Tidigare i kväll förlorade Brynäs mot Elitseriens jumbo Rögle… Det sorgliga i det var inte att man förlorade mot just seriejumbon utan att man dessutom förtjänade att göra det. I den tredje perioden när Brynäs jagade reducering och kvittering så sköt man fyra skott på mål. Mer än så tycker jag inte man behöver säga om den specifika matchen.
Brynäs har hamnat i en mycket tung formsvacka. I stället för att vara en typisk medgångssupporter som bara klagar så ska jag försöka vara konstruktiv i min kritik. Därför handlar det här inlägget om varför Brynäs är i en svacka och hur man kan agera för att komma ur den.
Brynäs hamnade i svackan efter ett antal förluster. Före nyår förlorade man en del matcher, men man gjorde det efter att ha spelat jämt och förlusterna var ofta på övertid eller på straffar. Nyårsuppehållet kom lägligt och man kunde där passat på att ladda om och ta nya tag inför det nya året. Tyvärr hade Brynäs ett svårt spelprogram med matcher mot bland annat HV71, Färjestad, Skellefteå och Luleå. I matchen mot HV71 spelade man okej och förlorade på övertid. Sen har det gått sämre, med undantag för matchen mot Luleå som man vann.
Ett lag som får en förlorande trend blir ett sämre lag. Kvällens match mot Rögle är ett bra exempel. Brynäs hade aldrig förlorat på det sätt man nu förlorade om man haft med sig en vinnande trend med 10 raka vinster inför matchen. Nu hade man i stället en negativ trend och ett sänkt självförtroende vilket är den direkta anledningen till att man förlorade. Tyvärr finns det inget recept för hur en tränare fixat ett självförtroende, men att byta tränare brukar vara ett populärt alternativ. Det alternativet anser jag inte ens vara ett alternativ för Brynäs. Att sparka Jonsson vore bara idiotiskt. Däremot kan gruppen förändras genom t.ex. en värvning. En ny värvning som debuterar mot ett lite sämre motstånd där laget vinner kan få gruppen att känna en känsla av nystart.
När Sundlöv letar ersätare så letar han efter en fysiskt back. Det är säkert bra, men här är vad Brynäs behöver just nu:
En ledare
Brynäs behöver en ny spelare som kliver fram och tar ansvar. När ett lag går dåligt behöver det någon som kliver fram, tar ansvaret för det som hänt och tar ansvaret för att vända skutan rätt. Detta tycker jag att Brynäs saknar. Järnkrok, Lauritzen, Lindholm och Gunderson är alla bra spelare, men de är inga ledande spelare som kan gå in och själva vända en trend. Förra året hade Brynäs Silfverberg som med sitt spel och personlighet tog på sig förluster och klev fram för att leda laget i kommande match. Man hade även Dackell. Året innan var Lars Jonsson en sådan spelare som kunde kliva fram och lyfta laget. I år saknas detta, tycker jag. De spelare som skulle kunna kliva fram är Sundqvist och Honken. Honken har till viss del gjort det och förutom några enkla insläppta mål spelat bra, men samtidigt är det svårt för en målvakt att inta denna roll. Sundqvist kan kliva fram och visa kämpaglöd, men han är ingen målskytt eller offensiv kraft så det är svårt för honom att inta den roll som spelare som Silfverberg, Foppa, Sundin och andra stora ledare inom ishockeyn tagit. I Brynäs fall faller detta på Tommy Jonsson, och tränaren kan inte visa vägen på isen. Hittar Brynäs en spelare som kan inta denna roll så gör man det bra, men jag räknar med att alla dessa spelare spelar i NHL eller KHL. Samtidigt är det onaturligt för en ny spelare att inta denna roll när denne kommer till en ny klubb.
En ledande back
Brynäs saknar inte bara en fysisk back. Man saknar också en ledande back. Lars Jonsson kunde ha varit detta om han sluppit sjukdom och varit tillbaka i form. Bertilsson kunde ha tacklat detta ansvar. Ekholm likaså. Men vem ska göra detta i Brynäs? Sundqvist i all ära, men Brynäs saknar en back med pondus på isen. Gunderson är bra offensivt men saknar pondusen i egen zon. Tanken var nog att Cody Franson skulle ta denna roll, och han gjorde det till viss del, men jag sätter inget som helst hopp till att backar som Djoos, Löf eller Berglind skulle inta en sådan roll.
Inför säsongen kritiserade de flesta ”experter” (journalister som skrivit om ishockey i mer än 1 år) Brynäs backbesättning. Nu är Bertilsson och Jonsson borta resten av säsongen. Berglind, Löf och Djoos är alla lovande och gör det jobb man kan förvänta sig av dem, men det skulle räcka med en eller två lovande backar som kunde lära sig av några ledande backar. Nu är det de lovande backarna som måste leda defensiven tillsammans med Gunderson, Sundqvist och Persson.
Fungerande special teams
”Special teams” är namnet på de uppställningar som spelar boxplay och powerplay. Sedan Dackell pensionerat sig har Brynäs boxplay inte varit att känna igen. Spelare som Hansen och Granström gör ett jättejobb, men det räcker inte. Man är 10a i BP-statistiken.
Powerplay är något bättre men inte lika effektivt som med Silfverberg. Brynäs har en bra första-uppställning där Gunderson, Järnkrok och Lindholm är farligast. Men den andra uppställningen där Nordquist och Lauritzen ska vara puckhållare misslyckas kapitalt. Lauritzen är inte sig själv och Nordquist är en genomsnittlig spelare som precis som övriga spelare formtoppade i fjolårets slutspel. När den andra PP-uppställningen kommer in så styr motståndarna spelet till Widing som inte kan klassas som något spelgeni. Widing är på isen för att ta avslut och ska inte fördela passningar. Detta behöver Brynäs styra upp. Lyckas man efektivisera sitt PP så kan detta vara en betydande faktor för att komma ur sin formsvacka.
Skulle Brynäs lycka värva en ledande back, t.ex. låna någon från ett KHL eller NHL lag, och effektivisera sina special teams så kan trenden vändas. I övrigt håller jag med Tommy Jonsson om att det är hårt jobb som gäller. Tyvärr kan jag inte påstå att hårt jobb såg ut att vara en ledstjärna i kvällens match mot Rögle.
Nu glömmer vi förlusten och tar nya tag i matchen mot Timrå på fredag. Vinst där och början på en vändning kan börja. Förlust och formsvackan blir allt djupare. Visserligen är jag inte orolig för att Brynäs ska missa slutspel, men spelar man som nu kan man glömma semifinal.