Både bra och dåligt besked för Brynäs

Publicerat av
Svara

Det bra beskedet är att Granström stannar i Brynäs. Han är en karaktärsspelare som behövs i laget. Som inte drar sig för att gruffa med mostståndarna och kan även avgöra matcher. Vem minns inte när han kvitterade mot Frölunda i kvarten. Den reprisen kan man se på hur många gånger som helst.

Det dåliga beskedet är att Andersén går till KHL. Han har varit en mycket bra back även om många kommentatorer var negativa till Brynäsförsvaret i början av säsongen och till spelare som Andersén. De kom verkligen på skam. En spelare som inte var spektakulär som flera andra i laget men gjorde alltid en bra insats. Man kan säga i det tysta ända tills han fick det beröm senare som han förtjänade.

Med Ekholm, Andersén och Carlsson borta blir det bekymmersamt för Brynäs. Här kanske Jonathan Carlsson skulle ha varit kvar och fått mer speltid. Berglind kommer att bli bra det är han förresten redan nu men räcker han till? Junioren Djoos är knappast klar för elitserien. Återstår att rekrytera minst 2 helst 3 nya backar. Kanske finns de och Brynäs har nu pengar att rekrytera dem. Men att hitta dem?

Som jag ser det är backsidan det svagaste kortet just nu för att Brynäs ska försvara guldet. När det gäller kedjorna tycker jag det ser bättre ut även om en målgörare som Jakob Silfverberg och en kämpe som Johan Larsson saknas.  Men det ska jag försöka utveckla en annan gång.

Slutspelsanalys

Publicerat av
Svara

Brynäs är mästare. Guldet kom hem. Här följer en analys av slutspelets matchserier. Men först: Ni har väll inte missat guldlåten ”Guldet kom hem”?

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=FEFR3gT7goQ[/youtube]

Brynäs hade spelat bra hela säsongen och gjort starka insatser i nästan alla omgångar. I slutskedet av Elitserien, precis innan slutspurten, hade man dock en formsvacka. Dippen kostade nästan Brynäs hemmafördelen i kvartsfinalerna. Det var därför med viss oro som jag bevittnade Brynäs ta sig an Frölunda som kvartsfinalmotståndare i SM-slutspelet 2012.

Brynäs – Frölunda

Top-4 lagen får välja sin motståndare, men då Brynäs slutade fyra i tabellen så fick man möta det lag som inte blev valt av något av de tre första lagen. Jag bliv lite förvånad när HV71 valde Färjestad istället för Frölunda, men jag tror att båda lagen är jämnstarka. Dock har Brynäs förlorat mot FBK i kvartsfinalen de senaste åren och kanske hade de haft ett psykologiskt övertag där. Kvartsfinalserien mot Frölunda började i vad media kallade en domarskandal. I den första hemmamatchen tog domaren en avvaktande utvisning på en Frölundaspelare varpå Brynäs gjorde mål. Av någon anledning trodde Kenta Johansson och kvällstidningar att den avvaktande utvisningen var på en Brynäsare, varpå det såklart inte hade kunnat dömas mål. På repriserna ser vi att en Brynäsare, jag tror det var Lavander, slog en Frölundaspelares klubba i spillror. Liknande slag förekommer ofta, och det finns ingen regel som säger att det ”automatiskt” ska vara utvisning när en klubba går av, men jag kan hålla med om att det borde varit en utvisning där. Målet avgjorde matchen och Kenta, som redan innan den första kvartsfinalen lagt fokus på domarna i ett försök att slippa Brynäs fruktade power play, med alla Frölundasupportrar i ryggen lade sedan dess all fokus på domarinsatsen istället för det egna spelet. Man pratade även om att Brynäsare filmade och vevade en sekvens där Jernkrok tog sig för munnen 3-4 sekunder efter att ha fått ett slag i ansikte (som däremot ”automatiskt” ska ge en utvisning). Jag tror att Frölundas gnäll och fokus på domarna, som man inte såg röken av när Dackell fick matchstraff för att ha mottagit slag i huvudet, delvis sänkte dem och att Kentas signal till sitt lag var att han inte trodde på dem. Skulle Kenta trott på sitt lag så hade han inte gnällt på domarinsatsen utan fokuserat på det han kunnat påverka.

Även om Brynäs blev skakat i och med förlust i den 5e matchen, på hemmaplan, så tycker jag att segern var ganska klar. Frölunda lade om sitt spel från att försöka föra spelet till att spela fysiskt, småfult och delvis spelförstörande vilket resulterade i viss framgång. Men det räckte inte till seger i matchserien. Brynäs är ett spelande lag och mot Frölunda lyckades man stundtals spela ut. När Frölunda höll i spelet så hade Brynäs en storspelande Niklas Svedberg i målet. Jag kan medge att jag blev orolig när ”Honken” blev sjuk och inte kunde stå, eftersom ”Honken” är rutinerad och redan har vunnit ett guld till Brynäs, men Svedberg som tidigare varit ojämn klev nu in och höll världsklass. Segern var rättvis, men Frölunda bjöd på ett starkare motstånd än Brynäs semifinalmotståndare…

Brynäs – Färjestad

I semifinalen mötte Brynäs Färjestad, som de senaste åren varit något av en mardrömsmotståndare. Tändvätska fanns i massor. Dels hade Färjestad slagit ut Brynäs i de två senaste kvartsfinalerna, dels hade spelare som Wallin hånat Brynäsare när de gjort det och dels yttrade Czarnecki de berömda orden att han nu ”skulle få känna hur det kändes att stå framför ett lag som kan vinna SM-Guld” när han gick till Färjestad. Visst har Czarnecki stått inför ett lag som kan vinna SM-Guld, men det var säsongen 2010/11.

