i en match där ett annat resultat vore orättvist. Det var också glädjande att flera av de spelare som ”ska” göra mål också gjorde det. Målskyttarna var Gunderson, Granström, Clark, Johnson och Blomqvist (ej i den ordningen). Glädjande var också att unge Felix Sandström, vars prestation jag tror kan bli skillnaden mellan botten och toppen i år, höll nollan.

Klicka här för att se målen från matchen.

Inom kort kommer en analys av Brynäs värvningar, som ser ovanligt intressanta ut och av Brynäs chanser inför årets säsong!

 

Slutspelssummering

Jag kommer inom de närmsta dagarna att summera slutspelet, säsongen och laget i tre separata inlägg. Jag tänkte börja med att summera det som ligger färskast i minnet – slutspelet.

Brynäs gick som bekant in i slutspelet med en usel form. Man hade rasat ihop som ett korthus efter juluppehållet och gått från att vara ett topplag till att få slåss för slutspelsplatsen. Att det blev slutspel ändå är positivt för kassan, men utsikterna för avancemang var inte stora. Speciellt då man fick möta seriesegraren, Skellefteå.

Jag tycker att Brynäs gjorde ett tappert försök utifrån sina förutsättningar. Framförallt i den första, men också den andra matchen klev man upp och spelade ett disciplinerat försvarsspel som skapade jämna matcher. Tyvärr tycker jag man hade en del otur med domslut och fick, framför allt i första kvartsfinalen, spela allt för mycket boxplay för att ha någon chans. Brynäs spelade tufft och Skellefteå favoriserades som seriesegrare av domarna. När matchserien sedan gick vidare till match 3 och 4 tappade Brynäs lite av den diciplin man haft, förmodligen till följd av att det tuffa spelschemat med match varannan dag, och låg inte lika nära. Trots detta hade det inte varit helt orättvist om Brynäs kunnat knipa en seger. Sett över matchserien var Skellefteå helt klart det bättre laget. Skellefteå vann med 4-0 i matcher, men jag tycker ändå att Brynäs föll med flaggan i topp.

Det finns spelare som passar bättre i slutspel än i seriespel. Spelartypen som klarar av att spela ett snabbare och mer fysiskt spel samtidigt som man lyckas åstadkomma kreativa saker är ovärderlig när slutspelet sätter igång. I Brynäs är Jonathan Granström väldigt tydligt en sådan spelare. Tyvärr var Granström borta i början av kvartsfinalserien men var sedan, som förväntat, en av Brynäs bästa spelare. Trots att Granström är osynlig stora delar av grundserien så är det en mycket viktig spelare för laget då han i slutspelet kliver fram och leder sitt lag. Jag tycker också man kan sätta Daniel Widing i den skaran, och även han blir en viktig spelare i slutspelet. Ofta är det de mindre, mer tekniska spelarna som faller bort. Till den skaran hör Järnkrok, Lindholm och Lauritzen. Dock tycker jag mig se tendenser för att Lauritzen kliver fram när det gäller och han var bland annat väldigt bra i slutspelet 2011. Järnkrok var i detta slutspel en av Brynäs bästa spelare, men han klev inte fram på det sätt som behövs för att Brynäs ska slå ut Skellefteå. Kanske är anledningen att han är för ensam.

För att ett hockeylag ska lyckas bra i ett slutspel så är det absolut fundamentalt att ha en målvakt som spikar igen. Förr året hade Brynäs Svedbarg som verkligen klev farm när det gällde, och när han inte spelade hade man en Honken i storform. I år hade Brynäs Honken, som visserligen släpper en del billiga mål men som i flera matchinledningar räddar Brynäs kvar i matchen, men bakom honom hade man Rahm som tyvärr inte håller. Honken har visat sig bäst i konkurrens och har gjort sina bästa säsonger när han konkurrerat med bland annat Sundlöv och Svedberg. När han nu blir allt för given förstamålvakt presterar han inte lika bra. Även om han gorde kanoninsatser i slutspelet så gör han tyvärr vissa missat som blir psykologiskt tunga för Brynäs att återhämta sig från.

Under senare delen av säsongen har Brynäs haft ett ihåligt försvar och ett ineffektivt anfall. När försvaret nu klev fram och spikade igen så blev ineffektiviteten den framträdande anledningen till att man inte lyckas ta ett par matcher i kvartsfinalserien. I bland annat fjärde matchen, så dominerade Brynäs inledningsvis för att trots en kavalkad av chanser släppa in första målet när Skellefteå studsat tillbaka och skapat ett par chanser. Jag ska inte låtsas som att Brynäs försvar var perfekt, för det fanns uppenbara hål i uppställningen, men ineffektiviteten var den största anledningen till att man inte vann någon match. Visst kan det bero på att forwards fick fokusera mer på försvarsspel, och inte var det heller ineffektivitetens fel när Brynäsbackar gjorde individuella misstag, men faktum är att Brynäs gjorde alldeles för lite mål sett till de chanser man fick och det är inte en bra trend om man vill vinna matcher.

Nu börjar en period av omstrukturering där Michael Sundlöv måste avgöra vilka han vill behålla. Senast här om dagen gick man ut med att Berglind, Styrman, Widing, Johansson och Lavander. Överlag tycker jag att beslutet att inte förlänga med dessa spelare är helt rätt då alla underpresterat, men ryktet säger att Widing var villig att gå ner rejält i lön och jag tror själv han skulle vara en bra fjärdeline-spelare, speciellt med tanke på hur han kliver fram i slutspelssituationer. Dock kvartstår faktum att Widing precis som kedjekamraterna Nordquist och Lauritzen kört hopplöst fast. Faktiskt tycker jag att den trion skulle särats på för länge sedan. Även Johansson, som har stora potential att bli en riktigt bra spelare om han börjar förvalta de många chanser som han faktiskt skapar, klev fram under förra årets slutspel men har underpresterat hela säsongen.

Mer om det i framtida inlägg…

Lägligt Juluppehåll för Brynäs

Jubileumsmatch

Brynäs jubileumsmatch blev en fest

Under juluppehållet är det lagom tid att summera säsongen så som den varit hittills. Brynäs har haft en böljande säsong där man inledde väldigt starkt för att sedan få en lång formsvacka som inte tog slut förän strax innan uppehållet.

När säsongen startade så kändes det som att Brynäs red på det flyt och den lyckokänsla man hade efter SM-Guldet. Jag kommer speciellt ihåg första matchen mot HV71 på bortais som hittills den här säsongen varit den bästa ishockeymatch jag sett. HV71 spelade med ett högt tempo men mötte ett Brynäs som spelade som mästare. Så fort Brynäs vann puck, vilket man ofta gjorde i mittzon, kom en blixtsnabb kontring. Anfallsviljan var skyhög och motståndarna, i det här fallet HV71, fick inte en sekund på sig att pusta ut. Det var riktigt, riktigt kul att se Brynäs spela ishockey och anledningen till att jag speciellt kommer ihåg matchen mot HV71 är att de verkligen bjöd upp till match. HV71 vann den matchen i förlängning men det gjorde ingenting. Brynäs visade att man kunde spela som svenska mästare och därmed kan utmana om guldet även denna säsong.

Brynäs fortsatte i samma stil ett antal matcher innan svackan kom. Jag kommer inte ihåg exakt hur många matcher man spelade utan att vinna i full tid men det såg riktigt illa ut ett tag. Man kom in i en torrperiod där inga lätta mål trillade in. Samtidigt åkte man på ett antal skador som strulade till det framförallt på backsidan. Som tur är låg Brynäs först i tabellen när raset påbörjades, och man har därför efter ett par vinster innan juluppehållet parkerat på femte plats inför detsamma. Detta ger Brynäs en bra utgångspunkt för att kriga om en topp-4 plats.

Höstens stora snackis har annars varit NHL-proffsen. Frölunda och MoDo värvade NHL-spelare för att ersätta skadade spelare och när Frölundas skadade spelare var tillbaka så spelade fortfarande NHL-spelarna. Vad man än tycker om det hela så vore det tryggt om hela NHL-konflikten kunde leda till ett definitivt beslut om den innevarande säsongen. Ställs säsongen in så kommer NHL-spelare till Elitserien, annars inte. Ställs den in lite i taget så spelar Elitserielag kvalserien utan NHL-spelare medan de Allsvenska lagen förstärker upp med dessa spelare och därmed har ett övertag. För Brynäs del skulle det sannolikt innebära att Bäckis och Lindbäck gick in i laget, samt förhoppningsvis någon etablerad NHL-back.

För det är just backsidan som varit Brynäs problem under säsongen. Även om jag tycker att både Djoos och Berglind klivit in och gjort bra insatser så har det stundtals varit skakigt. Jag hoppades inför säsongen att Lars Jonsson skulle kliva in och inta sin gamla roll som ledande back, men då kände jag inte till hans kroniska besvär som sannolikt sätter stopp för resten av hans karriär. Cody Franson har värvats och gjort ett bra jobb, men Dennis Persson har varit borta nästan hela säsongen vilket lämnat ett hål för att inte tala om Bertilsson som varit lagets bästa back men nu missar resten av säsongen. Nu är i alla fall Persson tillbaka och jag hoppas att han kan bli den back vi alla hoppas på. Samtidigt hoppas jag att Djoos fortsätter att utvecklas i JVM och kommer tillbaks som en ännu bättre back.