Eftersom Färjestad är en mardrömsmotståndare så var matchseriens start väldigt viktig. När Brynäs ”hängde med” från början så kändes det som att man låg steget före Färjestad. Min åsikt är att Färjestad var Brynäs ”lättaste” motståndare i säsongens slutspel. Man vann visserligen inte matcherna stort, men det kändes som att Gävle-laget hela tiden hade läget under kontroll. Spelare som Wallin, som tidigare dominerat mot Brynäs, hängde inte med och istället hade Järnkrok, Silfverberg och de andra stor show. Precis som i kvartsfinalen så storspelade Svedberg i målet vilket självklart är en mycket viktig pusselbit för att ta hem SM-Guldet.

Jag har försökt att inte nämna så många spelare vid namn här eftersom jag tycker att guldet var en laginsats. Alla spelare spelade på topp för att laget skulle nå sin målsättning. Men spelare som Silfverberg och Svedberg är svåra att inte nämna på grund av deras stora roller i segern. Ovan nämnda Järnkrok spelade småskadad och presterade inte så som jag vet att han kan prestera, men höll ändå en mycket hög klass. Men som sagt, segern var en lagseger.

I slutändan slog Brynäs ut Färjestad ganska komfortabelt. I intervjuer efter den sista matchen sade Wallin att Brynäs var det bättre laget och förtjänade att gå vidare. Det ger heder åt Wallin och Färjestad som till skillnad från andra inte skyllde på yttre faktorer. En stor vinnare är också en stor förlorare.

Brynäs – Skellefteå

Inför slutspelet så trodde jag att alla lag utom AIK och MoDo kunde nå finalen. Skellefteå hade på dess väg dit slagit just dessa två lag, vilket för mig gjorde att det kändes som att de var otestade. AIK slog visserligen ut Luleå i sin kvartsfinal, men precis som förra året orkade de inte hela vägen och att överprestera i två matchserier är svårt. Dock slutade Skellefteå tvåa i seriespelet och spelade final öven förra året. Det var ovisst inför finalen och man visste inte riktigt vilket motstånd Brynäs skulle stöta på.

I de tre första matcherna så krossade Brynäs Skellefteå. Det var som att Skellefteå inte insett att de mötte ett bra lag och att de spelade en direkt avgörande matchserie om SM-guldet. Skellefteå hade som sagt mött AIK och MoDo som låtit dem spela sitt spel och hålla i puck. Nu mötte de ett annat spelförande lag som mött två starka motståndare i Färjestad och Frölunda. Det var klass-skillnad. Efter match tre tror jag att Skellefteå bytte taktik och anpassade sitt spel efter Brynäs något, för det var ett nytt Skellefteå som kom ut i match fyra. Helst plötsligt spelade SAIK fysiskt och tillknäppt. De gulsvarta låg på Brynäsarna som iglar. Det hade inte fungerat för Frölunda och Färjestad att spela så, men Skellefteå hade en till dimension eftersom de hade ett bättre grundspel att falla tillbaka på när man erövrat puck.

När jag klev in på Läkerol Arena i den sjätte finalmatchen, efter att Skellefteå vunnit två raka och hade hela mediasverige i ryggen för att fullborda en historisk vändning, så insåg jag att den matchen blivit årets viktigaste match. Hade Brynäs förlorat den sjätte matchen på hemmaplan så tror jag att guldet gått förlorat. Brynäs började heller inte speciellt bra och blev tillbakapressade. Lagen fick några lägen var och det blev den individuella skickligheten som avgjorde. Jacob Silfverbergs 1-0 mål ska inte vara mål. En normal spelare kan inte ta det avslutet i det läget. För det första så är läget inte speciellt bra eftersom han sträcker sig för att nå pucken. För det andra är målvakten helt beredd och ska ta ett skott från den vinkeln. Men nu var det inte en normal spelare som tog avslut – det var Jacob Silfverberg. Silfverberg har hyllats överallt efter slutspelet och jag ska därför inte överdriva för mycket, men det är omöjligt att inte se skickligheten som krävs för att göra mål i det läge han fick.

När Ryan Gunderson gjorde 2-0 på ett sånt där smart skott som nästan bara han tar i Elitserien så var matchen avgjord. Gunderson är expert på att vänta och placera in skott när målvakten är skymd och det var precis det han gjorde i den avgörande finalen. Joacim Ericsson, som vuxit upp i Gävle och spelat juniorhockey i Brynäs, hade ingen chans att ta pucken eftersom han inte såg den.

I slutändan så går det inte att ge bort tre matcher såsom Skellefteå gjorde i SM-finalen. Hade man spelat som man gjorde de tre sista matcherna så hade finalserien blivit mycket jämn. Nu fick Brynäs fyra matcher på sig att avgöra, vilket ett så bra lag som Brynäs upplaga säsongen 2011/12 inte misslyckas med. SM-Guldet kom hem dit det hör hemma och år av uppbyggnad och juniorsatsning betalade av sig.

Det har visat sig, historiskt, att det lönar sig att satsa på den egna juniorverksamheten. Ihopvärvade lag vinner sällan SM-Guld. Det kanske tar några år innan det kommer en ny Silfverberg, Järnkrok eller Bäckström, men så länge man satsar på sina juniorer så kommer det att hända. Inom några år så kommer Lindholm och Molin vara framträdande Elitseriespelare innan de slussas vidare till NHL. Samtidigt som de kommer upp så har Brynäs, på grund av de relativt låga löner som de unga spelarna har, värva spetskompetens för att komplettera lagbygget.

Det är snudd på overkligt att Brynäs vann SM-Guld på föreningens 100-årsjubileum. Man lyckades på grund av smart investerande och en förening som numera är byggd från grunden. Just av den anledningen så kommer Brynäs att ha förutsättningarna för att vara ett topplag i flera år framöver.

Sist men inte minst vill jag framhäva spelare som inte får guldhjälmen eller finns på kvällstidningarnas mittuppslag. Spelare som Granström, Widing, Ollas, Andersén, Johansson och Sundqvist som alltid ger 100% och spelar uppoffrande för laget. Även en spelare som Lars Jonsson förtjänar beröm. Jonsson är en tilltänkt stjärna som av olika anledningar haft en väldigt misslyckad säsong. Trots det sitter han inte och surar utan var väldigt aktiv i att motivera och peppa sina lagspelare under hela slutspelet. Detsamma gäller spelare som Honken och Jonathan Carlsson. Det är ett tecken på att den gångna säsongens Brynär är ett sammansvetsat lag och inte ett gäng individualister, och bara det är värt en eloge. Där har Tommy Jonsson och Micke Sundlöv lyckats i sitt lagbygge.

Jag kommer senare att ha en genomgång av hela Brynäs trupp med en kort analys av spelarens säsong. Glöm inte att prenumerera på Brynäsbloggen via e-post här till höger så att du inte missar när ett nytt inlägg skrivs.  Har du Facebook så kan du gilla Brynäsbloggen (även det här uppe till höger) och på så sätt se i din tidslinje när ett nytt inlägg skrivs.

Eftersom jag inte varit så aktiv i bloggandet under säsongen så kommer jag nästa år att ha en eller flera medbloggare. Om du är intresserad kan du kontakta mig i det kontaktformulär som inom kort kommer att finnas på bloggen. Se även till att följa mig på twitter där jag hela säsongen twittrat om Brynäs och hockey i allmänhet. Länk finns till höger om detta inlägg.

Elitserien 2011/12 – en sammanfattning

Publicerat av
Svara

Brynäs tog guldet och allt är som det ska ;-). I de nästkommande inläggen kommer jag att göra efter-säsongs-analyser av Elitserien (nedan), Brynäs slutspel, Brynäs trupp och några andra ämnen som jag hoppas att mina läsare tycker är intressanta.  I listan nedan har jag utgått från slutplacering i Elitserien.

Luleå

Luleå har gått från klarhet till klarhet i seriespelet. Redan förra året visade Rönnqvist att hans hockeyfilosofi räcker långt även i Elitserien och i år följde man upp genom att vinna hela serien. Många kritiserade Luleå för att spela tråkig hockey, men jag håller inte med. Luleå spelade med hög fart och intensitet , speciellt i spelet utan puck. I de matcher jag såg Luleå spela (exklusive slutspel) så låg man tätt på motståndarna och gjorde det riktigt jobbigt för dem. För att Luleå ska kunna ta nästa steg behöver man utveckla sitt offensiva spel. Det är svårt att vara kreativ när man är väldigt styrd och kanske borde an lätta på det defensiva tänket i spelet med puck för att producera bättre framåt. Hur som helst så tyckte jag att Luleå var ett roligt lag att se, men jag förstår att dom som går på hockey för att se mål inte tyckte det.

Skellefteå  AIK

Skellefteå gjorde återigen en bra säsong och visade att fjolårets topp-placering inte var någon engångsföreteelse. Trots att man tappat tunga namn inför säsongen så gjorde man några smarta värvningar och satsade, precis som Brynäs, på ett gäng unga spelare. Som Brynäsare gläds jag framförallt åt att Joacim Ericsson gick in och tog förstaspaden i SAIK. I Skellefteå måste jag ge beröm åt Anders Forsberg som sedan han kommit till laget gjort dem till ett topplag. Skellefteå föll till slut på på målsnöret och gav bort SM-Guldet i de första SM-finalerna. Ingen av de stora stjärnorna klev egentligen fram och SAIK var en statist i Brynäs SM-guldssaga. Har man lite tur med skador, målvaktsspelet och motstånd (ingen Silfverberg) så kan man knipa guldet nästa säsong. Det är dock oklart om Jocke Ericsson blir kvar och då är frågan om Hadelöv är målvakten som kan vinna guldet till Skellefteå…

HV71

HV71 är alltid bra. Det spelar ingen roll om halva laget anses vara föredettingar, andra halvan är skadade och ersättarna kommer direkt från juniorlaget. HV71 är starka. Efter en svag säsongsinledning som berodde på den tragiska bortgången av Stefan Liv mitt under försäsongen så kom HV tillbaka och knep hemmaplansfördelen i kvarten. Där tog det stopp mot ett lag med liknande organisations- och lagstruktur, nämligen Färjestad. Faktum är att Davidsson, Petrasek & co inte är lika bra som de en gång varit, men faktum är också att HV71 är ett av Elitseriens rikaste lag och har råd att värva klass-spelare. För mig har det känts som att medelåldern är lite väl hög och pondusen som man en gång haft har börjat försvinna. Kanske var säsongen ett mellanår för HV men den gyllene generationen börjar bli gammal och föreningen måste hitta en riktning för att ha någonting att luta sig tillbaka på när kontinuiteten med den gyllene årgången inte längre är nyckeln till framgång. HV var visserligen på gränsen till semifinal, men med HV71-ögon så är det ett misslyckande.

Brynäs

Brynäs är såklart säsongens framgångssaga. Efter år av harvande i botten av tabellen och kvalseriespel så har man de senaste åren byggt upp en framgångsrik förening. Den ungdomssatsning som startade för ett flertal år sedan bär nu frukt och Brynäs har blivit en stabil förening. Brynäs säsong går jag dock in på närmare i framtida inlägg.