Ett annat problem har varit målvaktssidan. Rahm har stundtals varit väldigt stabil, men han har också gjort väldigt osäkra insatser. Detta i kombination med att Honken ofta har skadeproblem är inte bra. Kommer Lindbäck så är målvaktssidan säkrad, men om det blir en NHL-säsong och Honken dessutom skulle bli långtidsskadad så krävs en värvning.

Årets forwardssida är mycket intressant. Självklart saknas spelare som SIlfverberg och Larsson, men vi kan inte jämföra alla årgångar med ett guldlag. Järnkrok kliver fram bra och producerar. Lindholm har utvecklats precis så som jag hoppats på. I övrigt tror jag att både Nordquist och Widing kan producera mer och att Lauritzen kommer att producera om han får slippa skador. Harju har producerat vilket är bra, och jag ser det som en lyckad värvning. Det blir lätt att man jämför honom med Silfverberg, men det tror jag inte man ska göra. Silfverberg a la 2012 går inte att ersätta. Johansson behöver träna avslut så att han kan förvalta alla de chanser, framförallt frilägen, som han skapar. Även Thuresson kan bli mer effektiv.

Jag tycker det ser lovande ut inför avslutningen av säsongen. Slipper Brynäs skador så kan man hamna på en topp-4 placering och gå långt i slutspelet. Och i ett slutspel har vi ju Granström, Widing och några andra spelare som kommer att kliva fram.

Jag måste också passa på att nämna utematchen. Tyvärr var jag i USA när den spelades men jag såg på bilderna från matchen att det var en riktig fest. När jag först hörde om matchen tyckte jag det var en tveksam grej eftersom det gjorts tidigare på flera ställen. Men självklart ska Brynäs fira sitt 100-års jubileum på alla möjliga sätt, och med facit i hand var det helt rätt att skapa den hockeyfest som utematchen blev.

Som sen julklapp önskar jag mig att Brynäs visar upp ett lika bra spel i matchen mot HV71 som man gjorde i säsongens första bortamatch mot samma motstånd. Jag önskar mig också att Lindholm, Djoos och Molin växer som spelare uner JVM och kommer hem som bättre spelare och med ett guld runt halsen.

Inför matchen: Södertälje – Brynäs

Ikväll möter Brynäs Södertälje borta, och jag vet vart de flestas fokus ligger: På Brynäs nye målvakt, Thomas Greiss.

Jag tror att Greiss kommer att vara lika bra som, eller bättre än, Jacob Markström. Det är alltså inga låga förväntningar jag har.

Jag kommer att twittra under matchens gång på min twitter-sida: twitter.com/brynasbloggen

Twitter-streamen kan även ses här till höger.

Kul är också att Granström är tillbaka efter skadefrånvaro. Han är viktig i sitt jobb framför mål och i hans småfula spelsätt. Det blir intressant att se om han kommer in i PP eller inte. Jag tror det. Brynäs PP har varit under all kritik de senaste matcherna. Bäst vore en helt ny PP-femma.

Ikväll tror jag på vinst. 1-4. Greiss släpper tidigt en lätt puck, vilket får alla oss Brynässupportrar att börja tvivla, men följer upp med att spika igen.

Efter Kvartsfinal 2: Djurgården – Brynäs

Brynäs förlorade den viktiga första kvartsfinalen i Gävle i torsdags och räknades ut av många, även mig, efter den tama insatsen. Idag spelades match nummer 2 på Hovet i Stockholm, och den började precis som den första matchen slutade.

Det var Djurgården som tog initiativet och pressade på Brynäs. Till skillnad från i torsdags så gjorde Brynäs inte lika många juniormisstag, utan spelade idag ett säkrare försvarsspel. Resultatet var att man höll undan framför Markström som själv agerade säker i målet.

Offensivt hade Brynäs inte mycket i den första perioden. Därför var det extra snöpligt att Djurgården lyckades ta ledningen med 1-0 efter en kontring och 1 mot 1 läge där Marcus Nilsson la in pucken mellan benen på Markström i vad som inte riktigt kan betecknas som ett friläge. Markström, som ofta står upp in i det sista och på så sätt väntar ut skytten, kanske hade tjänat på att gå ner tidigt i det läget och stängt luckan mellan benen. Men å andra sidan kanske skottet då istället blivit högt. Hur som helst så vill jag inte kritisera Markström för mycket eftersom han trots allt bara släppte in ett mål i den här matchen.

I den andra perioden började Brynäs genomgå en uppryckning. Efter ungefär halva perioden fick man ett läge i spel fem mot tre och precis som Djurgården i torsdags så utnyttjade bortalaget detta. 1-1 gjordes genom Nordquist efter ett bra PP-spel och fin framspelning rakt genom boxen av Kahnberg, som tillsammans med Järnkrok bildade back i PP.