Frölunda

Frölunda startade säsongen mycket bra och visade sig snart vara närmast oslagbara på hemmaplan. Efter år av spenderande så har Göteborgarna äntligen börjat tänka när de värvar och har i år satsat på att ha en hög andel spelare med Frölunda-hjärta. Förre säsongens Brynäsare, Magnus Kahnberg, är en av de Frölundaspelare som fått en nytändning och presterat mycket bra i vinter. Med tanke på de senaste säsongerna ser jag säsongen som ganska lyckad. Man förlorade trots allt mot mästarna och gav dem en match. Tyvärr för Frölundas del så lade ”Kenta” för mycket fokus på domarna i slutspelet vilket tog fokus från lagets spel. Kentas grinande efter varje domslut talade om för hans lag att han inte trodde på dem. Agerandet sade laget att de inte kunde vinna utan hjälp från domare. Tyvärr har även efterhandsdiskussionen för Frölundasupportrars del handlat om domarinsatsen trots att man egentligen inte var nära att slå ut Brynäs. Om också lagledningens analyser går ut på samma sak så blir det ingen förbättring till nästa säsong och därmed ingen semifinal.

Färjestad

Precis som HV71 så är Färjestad ett ständigt topplag. När man tappar topp-spelare så ersätts de nästan uteslutande av andra topp-spelare. I år gjorde man dock ett stort misstag – man värvade Niklas Czarnecki. Czarnecki har tidigare tränat ”underdogs” som ofta överpresterat på grund av en tight defensiv och bra kämpaglöd. När Czarnecki kom till Karlstad så tog han över ett lag som ska föra matcher och spela en offensiv hockey. Det visade sig direkt att dessa två hockeyfilosofier inte går ihop och Färjestad hade stora problem i sitt offensiva spel. Trots bristande produktion så förlorade man bara ett fåtal matcher, men firma Rundqvist/Loob fick ändå nog. I slutändan slutade man på samma position som man hade när Czarnecki fick sparken, och sanningen är nog att Czarneckis ishockeyfilosofi inte alls passar sig i Färjestad. Men det är också ett faktum att säsongens upplaga av Färjestad inte är lika bra som föregående års och det var därför logiskt att man ”endast” nådde semifinal. I kvartsfinalen stod FBK för en riktigt stark vändning mot HV71, men när semifinalerna inleddes visade det sig snart att Brynäs var snäppet bättre.

AIK

AIK har precis som föregående år levt på fyndvärvningar och Viktor Fasth. Ni som följt Brynäsbloggen ett tag vet att jag skrev mycket om Gynge när han tillhörde Brynäs och tyckte att man borde satsa på honom, men det tog några år innan Gynge på allvar slog igenom i Elitserien. Nu var han en av de värvningar som hjälpte AIK till slutspel och där återigen skrällde. För i slutspelet slog man, precis som förra året, ut seriesegraren som i detta fall var Luleå. I längden visade det sig dock, precis som förra året, att AIK inte riktigt räckte till. Man har en av Elitseriens bästa tränare och en av seriens bästa målvakter, men det krävs en större bredd för att ta guld. Säsongen 12/13 kommer både Melin och Fasth vara borta och då tror jag att AIK kommer få det väldigt svårt. Men det är ett helt annat blogginlägg…

MoDo

Efter förra säsongens fiasko så fick MoDo, med Markus Näslund i spetsen, bygga nytt. Samuelsson och Tellqvist värvades och MoDo sökte före detta NHL-spelare för fullt. Det räckte hela vägen till slutspel vilket får ses som ett fall framåt. I slutspelet hade man ingen chans att avancera, men med tanke på att säsongens MoDo var ett nybygge så tycker jag ändå att de kan vara nöjda med sin säsong. Lite oroande är det att man verkar bygga nytt även inför nästa säsong, men det kanske tar ett par år att hitta ett vinnande koncept. Jag tycker att MoDo ska satsa hårdare på sin ungdomsverksamhet, som har varit deras stora konkurrensfördel de senaste 20 åren, och på så sätt bygga från grunden. Jag är också väldigt skeptisk till Samuelsson som tränare eftersom han har ett transatlantiskt synsätt på hur hockey ska spelas. Den filosofin har tidigare visat sig ineffektiv på stor rink, och om man ser till vilka lag som klarat sig bäst den här säsongen så har det varit spelande lag som håller puck.

Växjö

När Växjö gick upp i Elitserien så trodde jag precis som många andra att de skulle bosätta sig i botten av tabellen. Säsongen startade precis som för många andra nykomlingar med en tidig formtopp som någon form av eufori efter avancemanget, för att sedan ha en nedåtgående formkurva. Växjo har dock värvat bra och varvat smarta värvningar med dyra toppspelare. Det verkar som att man haft en väldigt stark ekonomi, vilket ofta krävs när nykomlingar vill kontraktera topp-spelare. I slutändan räckte det inte riktigt till slutspel, men jag tycker ändå att det är starkt att som nykomling hamna i ingenmansland. Det brukar inte vara ett långsiktigt koncept att satsa på dyra värvningar som i många fall är halv-chansningar, men om Växjö kan få en viss kontinuitet och ett par toppspelare som stannar mer än en säsong så kan man etablera sig i Elitserien.

Linköping

Linköping är ett av årets bottennapp. Hlavac och Hlinka presterade inte som de har betalt att prestera och då var det nära att gå åt h-vete. Linköping är till stor del ett köpelag men har på senare år också haft en framgångsrik juniorverksamhet. Kanske kan man bygga vidare på detta. Lite roligt tycker jag att det är att ”de fyra stora” inte längre är självklara slutspelslag och att världsordningen, i Elitserien, håller på att skrivas om.