Brynäs PP-spel var i torsdags under all kritik och förstafemman som varit bra tidigare under säsongen är en skugga av sitt forna jag. Det är därför den tidigare andrauppställningen som är den formation som skapar tryck, och idag var de också den formation som fick börja i PP. Kahnberg och Järnkrok spelade som sagt på backplats. Nordquist och Lauritzen tillsammans med Granström framför målet bildar kedja. Idag var formationen lyckad och jag tror på den inför framtiden också. Ett möjligt frågetecken är det defensiva arbetet vid kontringar. Djurgården har uppmärksammat Brynäs PP-uppställning och kontrar mer än förväntat med en man mindre på banan.

Efter målet tog Brynäs över matchen. Djurgården kom visserligen i anfall men anfallen var inte lika långa som tidigare under matchen (och som i torsdags) och Brynäs drällde inte lika mycket. Passningsspelet i egen zon blev säkrare vilket bäddade för mer samlade uppspel, Samtidigt som spelet i egen zon blev bättre så förbättrades också anfallsspelet. Brynäs vårdade pucken bättre över hela banan och tog sakta men säkert över matchen.

I den tredje perioden var det Brynäs som var det bättre laget. Dock bör nämnas att även Djurgården etablerade tryck i Brynäs zon ibland. Båda lagen skapade halvchanser men ingen lyckades sätta dit pucken. Istället gick matchen till förlängning.

I förlängningen fortsatte båda lagen att spela bra. I en omdiskuterad situation där Kahnberg blev solklart interferad så åkte Djurgården på en utvisning. Utvisningen var ett solklart regelbrott, men jag håller med dem som säger att det tidigare under matchen (och i slutspel över huvud taget) tilläts mer än normalt. Hade situationen inte slutat i utvisning så tror jag att jag hade blivit sur, men inte förvånad. Kanske var det så att Djurgården samlat ihop till utvisningen.

I PP spelade Brynäs återigen bra och den för kvällen första PP-uppställningen etablerade tryck. Snabbt passningsspel resulterade i att Lauritzen passade fram Nordquist i slottet som tog avslut. Wesslau, som gjorde en bra match, släppte retur – en retur som Granström kunde forcera in. Mycket skönt mål och en mycket skön seger för Brynäs!

Innan den här matchen var jag som bekant negativ. Djurgården spelade fullständigt ut Brynäs i torsdags och Gävlelaget stod inte att känna igen. I och med den avslutande halvan av dagens match hoppas jag att Brynäs är tillbaka i gammalt spår igen. Man spelade säkrare och gjorde Djurgården osäkrare.

Ett stort orosmoment för Brynäs är förstakedjan. Somervuori – Dixon – Dackell har inte alls presterat lika bra som tidigare under säsongen. Kommer inte den kedjan igång så kommer Brynäs inte att gå vidare från kvartsfinalserien. Kommer de däremot igång och återgår i gammalt slag så kommer det att gå bra.

I och med vinsten idag så tog Brynäs chansen. Kvartsfinalserien är nu öppen!

Ny match på måndag.

Jonsson & Granström förlänger

Igår blev det klart att Jonathan Granström förlänger med Brynäs. Idag blev det också klart att Lars Jonsson förlänger och blir kvar i Brynäsdressen i ytterligare tre år.

Som Brynäsare är jag förstås mycket nöjd. Granström är en publikfavorit som alltid ger allt. Han står dessutom upp för laget och sina medspelare. Det är en hård spelare som gillar att gå på mål – något som behövs i Brynäs.

Det är även roligt att Lars Jonsson förlänger, även om han just nu är långtidsskadad. Jonsson har varit en av Brynäs viktigaste backar sedan han kom hit, och är ”försteback”. Jonsson är landslagsmässig och kliver ofta fram när laget behöver det.

Enligt Gävletidningarna så är det nu bara Dackell, Molin, Dixon, Kokko, Thegel, Nolander, Lauritzen och Markström som inte har kontrakt över nästa säsong. Utav dessa spelare hoppas jag framförallt på Dackell och Dixon. Även om jag tidigare kritiserat Ove Molin hårt, så måste jag erkänna att han fyller en funktion i Brynäslaget. Han är dock inte en av lagets viktigaste spelare såsom Dackell och Dixon. Kokko var ersättare för Jonsson och gjorde det bra, men jag tror inte Brynäs förlänger med honom. Jag skulle gärna se att Nolander ersätts med Kokko, men tvivlar på det… Om inte Kokko stannar så tycker jag ändå att Nolander bör ersättas. Varför inte med Kudroc? Lauritzen har varit bra stundtals i år och haft formsvackor som berott på skador. Han är en bra spelare, men frågan är vilken lön han begär. Jag tycker inte han är värt en jättelön. Markström är förlorad till NHL.

Thegel har varit ok de gånger jag sett honom i Sundsvall. Men att vara ok i Sundsvall vinner inget Brynäskontrakt, tyvärr. Thegel är framförallt för långsam och jag hoppas att han utvecklar sin skridskoåkning i allsvenskan.

På målvaktssidan ser jag, precis som alla andra, helst att Lindbäck eller Eriksson kommer till Brynäs. Om de går till NHL så tycker jag att Brynäs borde försöka få hem Honken. Jag tror att Honken skulle komma om Sundlöv hörde av sig.

Brynäs har ett ungt och spännande lag. De rutinerade spelarna som Dackell och Molin tror jag är viktiga för att på ett bra sätt få in spelare som Silfverberg, Järnkrok, Sandin och Wännström. Jag tror också att en spelare som Lars Jonsson är viktig för Bertilsson och Löv. Över huvud taget har Brynäs ett ungt lag som blir bättre för varje år, och det är därför bra att lyckas behålla samma lag. Kanske kan man spetsa till med ytterligare någon toppspelare, men jag vet inte om det behövs. Spelar Nordquist och Kahnberg på den nivå de kan spela så har Brynäs två mycket giftiga kedjor. Juniorkedjan med Järnkrok, Silfverberg och Rödin har dessutom visat att de stundtals varit lagets bästa kedja. Undantaget är kedjan med Granström, Hansen och Sandin/Lauritzen. Här hade jag hoppats mer på framförallt Sandin och Hansen. Lauritzen har ändå presterat men precis som Hansen och Sandin har han varit skadedrabbad. Kanske kan dessa spelare höjja sig när de slipper skador. Hansen var trots allt förstecenter i Brynäs för ett par säsonger sedan.

Samtidigt som spelare som Nolander, Lauritzen och Hansen är bra så tar de upp platser för unga juniorer. Jag tycker att alla juniorer som fått chansen i år har visat att de håller bra i Elitserien. Järnkrok har till och med visat att han kommer att bli en klass-spelare. Det är därför synd att unga spelare, som t.ex. Wännström som varit mycket bra då han fått chansen, inte får spela pga spelare som Lauritzen och Hansen. Det är en svår avvägning för Sundlöv att göra och jag hoppas att han gör rätt.

Nu är det OS-uppehåll och jag ser fram emot OS. Jag tycker det är lite synd att Markström inte blev uttagen. Det känns som onödigt för Liv att sitta med på läktaren under OS. Markström å andra sidan hade vunnit massor mer erfarenhet på det. Erfarenhet han kunde ha nytta av senare i sin karriär. Han är dessutom bättre än Liv.

Det var länge sedan jag nämnde snusandet här på bloggen. Jag slutade ju snusa på nyår. Jag har sedan dess kört med Onico (tobaksfri snus) och måste erkänna att det är svårt att sluta med den. Jag är dock nöjd med att ha slutat med giftet och det enda som tar skada av Onico är plånboken. Jag lovar att skriva om den dag jag bestämmer mig för att sluta med Onico.

Efter matchen: Brynäs – Luleå

Har haft fullt upp i helgen, men kommer här ändå med en efter-matchen rapport. Bättre sent än aldrig, va?

Lördagens hemmamatch mot Luleå var intensiv och jämn. Båda lagen visade vilja och med mr Magoo som domare så tilläts det mesta, vilket båda lagen utnyttjade. En match med slutspels-karaktär.

Luleå inledde bäst och gästernas förstakedja dominerade totalt Brynäs förstakedja i det första bytet. Detta var dock temporärt och Brynäs tog över den första perioden totalt. Man gjorde också 1-0 genom Eero Somervuori som fick ett fint pass i slottet och satte pucken efter vad som såg ut att vara en felträff.

Den rättvisa 1-0 ledningen följdes upp av X antal checking from behind från Luleås sida. Bland annat åkte Ove Molin på en open-ice checking from behind som otroligt nog inte resulterade i utvisning. Tydligen är checking from behind okej i dagens elitserie, och att det blir skador struntar man tydligen i.

Efter en hög klubba, som på reprisen såg ut att vara Granströms, fick Brynäs spela PP i 4 minuter. Detta resulterade inte i någonting, och Brynäs missade en bra chans att gå ifrån. I stället fick Luleå ett PP efter en osynlig holding på Hansen. Luleå utnyttjade sitt PP på ett bättre sätt och satte 1-1 efter ett skott från blå som passerade en skymd markström.