Djurgården

Djurgården är tveklöst årets stora besvikelse. Inför säsongen tippades stockholmarna bli ett topplag och när säsongen var slut så hade man åkt ner i Allsvenskan. Det är en stor skräll och egentligen oförståligt när man ser till lagets trupp. När Djurgården blev klara för kvalserien så trodde jag och många andra att man skulle dominera och visa vilken stor skillnad det är mellan Elitserien och Allsvenskan. Det måste ha låst sig helt, psykiskt, för spelarna och då slutade det som det gjorde. Kanske beror det på den höga medelåldern och att många ur-Djurgårdare inte presterat som förväntat, men sanningen är att man var nära att slippa kvalserien och att en dålig säsong avslutades med en urusel kvalserie. Nu får Djurgården ta nya tag i Allsvenskan och numer är Färjestad och Brynäs de enda Elitserielag som alltid startat i Elitserien. Jag tippar att DIF är tillbaka i svensk hockeys finrum om 1-3 år. Å andra sidan är det vad många sagt om Leksand.

Timrå

Timrå påminner mycket om AIK och Växjö. Man har till stor del förlitat sig på dyra utländska värvningar som varit lite utav chansvärvningar. I år hade man stora ekonomiska problem och hade därför bara råd att värva någon enstaka namnkunnig spelare. Det räcker inte, och precis som alla ”experter” tippat så blev Timrå sist i Elitserien. Personligen anser jag att det till stor del beror på att man kört budgetvarianten på sin målvaktsuppsättning. Målvaktspositionen är så viktig att två tveksamma målvakter kan vara dödsstöten för ett dåligt lag och så var även fallet för Timrå. I slutändan klarade man sig kvar på grund av att man kunde fokusera på sin uppladdning på Kvalserien ganska tidigt och för att skillnaden mellan Elitserie och Allsvenska lag är ganska stor. Ett bottenlag i Elitserien, som Timrå, håller väldigt hög Allsvensk standard. När lag som Djurgården åker ur så är det snarare av psykologiska anledningar. Med tanke på sina ekonomiska problem så lär Timrå bli ett bottenlag även nästa säsong men med en starkaremålvaktssida så kan man, om puckarna studsar rätt väg, slippa ännu en kvalserie.

 

Glöm inte att prenumerera på bloggen via e-post här till höger. Då får du ett e-postmeddelande när ett nytt inlägg publiceras. Det går även bra att följa Brynäsbloggen på twitter, också här till höger, så ser du även där när ett nytt inlägg skapas.

Sverige får se semi från TV-soffan

Publicerat av
Svara

Ja det skulle ju bli så bra med alla NHL-spelare som kom hem och skulle göra publiken glad. Men det är bara att konstatera att de är klart överreklamerade. De såg ofta allmänt tröga  ut i förhållande till tjeckerna. Som spelade klokt och kunde blixtra till när det behövdes. De hade sin vanliga defensiva stil med vassa kontringar. Ett spelsätt som de alltid har haft och hade även nu.

Jag såg några av Tjeckiens matcher i gruppspelet. Tänkte att de inte har någon chans kanske att ens gå till kvartsfinal. Men där hade jag fel. När det verkligen behövs då är tjeckerna bra. Då tar de i det lilla extra som avgör till deras fördel. Smart och effektivt.

Mårts kanske har gjort sin sista turnering som coach efter årets VM. Någon måste ju bli syndabock. Men syndabockarna borde i matchen mot Tjeckien ha varit domarna som var skandalöst dåliga. Inte en tjeckutvisning efter alla situationer som borde ha resulterat i sådana. Skicka hem de odugliga domarna och ta inte med dem i fortsättningen i någon turnering.

Jag vill inte direkt säga att svenskarna spelade dåligt. De hade också en utmärkt målvakt och ett bra försvar emot sig. Ja ofta var hela tjecklaget ett försvar. Däremot sätter jag ett frågetecken för Fasth. Var det ett misstag att sätta honom i målet? Ja jag tror det. Likaså som att lita för mycket på att plocka in jag tror det var 16 penningstinna spelare utanför elitserien var det ett misstag att sätta in Fasth i kvarten. Han har varit ojämn och ojämn också i humöret och borde ha stått över. Det känns som om uppgiften var lite för stor för honom.

Av brynässpelarna gjorde Järnkrok en bra turnering. Likaså Johan Larsson när han var inne. Däremot var Silfverberg inte att känna igen. Verkade vilse i sin landslagströja och tagen av stundens allvar. Att vara bäste spelare i elitserien är inte liktydigt med att också göra en bra insats i landslaget. Där har han sällskap med alla NHL – och KHL-spelare.  Ekholm borde ha fått spela. Han har säkert gjort lika bra om inte bättre ifrån sig än flera andra försvarare. Jag tror att det ska vara med fler ”hungriga” spelare än spelare som redan nu är överetablerade.  

Om några timmar börjar den ena semin mellan Tjeckien och Slovakien.  Den ska bli kul att se. Roligare hade det varit om det överreklamerade svenska laget hade spelat. Men vi får vänta till nästa år och komma igen. Världen, livet och hockyn går vidare även om Sverige är utslaget.

 

Dåligt Brynäs

Publicerat av
Svara

2 av de spelare som kanske inte var de som utmärkte sig mest men de som lojalt ställde upp för laget har nu fockats.

Jag tycker att det är dåligt. Otacksamt.

Rhodin visade fina takter. Han kunde göra mål i slutspelet och kunde spela fysiskt. Han visade att han var hemma i Brynäs och ville stanna kvar. Han hade stora utvecklingsmöjligheter. Men det såg tydligen Timrå och inte Sundlöv.

Jonathan Carlsson var backen som alltid var i reserv. Han ställde lojalt upp och gjorde defenitivt inte bort sig när han spelade. Han berömdes av Jonsson som en lojal lagmedlem.