Hansens utvisning kom efter en situation som händer 20-30 gånger/period. Att domarna fått ungefär samma funktion som i amerikansk wrestling är allt mer uppenbart. När ett lag spelat PP så ska en spelare från det andra laget åka ut. Brynäs hade, innan Hansens utvisning och Luleås 2+2 min BP, gjort mycket fulare saker än det Hansen gjorde. Det är ingen tillfällighet att Hansen åker ut efter att Luleå spelat BP. Det är nämligen så det fungerar i dagens ishockey. Båda lagen ska ha ungefär lika många utvisningsminuter och om det ena laget spelat PP så kommer de med största sannolikhet att åka ut och spela BP kort därefter. Då domaren släppt allt tidigare i matchen, men varit tvungen att ta en Luleå-utvisning på grund av att blodvite uppstod, så hittade han snabbt en kompencationsutvisning. Patetiskt, men sett över hela matchen inte helt orättvist att Luleå fick ett PP. Förstå mig rätt, det drabbar Luleå precis lika mycket som Brynäs. Spelarna vet inte vilken nivå bedömningen ligger på och vad som helst kan tillåtas precis som att vad som helst kan leda till utvisning. När man fått en utvisning med sig så gör man bäst i att inte nudda motståndarna, för då åker man ut. Har man däremot nytt fått en utvisning mot sig så kan man göra vad som helst.

Luleå tog över i den andra perioden och dominerade precis så som Brynäs gjorde i den första. Att Brynäs inte släppte in mål berodde på en kombination av Jacob Markström, ett uppoffrande försvarsspel och ett ineffektivt Luleå. Luleå kom aldrig riktigt in på mål, så jag skulle vilja ge den största äran till hemmalagets försvarsspel.

Bortalagets spel i den andra perioden var imponerande. Man spelade som ett slutspelslag och Brynäs hade tur som inte släppte in fler mål. Spelar Luleå som i den andra perioden framöver så är man garanterat ett slutspelslag.

Trots Luleås dominans i den andra perioden så var det Brynäs som gjorde målet. I en sekvens där Brynäs spelade PP och pressade Luleå hade man förtvivlat svårt att komma till skott. När man väl gjorde det så var det Jörgen Sundqvist som stänkte in pucken via ribban från blålinjen. Ett fint skott och bra skymt av Granström. Över huvud taget tycker jag att Granström passar bra ihop med Kahnberg och Molin som är lite mer finlirare. När Nordquist kommer tillbaka så tycker jag att Granström ska gå in brevid honom och Kahnberg. Ove Molin kan bilda kedja med Hansen och Lauritzen. 2-1 var inte helt rättvist efter den andra perioden, men å andra sidan så borde kanske Brynäs ha avgjort matchen redan i den första perioden.

Den tredje perioden var den jämnaste perioden. Brynäs hade rimligtvis en defensiv taktik, men det tummades ganska mycket på det och båda lagen kom till lägen. I slutet av den sista perioden pressade Luleå våldsamt mot Brynäs mål och hade bland annat ett stolpskott. Markström fick göra några fina räddningar han också, och Brynäs lyckades hålla undan. En riktigt skön seger med tanke på hur jämn matchen var, och hur båda lagen spelade bra och fysisk hockey. Också inramningen var slutspelsmässig, med ca 7200 på läktaren. Kul!

Bäst i Brynäs var som vanligt förstakedjan. Även Grönholm gjorde en bra match, och Granström bör också nämnas. Hela laget gjorde en bra insats defensivt och som alltid var Markström bra. Egentligen är det överflödigt att nämna namn då hela laget vann en lagseger efter en kämpainsats.

I kväll möter Brynäs MoDo borta. MoDo ”måste” vinna och det blir en ytterst svår match.

Efter matchen: Luleå – Brynäs

Först och främst känner jag att jag måste nämna Djurgårdsmatchen som jag inte skrev något referat om. Tyvärr har jag haft fullt upp och inte hunnit skriva. Brynäs vann den matchen rättvist och det var en bra match. Djurgården slarvade bort flera PP vilket avgjorde matchen. Kul med mycket folk i Läkerol Arena och bra stämning.

I kvällens match mot Luleå hoppades jag, som alla andra Brynäsare, på seger. Brynäs har haft oförsjämt lätt mot Luleå på bortaplan och även om Luleå är ett mycket bra lag så har man tappat respekten något. Det är då lätt att sänka guarden och åka på torsk. Just det talade mot Brynäs.

Matchen var ganska avslagen och båda lagen spelade avvaktat. Även om båda lagen skapade endel chanser så hettade det aldrig riktigt till. Båda lagen fick billiga utvisningar med och mot sig, och det var Brynäs som utnyttjade det bäst. Luleå tog ledningen, men Brynäs kvitterade i PP genom Dixon. Assisten kom från Molin, som återigen spelar PP men numer faktiskt producerar.

Även om spelet var ganska avvaktande och avslaget så skapades det som sagt chanser. Detta ledde till att de båda juniormålvakterna fick visa vad de gick för. Anders Nilsson i Lule-målet gjorde en mycket bra match och när jag nu såg honom ”in action” så är jag inte ett dugg förvånad över att han petat Modigh.