Mycket dåligt av Brynäs att inte visa dessa sin uppskattning.

Men det kanske var dyra nyförvärv som hägrade? Som inte kanske har samma lagkänsla som Rhodin och Carlsson. Som också kanske kommer att visa sig?

Guld till Brynäs i match 6

Publicerat av
Svara

Jag tycker det är bra att guldmatchen avgjordes av den bäste målgöraren och bäste spelaren i Brynäs och den bäste målgöraren på backsidan. Silfverbergs skott till 1-0 var rent av magiskt. Och Gunderssons 2-0 i tredje perioden var just ett sånt där klurigt, skickligt och intelligent backskott som har gjort oss glada hela säsongen.

I första perioden blev jag orolig. Det var Skellefteås period och de hade många chanser att ta ledningen. Brynäs stack upp då och då och var inte ofarliga. Men trycket hade Skellefteå. Svedberg var lysande och rena väggen. Förresten hela matchen var han suverän. Den bäste spelaren i Brynäs i kväll målgörarna får ursäkta.

Skellefteå började också andra perioden i samma stil. Genom 2 PP kom Brynäs in i matchen och tog över perioden. Silfverbergs kanonskott och ledningsmål för Brynäs kom som en blixt från klar himmel. Jag har sällan eller aldrig sett en spelare med sånt fint skott. Det var ett handledsskott men knallhårt. Finns någon spelare nånstans med ett så bra skott?

I tredje fortsatte Brynäs att dominera och skapa chanser. Då Brynäs blev bättre i matchen fick inte Skellefteå lika stort utrymme för sitt eget spel som de hade i första perioden. När Gunderson sköt 2-0 och bara 8 minuter var kvar av matchen förstod man att guldet var nära. I 17:e minuten blev en skellefteåspelare utvisad då hans klubba hamnade i ansiktet på Silfverberg. Då var guldet så gott som klart.

Jag har sett matchen i lugn och ro hemma då det inte var min tur att gå ikväll. De andra 2 som jag delar biljetter med har inte kommit hem än när jag skriver det här. Hoppas de har trevligt på rinken. Såg att den skulle ha öppet till 02.00 i natt.

Renberg kommenterade på svt i hockeykväll och på fråga om varför Brynäs vann guld sa han ungefär så här. Laget har i finalserien haft den bäste målvakten Niklas Svedberg. Brynäs har spetskompetens förutom målvakten Jakob Silfverberg och på backsidan Mattias Ekholm. Renberg menar att vi får inte se en sån bra spelare i elitserien igen som Silfverberg. 

Guldet är först och främst en oerhört bra laginsats. Jag håller med Renberg om lagets spetskompetens. Jag skulle kunna nämna fler spelare än de 3 ovan men jag vill framhålla en till. Det är Gunderson. Det var den bästa värvningen den här säsongen. Målgörare med klurigt intelligent skott. Men också en mycket bra defensiv back som också klarar av det fysiska spelet bra. 

I kväll gjorde Borken en tvärvändning. Han berömde Ekholm i de senaste matcherna. Bra Bork. Skillnaden mellan oss andra och dig är att vi sett Ekholms kapacitet hela säsongen och inte bara i de senaste matcherna. 

Nu återgår livet till det normala igen. Slutspelet har varit samtidigt både roligt och pressande för oss brynäsfans. Vi kanske inte på ett tag får uppleva ett lag som årets. Nu försvinner flera till NHL och några går till andra elitserielag. En sak är jag säker på i alla fall och det är att det blir svårt att ersätta Silfverberg, Ekholm, Larsson, Wännström m.fl. Det finns inte hur många ungdomar som hellst i föreningen som kan ersätta dem nästa säsong. Och knappast andra värvningar heller även om några intressanta namn är på gång. Det ska bli intressant om Jonsson även nästa år säger till hösten att han ska vinna guld med Brynäs igen.

Jag måste också berömma Skellefteå som aldrig gav upp i finalserien trots 0-3 i matcher. Tidvis spelade de en mycket underhållande hockey. Det var verkligen nervdallrande att uppleva de perioder när de hade ett stort tryck i brynäszonen.

Tack Brynässpelare för en mycket underhållande säsong med många bra matcher i Läkerolen och framför TV-rutan. Och grattis till guldet.

Lite jävlaranamma efterlyses av Brynäs

Publicerat av
Svara

Nu är det äntligen dags att sätta punkt för finalserien. I morron hemma i Läkerolen eller tablettasken som en del kallar arenan för. Skellefteå har genom urusla domarinsatser som i går då allt var utvisning för Brynäs och Skellefteå kom undan med det mesta kunnat vinna några matcher. Fy f-an vilken skandalöst dålig domarinsats. 

Den smilande gnällspiken till coach i Skellefteå har verkligen fått domarna med sig. Han har gnällt i allt. Det är f-an i mig rekord den här säsongen.  Till och med fröken Wallin har här sin överman.

Nu är det dags att Brynäs spottar upp sig. Första perioden i går var under all kritik. Och för många individuella misstag i matchen som helhet. Skyttet är sämre riktat än på länge. Det är för många lätta utvisningar även om de flesta är resultatet av kitsliga enögda domare. Det är dags för en allmän uppryckning. Också mentalt. ”Nu jävlar ska vi vinna i morron. Punkt slut.”  Ungefär så vill man höra. Och sluta tyck synd om er själva. Det är det skellefteåtaktiken går ut på. Att få ner humöret.

Sätt punkt nu i morron så kommer alla fula spelare i Skellefteå och gnällspiken i båset att få åka hem som förlorare. Och att clownen Wikegård som igår rådde skellefteåspelarna att köra klubborna ner i halsen på brynässpelarna blir arbetslös i TV-rutan. Det är det som han är mest rädd för. Skulle någon säga så som han sa om att köra klubborna ner i halsen på någon ute på stan skulle det bli åtal. Egentligen borde sånt anmälas.