Hur som helst så gick Brynäs ifrån i den tredje perioden. 1-1 blev 3-1 efter att numera pålitlige målskytten Jonathan Granström grötat in 2-1 direkt efter ett PP, och den ännu mer pålitlige målskytten Eero Somervuori gjort 3-1 då han tagit sin egen retur i slottet. Med sju minuter kvar kändes 3-1 mycket säkert och jag måste erkänna att jag tog ut vinster i förskott.

Det gjorde nog Brynässpelarna också. Visserligen hade Dackell ett friläge där han drog ner Luleå-målvakten, men misslyckades med att sätta pucken högt. Där hade matchen definitivt kunnat avgjorts. I stället tog Luleå ut målvakten och startade en våldsam press i Brynäs zon. 3-1 blev till 3-2 och med uttagen målvakt och spel 5 mot 5 efter en utvisning lyckades hemmalaget även göra 3-3. Slarvigt av Brynäs att tappa en trepoängare. Desto starkare var det att i sudden death avgöra matchen och ta två poäng trots Luleås upphämtning i slutet av matchen.

Jag skulle vilja säga att Luleå förtjänade poängen. Brynäs ledde visserligen med 3-1 i den sista perioden men sett över hela matchen så var det en jämn match där slutresultatet 3-3 efter full tid inte var helt orättvist. Det var inte heller orättvist att Brynäs tog bonuspoängen, då man gjorde en helt okej match.

Det känns som att Brynäs är klara för slutspel. Jag blickar uppåt i tabellen istället för nedåt. Kanske gör jag samma misstag som i dagens match?

Efter matchen: Brynäs – Frölunda

Äntligen är Elitserien igång igen efter ett uppehåll av meningslöst landslagsspelande med ett Svenskt B-lag som åker till ett annat land och förlorar betydelselösa matcher.

Såhär på annandagen tog Brynäs emot Frölunda i vad som innan matchen såg ut att vara en mycket svår match. Frölunda har på papperet ett mycket bra lag och har bland annat petat spelare som Nordquist och Kahnberg. Det bör också nämnas att gamle Brynäsaren Johan ”Honken” Holmqvist vaktar Frölundas mål. ”Honken” kommer jag främst ihåg från -99 då han var mycket bra i finalserien mot MoDo. Hans spagat-räddning på en av Sedinarnas friläge i den sista och avgörande finalmatchen var mycket avgörande och jag har faktiskt en tavla hemma med just detta som motiv.

Brynäs öppnade matchen starkt men blev tillbakatryckta i några sekunder. Efter det gick det snabbt. Brynäs gjorde både 1-0 och 2-0 efter vad jag kan tycka var svags försvarsspel av Frölunda. Jag tyckte lite synd om ”Honken” när Frölunda tappade puck bakom mål och Brynäs tilläts spela fram till fristående spelare i slottet. 2-0 var just därför välförtjänt och det blev en riktigt rolig inledning för oss Brynässupportrar.

Efter detta höll Frölunda mest puck utan att komma till lägen. När de väl kom till avslut så stod Läck som säker sista utpost i Brynäsmålet. 3-0 kom efter skott från Andersén där Nordquist lyckades peta in returen. 3-0 stod sig perioden ut och det såg mycket lovande ut för resten av matchen. Även om Brynäs inte dominerat så hade man varit effektiva och inte släppt till allt för klara lägen bakåt.

Den andra perioden blev ett ställningstagande med många gruff och utvisningssituationer. Båda lagen drabbades av en halvblind domare som släppte det mesta och hittade utvisningar i tveksamma situationer. I den första periodens sista minut förföljde Joel Lundqvist Andres Dackell efter att ha tacklat Brynäsaren i huvudet. Tydligen uppskattades inte att Dackell tog emot tacklingen med huvudet utan han skulle också få slag och slashingar. Domaren åkte brevid som en mr Magoo-typ. I början av den andra gav Dixon igen på Lundqvist med ett par crosschecking utan att denna gjorde något. Då åkte istället båda ut. Parodi.

Spelet i den andra perioden var säkert. Brynäs skapade inte många klara chanser men hade bra spel och ett stabilt försvarsspel. Återigen visade Läck sig säker i målet och släppte inget förbi sig. En annan detalj som gjorde mig extra imponerad av just Eddie Läck var att han sällan släppte returer. Mycket viktigt för Brynäs att Läck klev fram och visade att han kan vinna matcher åt Brynäs när Markström är borta.

Den här matchen behövde inte Läck vinna åt Brynäs. Även i den andra perioden var Frölunda allmänt lamt och verkade inte ha något grundspel att falla tillbaks på. Man slarvade ofta i försvaret och förlitade sig på den individuella skickligheten i anfallsspelet. Utan att vara vidare insatt i Frölunda så kan jag tycka att Dahlén borde avgå. När man har det lag som Frölunda faktiskt har på papperet, så måste man ha en tränare som kan utnyttja det. Nu skulle jag vilja säga att Frölunda klarar sig ovanför slutspelssträcket tack vare den individuella skickligheten. Skulle Dahlén coacha ett lag som Brynäs skulle man antagligen ligga hjälplöst sist.

Den andra perioden slutade som sagt 0-0 och ställningen var därför 3-0 även inför den sista perioden.

I den sista perioden hände der saker. Förutom att det griniga spelet fortsatte, vilket antagligen gagnade det ledande laget dvs. Brynäs, så blev det även mål. Frölunda fortsatte sitt skakiga försvarsspel och satsade samtidigt mer på offensiven. Väldigt tidigt gjorde gästerna 3-1 vilket gjorde matchen mer öppen och fick mig som Brynässupporter att bli lite orolig. Dock kom aldrig någon genomklappning, utan Brynäs fortsatte spela stabilt samtidigt som Frölunda tog dumma utvisningar. I stället gjorde Brynäs 4-1 efter ca 15 minuter av perioden genom Lauritzen som vann puck bakom mål efter aggressiv forechecking i PP och helt ostörd kunde gå in framför mål och lägga in pucken bakom en ”Honken” som måste sakna Tuulola, Melkersson och de andra backarna i Brynäs -99 lag.

Matchen slutade 5-2 efter att Frölunda reducerat och Dackell lobbat in pucken i öppen kasse.

Det avgörande för den här matchen var helt klart att Brynäs fick en bra inledning. 3-0 i första kan knäcka många lag, och speciellt ett lag som kritiserats så hårt som Frölunda. ”Honken” tog visserligen bara 10 av 14 skott, men kan inte lastas för något av målen. Istället kan sägas att Brynäs var effektivt, och Frölunda släppte alldeles för klara lägen. Dock överglänstes han av Eddie Läck som var Brynäs bästa spelare. Hela Brynäs ska ha en eloge för sin insats, men Läck tillsammans med Dixon, Somervuori, Dackell, Hietanen, Andersén och Granström ska ha extra beröm. Sundström spelade back och gjorde som back en ganska svag insats, men han ska ha en eloge för att han går in och ändå håller en relativt hög klass trots att han är center/forward i vanliga fall.

Nu känns det som att Brynäs hittat målet, och man kan känna sig bakåt trots tunga backskador och Markström i JVM. Jag hoppas på en rolig tid innan slutspel, där Brynäs såklart ska finnas med!

Brynäs är på gång

Brynäs har varit svårslaget hela säsongen. Trots detta ligger man under slutspelsplats. Men Brynäs är på gång, och det har sina anledningar.

Brynäs har släppt in väldigt lite mål i år. Orsaken heter Markström, men också ett stabils försvarsspel som i Lars Jonssons frånvaro varit lite kantstött. Trots den tunga skadan på Jonsson så har Brynäs bibehållit ett stabilt försvarsspel där hela laget bidrar. Nu känns det som att Brynäs är på gång, och här är varför…

  • Försvarsspelet är stabilt trots skadan på Lars Jonsson. Jag tar åter upp detta. Anledningen heter fråmst Sundqvist, Bertilsson och Hietanen men även Andersén har gjort en bra comeback och Löf tycker jag är stabil när han får spela. Jag skulle faktiskt hellre se Löf än Nolander här, med tanke på ålder och utvecklingsmöjligheter, men å andra sidan är jag inte tränare i Brynäs IF.
  • Målvakterna. Markström är Elitseriens bästa målvakt och borde vara 3e målvakt till OS. Under JVM är jag inte ett dugg orolig – Läck har varit bra när han fått spela. Jag efterlyser fler matcher i benen på Läck innan JVM. Ännu en gång: Försvarsspelet i Brynäs är stabilt. Det är framåt som någonting saknas.
  • Eero Somervuori. Somervuori gjorde ett mål och ett assist senast mot Färjestad. Han har sett pigg ut och det verkar som att börjar stämma bättre för honom tillsammans med Dackell och Dixon nu. Dixon är ett bra komplement eftersom Eero the Hero gillar att skjuta och Dixon är transatlant – dvs gillar han att gå på mål.
  • Jonas Nordquist. Nordquist ser bättre och bättre ut för varje match. Ännu har det inte stämt för honom tillsammans med Kahnberg och Molin men jag tror att det är en tidsfråga innan det lossnar. Kahnberg har sett riktigt het ut tidigare under säsongen, även om han varit sval de senaste matcherna. Jag kan tänka mig att Ove Molin byts ut av någon annan i den kedjan. Varför inte Granström på kanten? De behöver någon som går på mål och tar returer.

Nu hoppas jag att det här införlivas så att slutspelsplatsen säkras!