 

Brynäs en stolpträff från guldet

Publicerat av
Svara

Då har Brynäs förlorat sin första finalmatch i SM-slutslepet 2012. Media jublar och skriver om SAIKs vändning. Jag skulle snarare säga att om någon, inför finalserien, skulle sagt åt mig att Brynäs skulle vinna fyra raka matcher så hade jag skrattat åt deras okunniga påstående. Visst, jag trodde också att Brynäs skulle vinna igår, men en förlust är inte hela världen när den såg ut så som den gjorde i går.

Brynäs var närmare segern och hade bland annat en straff i stolpen och ett jätteläge i förlängningen. Istället hade SAIK denna gång marginalerna på sin sida och fick ett felaktigt domslut med sig (vem ska nu gråta ut i media?) och lite otur med studsen vid sista målet. SAIK gjorde en bra match och har haft oflyt, och jag unnar dem en seger.

SAIK har övergett sitt eget spel för att anpassa sitt spel för sin motståndare. Precis som Frölunda och Färjestad försöker man spela hårt, småfult och med mycket kampmoment – annars kallat grishockey. Det fungerade inte för Frölunda eller Färjestad, och jag tror inte att det kommer att fungera för Skellefteå heller. Brynäs har gång på gång visat att man klarar av att möta den typen av spel. Inte heller gnället på domarna, som varit en taktisk ingrediens från alla slutspelsmotståndare, kommer att fungera. I och för sig får det effekt på så sätt att motståndarna ofta blir förfördelade och Brynäs filmningar (som borde upphöra) uppmärksammas medan motståndarnas dito inte gör det, men Brynäs har så pass bra BP att man klarar det ändå. Som Brynäsare är jag istället stolt över att Tommy Jonsson inte gråter ut i media a la Forsberg.

För Brynäs gäller det att inte falla in i grishockeyn allt för mycket. Som spelförande lag, och det skickligare laget, bör man fokusera på att spela hockey. Självklart måste man stå upp, men man bör söka den tekniska och fartfyllda hockey som man är bra på när man har pucken istället för att försöka ”ge igen” eller söka upp situationer där man kan spela fysiskt.

Jag hoppas att Brynäs vinner SM-Guld på tisdag. Förlorar man även där så blir det nervöst och då kommer jag antagligen att misströsta. Men faktum är att Brynäs är bättre än Skellefteå och det borde räcka till vinst. Trots allt var man en stolpträff från guldet redan igår.

———————————————————————————–

Kommunen har satt upp en skylt där man gratulerar Brynäs till SM-Guldet. Jag antar att den sattes upp i förberedande syfte och blev övertäckt ASAP, men att media vinkar det till att man redan tagit ut segern i förskott. Hur som helst så var det klantigt gjort av kommunen – man ska ALDRIG ta ut någonting i förskott. Skulle Brynäs förlora den här finalserien så kommer kommunen, med all rätt, att få svidande kritik.

———————————————————————————–

Granström är oerhört nyttig i slutspelet och har så varit de senaste åren. Jag hoppas att han stannar i Brynäs.

Grisigt spel och millimetrar hindrade guldfesten

Publicerat av
Svara

Skriver detta inlägg efter att matchen har fått sjunka undan lite. Jag tänkte skriva hur jag känner och tycker efter matchen. Utan att göra något referat mål för mål.

Det som var mest upprörande under matchen tyckte jag det grisiga spel som Skellefteå förde. Det var den fulaste match jag sett den här säsongen. Skellefteåspelarna gjorde allt för att få brynäsarna ur balans. Och de lyckades också delvis. Silfverberg tex. såg ofta mycket upprörd ut. Och matchen slets sönder av allt fulspel.

Domarinsatsen var under all kritik. Minst 4-5 klara utvisningssituationer för Skellefteå som domaren blundade för. Ekholms första utvisning var löjlig. Det han gjorde att trycka till klubban i ryggen på en skellefteåspelare var ganska löst i förhållande till motståndarnas liknande fulspel där det inte blev några utvisningar alls. Att brynässpelarna var upprörda är fullt naturligt. Som skallningen på Granström av Bellemare. Det ska vara matchstraff. Hur kunde domarna blunda för det?

Skellefteå kan inte spela ut Brynäs. Det klarar de inte. Men genom grisspel och förlita sig på att domarna håller en låg nivå det fick Brynäs ur balans.

Brynäs borde ha avgjort. Silfverbergs straff och hans andra skott i målramen var millimetrar som skilde Brynäs från guldet i går. Vidare trycket i sudden innan Ekholms olyckliga utvisning. Som tyvärr inte var felaktig. Men om Skellefteå har haft otur i flera skottsituationer i tidigare matcher så hade Brynäs det i går. Det brukar jämna ut sig. Det är bara att konstatera att igår så var det Skellefteå som hade turen på sin sida. 

Brynäs hade i matchen några korta svackor i intensiteten vilket gjorde att Skellefteå genast fick ett visst övertag. Tyvärr så är matcherna så intensiva att om något lag lägger av på skridskoåkandet och forecheckingen så märks det direkt.  Och tidvis var det för mycket puck ut som gällde framför försök till konstruktivt spel. Det fick Skellefteå att sätta tryck mot Brynäs. 

Nu är det bara att ta nya tag. Ny match i morron. Och då kanske Brynäs har lite mer flyt och guldet är säkrat.

———————————–

Det är märkligt att det är såna olika bedömningar om spelare i målgården. En av domarbasarna sade i en intervju efter förra matchen att målet som Granström gjorde skulle ha underkänts. Samtidigt sägs enligt andra klart i regelboken att spelare kan stå i målgården om man inte stör målvakten. Och det gjorde inte Granström därför var målet helt korrekt. Kan inte en domarbas regelboken? Hur kan han uttala sig så självklart i TV? Veckans dåligaste.

Brynäs ångar på – har guldläge på söndag

Publicerat av
Svara

Brynäs har idag tagit sin tredje raka seger i SM-finalen 2012 mot Skellefteå AIK, och det är otroligt roligt att vara Brynässupporter just nu. Jag som följt Brynäs och haft seriebiljett sedan början av 90-talet har inte varit bortskämd med framgångar den senaste tiden. Visst kommer jag ihåg guldet 1993, då jag som 11-åring sprang ut på isen och fick Luleåspelaren Lars Edströms klubba efter slutsignalen, och visst var det roligt att i TV-soffan se Honken, Ove Molin, Bissett och dom andra vinna den sista och avgörande finalmatchen mot MoDo 1999. Men sedan dess har det varit stopp med undantag för SM-finalen mot HV71 som förlorades i sudden death. Även då sprang jag ut på isen efter matchen, om än inte lika entusiastiskt. Efter det har det varit svart – nattsvart.

När Micke Sundlöv tog in Leif Boork och gjorde en stor ungdomssatsning började en ny era för Brynäs. Brynäs J-20 lag gick från att ha fostrat spelare åt divison 1 och i bästa fall Allsvenskan till att nu vara Brynäs farmarlag. De bästa juniorerna är på gränsen att kliva in i A-laget och varje år fylls laget på med unga, hungriga, spelskickliga spelare. Samtidigt har man sanerat ekonomin och satsat på kontinuitet. Det har lyckats.

Brynäs succé i år är en direkt följd av den sportsliga uppbyggnad som Sundlöv o co gjort. Förutom ett par namnkunniga värvningar så har Brynäs nu ett gäng unga spelare från de egna leden som klivit fram. För vart vore Brynäs i år utan spelare som Silfverberg, Järnkrok, Bhertilsson, Wännström osv? Lägg där till att man värvat unga spelare som man utvecklat såsom Andersén, Larsson och Ekholm. Den sistnämnde gjorde knappt några poäng i Mora för två säsonger sedan och sågs som en stabil, defensiv back. Nu är han en allaround back och ett giftigt vapen i PP.

Men nog med nostalgin och bakgrunden till dagens situation.

Brynäs har växt under slutspelet och blivit bättre för varje match som spelats. Det känns som att Frölunda, Färjestad och SAIK har rankats som motstånd i just den ordningen, men jag tror att det är Brynäs som har blivit bättre. Skellefteå är ett oerhört skickligt lag, men Brynäs har avväpnat deras offensiva kraft som verkar som bortblåst. Och det med en backbesättning som kritiserades inför säsongen som en av Elitseriens svagaste.

I dagens 1-0 vinst hade Brynäs tur. Tur på så sätt att målet antagligen borde ha dömts bort. När jag såg TV-bilderna trodde jag direkt att målet skulle dömas bort, men den efterföljande diskussionen har gjort mig osäker. Vissa påstår att det är okej med spelare i målgården så länge denne inte stör målvakten och i så fall så är det mål. Vissa påstår att det inte spelar någon roll om målvakten störs eller inte, och då ska målet dömas bort. Helt klart är att Granström är i målgården, att han är det innan pucken kommit dit och att han inte blev inknuffad. Hur det än är så vann Brynäs matchen och Skellefteå blev nollade, kanske framförallt på grund av Svedbergs och hela försvarets storspel. Gör man inga mål så vinner man inga matcher.

Nu tror alla, inklusive mig, på seger i morgon och en 4-0 vinst i matchserien. Men det förutsätter att Brynässpelarna inte tänker likadant. Blir man för bekväm, som t.ex. efter 3-1 i matcher mot Frölunda, så kan detta gå åt helvete. Förlust i morgon och sedan i nästa bortamatch kan vara förödande. Det gäller att man håller fokus och fortsätter på den inslagna vägen – då blir det SM-Guld.

————————————————————————————–

Skellefteås tränare Anders Forsberg, som gör ett mycket sympatiskt intryck, anklagade efter matchen Niklas Svedberg för filmning vid en utvisningssituation. Jag håller med om att det inte borde ha varit utvisning, men det innebär inte att Svedberg filmade. Jag har sett Svedberg gå ner på knä flera gånger när han skjutit iväg pucken bakom mål och det är inte helt ovanligt bland målvakter, framför allt därför att de inte har samma klubbteknik som utespelarna. Det är också möjligt att Svedberg gick ner för att täcka av den Skellefteå-spelare som kom åkandes bakom och köpa tid åt sin medspelare. Hur som helst så är det ganska vinklat att anta filmning i det läget. Uppdatering: Svedberg säger själv till Geflesporten att Skellefteåspelaren stötte till hans stödben och att det var därför han ramlade. I så fall är det utvisning. Dock blev inte den situationen matchavgörande.

————————————————————————————–

Skellefteå har gjort ett mål på tre matcher mot Brynäs i spel fem mot fem. Det håller inte för SM-Guld. Rätt lag har vunnit matcherna hittills.

————————————————————————————–

Jag har inte uppdaterat bloggen så ofta som jag skulle vilja. Dock twittrar jag ganska frekvent, så följ mig på twitter. Länk finns här intill till höger. Jag kan också rekommendera den här Brynäsbloggen: http://rollo.hockeybloggar.nu .

————————————————————————————–

Brynäs förtjänar att vinna SM-guld. Men ingenting är klart. När jag uppdaterar bloggen i morgon kväll så hoppas jag att det är det…